Lea och Cruickshank (2014) visar i sin studie att nyutexaminerade sjuksköterskor som påbörjar sitt arbete på glesbygdssjukhus följer en utvecklingskurva lik den som gäller när studenter går från att vara student till yrkesverksam. De har behov av extra stöd i början av sin karriär och att det finns unika saker i glesbygdssjuksköterskans kompetens de behöver extra stöd i att förvärva. De påtalar att det är av vikt att ansvaret och arbetsbelastningen sker stegvis för de nya sjuksköterskorna. Respondenterna från sjukstugorna uttryckte att arbetet på en sjukstuga är en tung uppgift för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och att det är viktigt att de lär sig gränserna för vad de kan och inte kan. De gav ingen beskrivning om de nya sjuksköterskorna fick någon särskild introduktion baserad på deras tidigare erfarenheter. Eller om det fanns något särskilt program för de nyutexaminerade
sjuksköterskornas kompetensutveckling. Om inget sådant program kan erbjudas kan det vara till godo att se över möjligheten att införa det för att förbättra arbetssituationen för de nya sjuksköterskorna.
Några av sjuksköterskorna uttryckte att de ansåg det var svårt att bygga upp en bra erfarenhet för de riktigt sjuka patienterna då de tog hand om dem mer sällan. Det är ett fynd som även påträffats i andra studier, både Kidd et al. (2012) och Endacott och Westley (2006) beskriver fenomenet. I de studierna uttrycker sig sjuksköterskorna att det är svårt att upprätthålla den breda kompetensen i att bedöma patienter och utföra vissa specifika uppgifter på grund av att de sällan sker. I en studie av Nayada och Cheri (2008) berättar sjuksköterskorna om att det tar längre tid att bygga en självsäkerhet i sin roll i glesbygd för att de utsätts för nya situationer hela tiden. Sjuksköterskorna i den studien ville utveckla mer avancerade kunskaper och på grund av att de träffar färre patienter när de arbetar i glesbygd upplevde de att det var svårt att göra där. De ansåg därför att de behövde tillgodogöra sig de kunskaperna inom hälso- och sjukvården i en stad och genom att fullfölja specialistkurser. Att utveckla sina kunskaper för glesbygdssjukvård genom
praktikperioder på sjukhus i stadsmiljö ansåg däremot sjuksköterskorna i Kidd et al. (2012) studie inte var möjligt då den vårdmiljön var så olik den i glesbygd att det inte gav något värdefullt lärande. I O´Meara et al. (2002) studie uttryckte sig distriktsläkare i glesbygd att det även var svårt att rättfärdiga träning i akutsjukvård. De menar på att om du inte utför det varje dag spelar det ingen roll om du tränar på det en gång per år, för du kommer ändå ha glömt det och inte vara säker nog för att genomföra det.
Att både vara ansvarig för vårdavdelningen för att sedan också bli ansvarig för de akuta patienterna som anländer beskrivs inte vara något ovanligt på vårdinrättningar i glesbygden i Australien. Det ökar bördan för den sjuksköterskan som är i tjänst att både ansvara för patienterna på vårdavdelningen, koordinera arbetet för undersköterskorna och utöver det ansvara för den akuta beredskapen (Lea & Cruickshank, 2007). Det visar även denna studie på att sjuksköterskorna uttryckte att de kände sig splittrade mellan att ansvara för både avdelningen och jourmottagningen.
Sjuksköterskorna uttryckte att tekniken generellt fungerade dåligt eller inte var
användarvänlig, de beskrev att det var svårt för läkare att ha journaltillgång hemma och att telemedicinutrustningen var svåranvänd. Att tekniken bör fungera och att det är en av förutsättningarna för telemedicin är något som vårdpersonalen i Johansson, Lindberg och Söderbergs studie (2014) också uttrycker. De menar på det att tekniken de behövde arbeta med ofta inte fungerade som den ska och att de inte anser att det är deras arbete att få det att fungera. De anser att det är nödvändigt att tekniken är testad, problemen ska vara ordnade och att den ska vara användarvänlig.
28
Endacott och Westley (2006) ger exempel på att sjuksköterskor använder särskilda kommunikationsstrategier för att fånga läkarnas uppmärksamhet och för att föreslå olika handlingar. De beskriver hur sjuksköterskorna väljer vad de ska säga beroende på vilken läkare de talar med. Sjuksköterskorna beskriver också hur de ger förslag på vad som ska göras för att läkaren ska acceptera det, de uttrycker att det är särskilt viktigt när det är oerfarna läkare som arbetar. I denna studie uttryckte en respondent hur det kunde vara svårt att nå fram i sin kommunikation till vissa jourläkare, då särskilt de som är oerfarna. De andra respondenterna uttryckte inte den svårigheten. Det är möjligt att även
sjuksköterskorna i denna studie använder sig av vissa ordval och andra
kommunikationsstrategier för att styra jourläkarna. Det var dock inget som berördes något närmare under intervjuerna vid den aktuella studiens genomförande.
Slutsats
Av studiens resultat kan dras den slutsatsen att sjuksköterskorna arbetar efter att först genomföra en initial bedömning och undersökning av de patienterna som söker akut innan de tar kontakt med jourläkaren för vidare handläggning. De identifierade också faktorer som de ansåg både underlättade och försvårade deras arbete med att omhänderta dessa patienter med läkaren på distans. De uttryckte också att arbetsuppgiften med att omhänderta akuta patienter med läkaren på distans gav dem blandade känslor, den
beskrevs både som en rolig arbetsuppgift och att den också kunde vara en tung sådan med en känsla av ansvar.
Klinisk tillämpbarhet
Studien kan bidra med att ge en beskrivning av vilka erfarenheter och upplevelser
sjuksköterskor i Västerbottens inland har av att omhänderta akuta patienter med läkaren på distans. Troligen kan delar av studiens resultat även appliceras på andra delar av Sverige som har ett liknande system med glesbygdsvårdcentraler. Studien har påvisat en del faktorer som underlättar eller försvårar sjuksköterskornas arbete. Genom att de faktorerna har identifierats kan det vara möjligt att använda sig av dem i förändringsarbeten i
verksamheten för att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö och i slutändan också förbättra patientomhändertagandet.
29 REFERENSER
Cant, R., Birks, M., Porter, J., Jacob, E., & Cooper, S. (2011). Developing advanced rural nursing practice: A whole new scope of responsibility. Collegian, 18(4), 177-182. doi: 10.1016/j.colegn.2011.08.001
Croker, J. E., & Campbell, J. L. (2009). Satisfaction with access to healthcare: qualitative study of rural patients and practitioners. Primary Health Care Research & Development,
10(4), 309-319. doi: 10.1017/S1463423609990156
Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2005). Kompetensbeskrivning legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad 7 februari,
2017, från http://www.distriktsskoterska.se/dokument.php?cat=1&id=1
Endacott, R., & Westley, M. (2006). Managing patients at risk of deterioration in rural hospitals: A qualitative study. Australian Journal of Rural Health, 14(6), 275-279. doi: 10.1111/j.1440-1584.2006.00829.x
Galli, R., Keith, J. C., McKenzie, K., Hall, G. S., & Henderson, K. (2008). TelEmergency: A novel system for delivering emergency care to rural hospitals. Annals of Emergency
Medicine, 51(3), 275-284. doi: 10.1016/j.annemergmed.2007.04.025
Glesbygdsverket. (2008). Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder. Hämtad från www.tillvaxtanalys.se/download/18.4258ed2314e1fb3261236197/1435231055716/landsby gdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hegney, D. (1997). Extended, expanded, multi-skilled or advanced practice?. Collegian,
4(4), 22-27.
Johansson, A. M., Lindberg, I., & Söderberg, S. (2014). The views of health-care
personnel about video consultation prior to implementation in primary health care in rural areas. Primary Health Care Research & Development, 15(2), 170-179. doi:
10.1017/S1463423613000030
Johansson, A. M., Söderberg, S., & Lindberg, I. (2014). Views of residents of rural areas on accessibility to specialist care through videoconference. Technology and Health Care,
22(1), 147-155. doi: 10.3233/THC-140776
Karolinska Institutet. (u.å.). Hämtad 20 november, 2016, från https://mesh.kib.ki.se/term/ D064694/rural-nursing
Kidd, T., Kenny, A., & Meehan-Andrews, T. (2012). The experience of general nurses in rural Australian emergency departments. Nurse Education in Practice, 12(1), 11-15. doi: 10.1016/j.nepr.2011.05.001
30
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lea, J., & Cruickshank, M. (2007). The experience of new graduate nurses in rural practice in New South Wales. Rural and Remote Health, 7(814). Online,
http://www.rrh.org.au/articles/showarticlenew.asp?ArticleID=814
Lea, J., & Cruickshank, M. (2014). The support needs of new graduate nurses making the transition to rural nursing practice in Australia. Journal of Clinical Nursing, 24(7-8), 948- 960. doi: 10.1111/jocn.12720
Long, A. K. (1999). Reflections on “Rural nursing: Developing the theory base”. Scholary
Inquiry for Nursing Practice, 13(3), 275-279.
Long, A. K., & Weinert, C. (1989). Rural nursing: Developing the theory base. Scholarly
Inquiry for Nursing Practice, 3(2), 113-127.
Länsstyrelsen Västerbotten. (u.å). Om länet. Hämtad 13 oktober, 2016, från
http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/default.aspx Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3.
upplagan). Lund: Studentlitteratur.
McGirr, J., Williams, J. M., & Prescott, J. E. (1998). Physicians in rural west Virginia emergency departments: Residency training and board certification status. Academic
Emergency Medicine, 5(4), 333-336.
Montour, A., Baumann, J., Blythe., & Hunsberger, M. (2009). The changing nature of nursing work in rural and small community hospitals. Rural and Remote Health, 9(1089). Online, http://www.rrh.org.au/articles/showarticlenew.asp?ArticleID=1089
Mungall, IJ. (2005). Trend towards centralization of hospital services, and its effect on access to care for the rural and remote communities in the UK. Rural and Remote Health,
5(390). Online, http://www.rrh.org.au/articles/subviewnew.asp?ArticleID=390
Nayada, R., & Cheri, J. (2008). From enrolled nurse to registered nurse in the rural setting: The graduate nurse experience. Rural and Remote Health, 8(900). Online,
http://www.rrh.org.au/articles/subviewnew.asp?ArticleID=900
Nilsson, M., Rasmark, U., Nordgren, H., Hallberg, P., Skönevik, J., Westman, G., & Rolandsson, O. (2009). The physician at a distance: The use of videoconferencing in the treatment of patient with hypertension. Journal of Telemedicine and Telecare, 15(8), 397- 403. doi: 10.1258/jtt.2009.090509
O’Meara, P., Burley, M., & Kelly, H. (2002). Rural urgent care models: What are they made of?. Australien Journal of Rural Health, 10(1), 45-50.
31
Place, J., MacLeod, M., John, N., Adamack, M., & Lindsey, A. E. (2012). “Finding my own time”: Examining he spatially produced experiences of rural RNs in the rural nursing certificate program. Nurse Education Today, 32(5), 581-587. doi:
10.1016/j.nedt.2011.07.004
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Regionfakta. (2016). Västerbottens län, fakta och perspektiv. Hämtad 13 oktober, 2016, från http://regionfakta.com/Vasterbottens-lan/Befolkning-och-
hushall/Befolkning/Folkmangd-31-december-alder/
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2017).
Kompetensbeskrivning, legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård. Hämtad 7 februari, 2017, från
https://www.swenurse.se/globalassets/sena/akutkomp-2017_tryck-1.pdf SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 14 mars, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 14 mars, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 7 februari, 2017, från http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-
content/uploads/2015/04/2005-105-1_20051052-Leg-Ssk.pdf
Sophiahemmets Högskola. (2015). Studiehänvisning för kursupplägg och instruktion för
utformning av det självständiga arbetet: Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå. Hämtad 1 november, 2016. [Tillgänglig från
Sophiahemmets högskolas kursplattform
https://shh.pingpong.se/courseId/86427/node.do?id=41592960&ts=1472024573286 &u=-209171142]
Sullivan, E., Hegney, D. G., & Francis, K. (2012). Victorian rural emergency care: a case for advancing nursing practice. International Journal of Nursing Practice, 18(3), 226-232. doi: 10.1111/j.1440-172X.2012.02021.x
Timmings, R. W. (2006). Rural and isolated practice registered nurse (RIPRN):
Emergency nurses of the Queensland ”bush”. Australasian Emergency Nursing Journal,
9(1), 29-34. doi: 10.1016/j.aenj.2006.01.001
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 20 november, 2016, från:
32
Västerbottens läns landsting. (2016a). Om glesbygdsmedicin. Hämtad 27 september, 2016, från http://www.vll.se/startsida/om-landstinget/organisation-och-
verksamheter/primarvard/glesbygdsmedicinskt-centrum/om-glesbygdsmedicin
Västerbottens läns landsting. (2016b). Våra hälsocentraler och sjukstugor. Hämtad 27 september, 2016, från http://www.vll.se/startsida/om-landstinget/organisation-och- verksamheter/primarvard/vara-halsocentraler-och-sjukstugor
Wong, S., & Regan, S. (2009). Patient perspectives on primary health care in rural
communities: effects of geography on access, continuity and efficiency. Rural and Remote
Health, 9(1142), 1-12. Online,
Bilaga 1 (1) Umeå 2016-xx-xx Information om studiedeltagande
Bakgrund
Västerbottens inland är geografiskt ett stort område och glest befolkat. De vårdinrättningar som är mest spridda över området är sjukstugor som fungerar som små minisjukhus, med personal på plats dygnet runt. Jourläkarsystemet är uppbyggt så att det inte alltid finns en läkare på plats på varje sjukstuga dygnet runt, utan då är det en sjuksköterska som får ansvara för att göra en första bedömning och omhändertagande av de patienter som söker sig akut till sjukstugan. I Sverige är det inte vad jag har funnit, beskrivet vilka erfarenheter eller
upplevelser som sjuksköterskorna i glesbygd har kring den arbetsuppgiften. Syftet
Syftet är att beskriva vilka upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor på sjukstugor i
Västerbottens inland har av att omhänderta akut sjuka patienter med stöd av läkare på distans. Förfrågan om deltagande
Du tillfrågas om deltagande i studien eftersom du är sjuksköterska på en sjukstuga i Västerbottens inland och matchar de inklusionskriterierna som studien har.
Endera har du anmält intresse att delta i studien eller så har någon rekommenderat mig att kontakta dig eftersom den personen ansåg att ditt deltagande skulle bidra till studien. Hur går studien till?
Om du väljer att delta i studien kommer vi att boka in en intervju, som beräknas ta cirka 30 minuter. Vi kan hålla den intervjun på en ostörd plats som du själv kan välja, efter
överenskommelse med din chef kan den eventuellt genomföras på arbetstid. Intervjun kommer att ljudupptas digitalt, transkriberas och en kvalitativ innehållsanalys kommer genomföras på materialet. Inspelningarna och det skrivna materialet kommer behandlas konfidentiellt och efter genomfört analysarbete och godkänt arbete kommer inspelningen att förstöras.
Sammanlagt kommer studien att innehålla intervjuer med 6-10 sjuksköterskor från olika sjukstugor i Västerbottens inland för att få ett så variationsrikt material som möjligt.
Ett deltagande är helt frivilligt och du har när som helst under studiens genomförande rätt att utan att ange anledning avbryta ditt deltagande i studien och utan att din arbetssituation kommer att påverkas. Ingen ersättning för deltagande i studien kommer att utgå då den genomförs som ett självständigt arbete.
Resultatet av studien kommer att presenteras i en D-uppsats och finnas tillgänglig via DIVA som är en gemensam portal för forskningsrapporter och studentarbeten på internet. Materialet kan även bli aktuellt att ligga till grund för en senare artikelpublicering. Vid önskemål kan jag
Bilaga 1 (2)