Nedan vill jag belysa de faktorer som hindrar eller främjar elevernas kunskapsutveckling enligt studiens resultat:
Främjar:
* Samisktalande pedagoger främjar det samiska språket
* Undervisning som utgår från situerade, social och kreativa lärandetillfällen
* Omgivningen kring barnet talar minoritetsspråket, språkliga arenor utanför skolan * Studiehandledning och SvA undervisning
* Att arbeta med teman, ordkunskap, förståelse och att tala
* Samverkan för elevens kunskapsutveckling mellan olika pedagogiska kategorier Hindrar:
* Avsaknaden av all slags litteratur för undervisning
* Samiska språket hörs inte i barnens omgivning, förutom i skolan. * Pedagogerna har inte adekvat utbildning för det arbete som de utför
* Organisationen saknar specialkompetens kring arbetet med elever och elevhälsa. 5.6 Framtida forskning
Forskning rekommenderar att läsinlärningen ska ske på barnets starkaste språk, vilket logiskt är barnets första språk. Utgångspunkten för det är att läsinlärningen ska bygga på det språk som barnet behärskar muntligt. Läsinlärningen vid skola B påbörjas med samiska och svenska och undervisningen sker parallellt. Studien visar inte vilka läs- och skrivsvårigheter som förekommer hos eleverna och det skulle vara intressant att undersöka.
Referenser:
Arnberg, L. (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Berens, Melody; Kovelman, Ioulia & Petitto, Laura-Ann, (2013). Should Bilingual
Children Learn Reading in Two Languages at the same time or in Sequence, Bilingual
Research Journal: The Journal of the National Association for Bilingual Education,
36; 1 35-60.
Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapligametoder. Stockholm: Liber AB.
Bøyesen, L. (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. I: L. Bjar (red) Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur
Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare, Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Gillberg, C. & Ödman, M. (1994). Dyslexi - vad är det?. Stockholm: Natur och kultur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk, En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Centrum för tvåspråkighetsforskning,
Stockholmsuniversitet.
Hyltenstam, K. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I Att läsa och
skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hyltestam, K. (1996). Skolor och språkundervisning för en inhemsk minoritet – samerna, I: M. Svonni (red) Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur AB.
Hyltenstam, K. (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. Ericson, B. (red) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Patrinos, H. A. Velez, E. (2009). Costs and benefits of bilingual education in Guatemala: A partial analysis, International Journal of Educational Development, 2009, nr 29, s. 594-598. Rienecker, L. Jörgensen P. S. (2008). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber
Saalbach, H. (2013). When language of instruction and language of application differ: Cognitive costs of bilingual mathematics learning. Learning and Instruction nr 26. s. 36-44. Språklag SFS 2009:600, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS 2009:724I Säljö, R (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts.
SFS 2007:638, Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). SFS 2011:185, Skolförordningen.
SKOLFS 2010:251, Förordning om läroplan för sameskolan, samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall., 2011.
Skollagen, (2010:800). Med lagen om införandet av skollagen (2010:800). Stockholm: Norstedts Juridik.
Skolverket, (2003). Flera språk – fler möjligheter – utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen, (rapport nr; 228). Stockholm; Skolverket.
Skolverket, (2005). Det nationella minoriteternas utbildningssituation, (Rapport 275) Stockholm: EO Print.
Skolverket, (2008). Med ett annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet, (Rapport 321), Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen, (2010). Språk- och kunskapsutvecklingför barn och elever med annat modersmål än svenska, (Rapport 2010:16), Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket, (2011). Nationella minoriteter I förskola och skola. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Skolverket, (2012). Greppa Språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, W.P. Collier, V.P. (2002). A national Study of School Effectiveness for Language Minority Students´Long- Term Academic Achievement. Santa Cruz, CA: Center for Research on Education, Diversity and Excellense, University of California- Santa Cruz.
Tvingstedt, A-L. & Salameh, E-K. (2011). Läs- och kunskapsutveckling hos elever som fått tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. Educare, (3), 227-266.
Vetenskapsrådet, (2012). FLERSPRÅKIGHET – EN FORSKNINGSÖVERSIKT, Bromma: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet, (2004). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådet.
Özerk, K.Z. (1998). Vygotskij I tvåspråkighetsforskning II, Bråten (red) Vygotskij och pedagogiken, Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor:
Cummins, Jim (1991). Empowering Culturally and Linguistically Diverse Students
with Learning Disabilities. ERIC EC Digest. www.ericdigest.org/pre-9220/, hämtad
2013-10-03
Cummins, J. (2005). Teaching for Cross-Language Transfer in Dual Language Education: Possibilities and Pitfalls.
http://www.achievementseminars.com/seminar_series_2005_2006/reading/tesol.turkey.pdf
Hämtad 2013-10-05
Föreläsning av Pirjo Lahdenperä, Specialpedagogik i ett mångkulturellt Sverige
http://urplay.se/Produkter/161996-UR-Samtiden-Specialpedagogik-Specialpedagogik-i-ett-mangkulturellt-Sverige hämtad: 2013-10-15
National Encyclopaedia, Umeå Universitet, http://proxy.ub.umu.se:2067/. Hämtad 2013-10-03
Specialpedagogiska myndigheten
Bilaga 1 Missivbrev
Hej!
Jag heter Ann-Kristin Sikku och studerar till Specialpedagog vid Umeå universitet. Under denna sista termin ska jag skriva ett arbete på avancerad nivå (D-uppsats) om vilken betydelse
modersmålsundervisningen har för elevernas läs- och skrivutveckling, och vilka framgångs faktorer eller hinder undervisningen möter.
Min önskan är att du vill bidra med dina värdefulla kunskaper och erfarenheter till denna studie, genom att bli intervjuad. Studien följer de etiska kraven för datainsamling och alla uppgifter behandlas konfidentiellt, dvs. inga respondenter eller skolor kommer att namnges i materialet (Vetenskapsrådet, 2002). De uppgifter som respondenterna ger kommer och resultatet kommer inte att bli offentligt utan endast att användas till denna studie. Efter studiens avslutande kommer allt material att förstöras.
Du kan meddela mig via telefon eller mejl om det känns ok för dig att delta. Med vänliga hälsningar
Ann-Kristin Sikku Xxx – xx xx xxx
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund
-Antal tjänster? Beskriv tjänsterna -Utbildning?
Språkanvändning ut under skoldagen