Enhetscheferna nämner att de faktorer som påverkar det förebyggande arbetet mot depression bland äldre personer är socialtjänstlagen, ekonomi, riktlinjer, politiska mål, tidsbristen och den äldre personens fysiska hjälpbehov.
Schartau (1997) skriver att de faktorer som påverkar enhetschefens handlingsutrymme är delvis verksamhetens struktur och de lagar som råder inom verksamheten. Även den budget som politikerna utformar är en faktor som påverkar enhetschefens arbete (ibid). Detta är också något som samtliga enhetschefer nämner, då enhetscheferna själva uppger att faktorer som styr verksamheten inom det särskilda boendet är socialtjänstlagen, ekonomi, riktlinjer, politiska mål, tidsbrist och den äldre personens fysiska hjälpbehov. Nordström (2000) menar att en faktor som styr verksamheten är enhetschefens uppfattningar om vad arbetet inom verksamheten ska omfatta (ibid). Schartau (1997) skriver att enhetschefens tolkningar, prioriteringar och bedömningar är det som styr servicens innehåll inom det särskilda boendet (ibid). Detta är inget som enhetscheferna själva reflekterar över. Wolmesjö (2008) skriver att enhetschefens utbildningsbakgrund, ålder, kön och antal år i yrket är faktorer som gör att det förekommer olika normer och traditioner i verksamheterna (ibid). Den tidigare analysen visar att enhetschefens tidigare erfarenheter av socialt arbete, verksamhetens traditioner och enhetschefens tankemässiga ramar är faktorer som styr det förebyggande arbetet mot depression bland äldre personer. Dessa faktorer är inget som enhetscheferna själva reflekterat över under intervjuerna.
Wolmesjö (2008) skriver att enhetschefens ledningsuppdrag ofta medför en stor handlingsfrihet och ett stort handlingsutrymme (ibid). Enhetschefen har där med stor makt och möjlighet att agera självständigt. Några av enhetscheferna nämner att det i stort sätt går att göra vad som helst inom verksamheten om det går att motivera. Samtidigt nämner en enhetschef att de inom det
stort handlingsutrymme om det går att motivera handlingarna, och om enhetschefen tycker att det förebyggande arbetet mot depression ska vara prioriterat, så hade det, genom att motivera handlingarna, gått att genomföra. Å andra sidan, om inte enhetschefen upplever att depression bland äldre personer på det särskilda boendet är ett problem så ser inte enhetschefen någon anledning till att nyttja sitt handlingsutrymme.
9 Avslutning
Efter en kunskapsöversikt över det forskningsfält som fanns till förfogande vid inledandet av studien, blev vi förvånade över att det inte fanns relevant forskning kring det förebyggande arbetet mot depression bland äldre personer. Vi fann däremot forskning kring förebyggande arbete mot äldre personers fysiska ohälsa och en mycket småskalig forskning kring äldre personers depression i relation till socialt arbete. Detta gjorde oss intresserade av att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgens särskilda boenden ser på att arbeta förebyggande mot depression.
Den färdigställda studien visar att enhetschefer på särskilda boenden för äldre personer arbetar olika aktivt att förebygga depression bland äldre personer. Detta har dels att göra med enhetschefernas syn och tolkningar av depression bland äldre personer men även enhetschefens prioriteringar, tidigare erfarenheter, antal år i yrket och tankar är faktorer som påverkar arbetet.
Enhetschefens syn på sitt handlingsutrymme och på de politiska riktlinjer och mål har inverkan på hur enhetscheferna arbetar förebyggande mot depression bland äldre personer inom de särskilda boendena. Denna studie belyser vikten av att enhetscheferna borde bli medvetna om hur stor inverkan deras tankemässiga ramar har på det förebyggande arbetet mot depression bland äldre personer. Till vidare forskning kan det vara intressant att undersöka samma ämne men från andra perspektiv. Hur ser enhetschefer i andra län än i Småland på det förebyggande arbetet mot depression bland äldre personer? Blir resultatet annorlunda om frågan jämförs i små kommuner och i stora kommuner? Har omsorgsgivarna på särskilda boenden samma uppfattning som enhetschefen? Vad säger de äldre personerna själva och hur upplever de det förebyggande arbetet mot depression på de särskilda boendena?
Referenslista
Aronsson, Gunnar & Berglind, Hans (1990) ”varför handlingsteori?” I: Aronsson, Gunnar och Berglind, Hans (red) ”Handling och handlingsutrymme” Studentlitteratur: Lund
Bendz, Mona (2005). Att åldras väl: en kunskapsöversikt av hälsofrämjande och förebyggande arbete inom dagens vård och omsorg. Jönköping: Luppen kunskapscentrum
Berglind, Hans (1990) ”att vilja och att kunna – om villkoren för mänskligt handlande. I:
Aronsson, Gunnar och Berglind, Hans (red) ”handling och handlingsutrymme”.
Studentlittreatur: Lund
Blennberger, Erik & Johansson, Bengt (2010). Värdigt liv och välbefinnande: äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Solna: Fortbildning
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 [rev.] uppl. Malmö: Liber
Drakenberg Margareth (1997) Från ledningsredskap till verksamhetens motor I: Drakenberg, Margareth (red) Mellanchefer: från ledningens redskap till verksamhetens motor. Lund:
Studentlitteratur
Drakenberg Margareth (1997) Mellanchefer: från ledningens redskap till verksamhetens motor I:
Margareth (red) Mellanchefer: från ledningens redskap till verksamhetens motor. Lund:
Studentlitteratur
Ericsson Iréne (2011) Förhållningsätt i vården och omsorgen av äldre. I: Ernsth Bravell, Marie (red.). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Eriksson, Lisbeth & Markström, Ann-Marie (2000). Den svårfångade socialpedagogiken. Lund:
Studentlitteratur
Ernsth Bravell, Marie & Ericsson Iréne (2011) Geriatrik och psykogeriatrik. I: Ernsth Bravell, Marie (red.). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Ernsth Bravell, Marie (2011) Vård i livets slutskede bland de allra äldsta. I: Ernsth Bravell, Marie (red). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Formholt, Pia (2003) Geropsykologi I: Gulmann, Nils Christian (red.) Gerontopsykiatri. Lund:
Studentlitteratur
Grimby, Agneta (2001) Att bli lämnad ensam. I: Grimby, Agneta & Grimby, Gunnar (red).
Åldrandets villkor. Lund: Studentlitteratur
Grimby, Agneta (2001) Livskvalitet på gamla dar. I: Grimby, Agneta & Grimby, Gunnar (red).
Åldrandets villkor. Lund: Studentlitteratur
Gulmann, Nils Christian (2003) Depressionssjukdomar och andra förstämningssyndrom I:
Gulmann, Nils Christian (red.) Gerontopsykiatri. Lund: Studentlitteratur
Harnett, Tove & Larsson, Birgitta (2011) Äldre människors rättigheter. I: Ernsth Bravell, Marie (red.). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Hedelin, Birgitta (1997). "Byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå": erfarenheter från ett förändringsarbete vars syfte var att lindra och förebygga depressivitet hos äldre.
Karlstad: Hälsohögskolan i Värmland
Hedelin, Birgitta (2000). Med gemenskap som grund: psykisk hälsa och ohälsa hos äldre människor och psykiatrisjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Nordiska hälsovårdshögskola
Hjalmarson, Ingrid, Norman, Eva & Trydegård, Gun-Britt (2004). Om man ska vara stöttepelare åt andra måste man stå stadigt själv: en studie om äldreomsorgens chefer och deras förutsättningar. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum
Jacobsen, Dag Ingvar (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Johannessen, Berit (1996). Förebyggande omvårdnad. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
Johansson, Roine (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. 3. uppl. Lund: Arkiv
Karlsson, Ingrid (2006). Att leda i kommunal äldreomsorg: om arbetsledares handlingsutrymme, handlingsfrihet och skilda lojaliteter: exemplet Halland. Licentiatavhandling Växjö:
Växjö universitet
Kristensson, Jimmie & Jakobsson, Ulf (2010) Olika perspektiv på åldrandet I: Anna Ekwall (red.) Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Lipsky, Michael (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services.
New York: Russell Sage Foundation
Norström, Carl & Thunved, Anders (2011). Nya sociallagarna: med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari 2011. 24, uppl. Stockholm: Norstedts juridik Nordström, Monica (2000). Hemtjänsten: organisering, myndighetsutövning, möten och arbete.
Lund: Studentlitteratur
Schartau, Mai- Brith (1997) Hemtjänstassistentens roll – svårigheter och möjligheter I:
Drakenberg, Margareth (red.) Mellanchefer: från ledningens redskap till verksamhetens motor. Lund: Studentlitteratur
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: regeringskansliet
Sjöström, Karin & Ekwall, Anna (2010) Psykisk ohälsa I: Ekwall, Anna (red.) Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Kerstin, Johnsson, Eva & Laanemets, Leili (2008). “Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete”. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Thorslund, Mats (2010) Åldrandet och äldreomsorgens utveckling.
Socialmedicinsk tidskrift 5-6/2010.
Tornstam, Lars (2011). Åldrandets socialpsykologi. 8 rev. utg. Stockholm: Norstedt
Trydegård, Gun-Britt (2000). Tradition, change and variation: past and present trends in public old-age care. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Univ.
Wasserman, Danuta (2003). Depression - en vanlig sjukdom: symtom, orsaker och behandlingsmöjligheter. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur
Westlund, Peter (red.) (1994). Att bedöma behov: hemtjänst & särskilt boende: metodbok.
Karlshamn: Blekinge FoU-enhet
Wånell, Sven Erik (2006) Boende för äldre I: Thorslund, Mats & Wånell, Sven Erik (red.) Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor
Grimby, A. (2008). Livshändelser och livskvalitet under åldrandet. [Elektronisk].
Vårdalinstitutets Tematiska rum: Äldres hälsa. Tillgänglig: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum. [2012-03-18]
Lindelöf, Margareta & Rönnbäck, Eva (2004). Att fördela bistånd: om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. [Elektronisk]. Diss. av båda författarna Umeå: Univ., 2004
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-337 [hämtad 2012-05-14]
Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – stöd för styrning och ledning. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17948/2010-3-4.pdf [2012-04-15]
Värdigt liv i äldreomsorgen: regeringens proposition 2009/2010:116. (2010). Stockholm:
Riksdagens tryckeriexpedition [distributör] Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&dokid=GX03116 [2012-04-02]
Wolmesjö, Maria (2005). Ledningsfunktion i omvandling: om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. [Elektronisk]. Diss.
Lund : Lunds universitet, 2005. Tillgänglig på Internet:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=25089&fileOId=26532 [hämtad 2012-07-05]
Wolmesjö, Maria (2008). Ledarskapets autonomi - om chefers dilemman och handlingsutrymme [Elektronisk resurs]. När den professionella autonomin blir ett problem.
Tillgänglig på Internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206458/FULLTEXT01 [hämtad 2012-07-05]