Det finns en mängd olika faktorer som kan ha inverkat på resultatet. Jag kommer här ta upp några av dessa: Mitt val av metod, Respondenternas bakgrund och skolornas läge, Min relation med respondenten, Intervjusituationen och Mitt val av frågor.
4.6.1 Mitt val av metod
Jag valde att använda mig av den kvalitativa metoden och själva metoden i sig bidrog naturligtvis till mitt resultat. Hade jag valt en annan metod hade resultatet möjligen blivit annorlunda. Eftersom den kvalitativa intervjun bygger på hur respondenterna upplever olika fenomen finns alltid risken att det under materialets bearbetning och kodning riskerar att förlora meningen, d. v. s. att jag inte får fram hur respondenten ser på saken. Jag har försökt att undvika skevheter av mitt resultat genom att låta lärarna ta del av de nedskrivna
intervjuerna samt utkast till arbetet. Det färdiga arbetet kommer även att överlämnas till dem. Då jag heller inte är någon erfaren intervjuare utan främst provintervjuat under min
utbildning kan detta också ha inverkat. En van intervjuare har lättare att få ett flyt i intervjun samt en större säkerhet när det gäller hur följdfrågor bör ställas, hur man får ett öppet klimat o.s.v.
4.6.2 Respondenternas bakgrund och skolornas läge
Jag försökte som jag tidigare nämnt att få en så bred spridning av respondenterna som möjligt för att undersökningen skulle bli så nyanserad och bred som möjligt. Man kanske arbetar olika beroende på vilken utbildning man har, erfarenhet, hur gamla eleverna är, om man är man eller kvinna o.s.v. Om alla de intervjuade hade arbetat på samma skola, haft samma
erfarenheter eller /och undervisat i samma år hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Det jag tyckte mig märka vid en jämförelse mellan respondenternas intervjuer var att småskolläraren var mer inriktad på lek i närmiljön. Kanske ägnar man mer tid åt det i de lägre åren? Sv/SO- läraren hade främst arbetat med år 4-6, även om han nu undervisade i år 3, annars kanske hans svar hade sett annorlunda ut. Skolornas placering blev tydlig i studien eftersom de alla hade
Eleverna bodde i skolans närhet och många tillbringade också sin fritid i naturen. Hade skolorna varit placerade i närhet av en storstads centrum hade mina intervjuer troligen sett annorlunda ut. Man hade kanske hade använt närmiljön vid andra arbetsområden än vad som nu gjordes.
4.6.3 Min relation med respondenten
Jag kände ingen av lärarna sedan tidigare utan hade endast pratat med dem en kort stund innan på telefon för att bestämma tid och plats. Detta kan ha påverkat intervjun på ett sådant sätt att de t.ex. kanske inte kunde samtala helt avslappnat. Det är lättare att det blir en dialog med någon man känner samtidigt som det kanske kan vara svårt att förhålla sig objektiv under intervjun. Svensson & Starrin (red.)(1996) menar att ett öppet klimat är viktigt för att
respondenten skall känna sig trygg. Detta försökte jag skapa genom att exempelvis inleda intervjun med frågor av lättare art såsom utbildning, år inom läraryrket o.s.v.
4.6.4 Intervjusituationen
I en av intervjuerna blev vi tyvärr avbrutna mitt i intervjun vilket kan ha påverkat den fortsatta intervjun. Jag anser dock att vi kunde behålla den röda tråden. Intervjun med den
respondenten gjordes dessutom under en håltimme varefter läraren skulle ha lektion. Detta kan ha medfört att läraren kände viss tidspress. Mitt val att använda mig av bandspelare kan också ha inverkat då respondenterna kan ha känt sig ovana eller obekväma med denna trots att de hade godkänt att spelas in. Men jag tycker att intervjuerna fick ett bra flyt då jag inte behövde anteckna. De intervjuade fick inte heller läsa igenom intervjuguiden innan eftersom jag ville ha spontana svar. Detta kan vara ytterligare en faktor som påverkade mitt resultat då jag kanske hade fått utförligare svar om respondenterna hade haft tid att i lugn och ro tänka igenom de olika frågeområdena. En negativ aspekt hade kunnat vara att lärarna inte hade utgått från sig själva utan börjat fundera på vad man bör svara istället.
4.6.5 Mitt val av frågor
Vilka frågor som jag ställde hade också betydelse för resultatet och jag har tidigare framfört svårigheten att genomföra området om arbetssättets inverkan på elevers lärande. Jag använde mig av en öppet riktad intervju med en intervjuguide som bestod av några få öppna
frågeområden inom vilka jag sedan ställde följdfrågor för att få mer fokuserade svar. Hade jag valt andra typer av frågor hade resultatet blivit annorlunda.
5 RESULTATDISKUSSION
I det här kapitlet jämförs det empiriska resultatet med litteraturen utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Mitt syfte med arbetet var att efter en genomgång av här relevant litteratur studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt hur och varför denna bedrivs. De frågor som jag hade valt att undersöka närmare var följande:
- Hur förhåller sig olika lärandeperspektiv i den här valda litteraturen till miljöns betydelse för lärande?
- Hur ser lärare på begreppet skolans närmiljö?
- Vilka för- respektive nackdelar anser lärare att det finns med undervisning i skolans närmiljö?
- Hur anser lärare att elevers lärande påverkas av undervisning i skolans närmiljö?
Läsaren kommer kanske i det här kapitlet reagera på att Skinners teori inte behandlas och jag vill därför påpeka att jag inte funnit något konkret i min empiriska undersökning som direkt kan relateras till denna. Jag finner dock hans synsätt som ett av de grundläggande
perspektiven på lärande varför jag har valt att ändå behålla avsnittet i min litteraturdel.