8. Diskussion
8.2 Resultatdiskussion
8.2.5 Faktorer som påverkar kommunikation i ett transkulturellt möte
uppfattade att vid möte med patienter med annan språklig och kulturell bakgrund var det viktigt att kommunicera på ett tillfredsställande sätt, för att minska riskerna för misstolkningar och missuppfattningar, för att kunna leverera en säker vård som var anpassad till den enskilda patienten utifrån dennes behov samt för att kunna etablera en vårdrelation med patienten där vårdtagaren kände sig trygg och väl omhändertagen (Ali & Johnson, 2017; Ogbolu et al., 2017; Johansson et al., 2016; Clayton et al., 2016; Tay et al., 2012). Avsaknaden av ett gemensamt språk gav upphov, enligt Hemberg och Vilander (2017) till språkliga barriärer och patientens kulturella bakgrund kan definiera hur patienten tolkar sjuksköterskans frågor och förklaringar (Lin et al., 2019). En effektiv kommunikation underlättar förståelse och tolkning av patientmöte, vad det sägs och hur det sägs (Löfvander, 2008), dessutom är det nödvändigt för att kunna skapa en förtroendefull relation med patienten och kunna erbjuda en lämplig personcentreradvård (SSF, 2017c). Leininger (2002) menar att patientens omvårdnadsbehov är beroende av dennes kulturella och språkliga bakgrund, sjuksköterskan bör därför förfoga över kulturkompetens för att främja kommunikationen i det transkulturella mötet. En studie gjort av Shariri, Adib-Hajbeghery och Najafi (2019) visar att kulturkompetens ger sjuksköterskan förmågan att kommunicera med patienter från andra kulturer på ett tillfredsställande sätt.
I flera studier upplevde sjuksköterskor att tolkresurser hjälpte att överkomma språkbarriärerna i mötet med patienten, vilket främjade kommunikationen och förbättrade patientens upplevelse av omvårdnaden (Ian et al., 2016; Yakar & Alpar, 2018; Kallakorpi et al., 2018). I FL (SFS 2017:900) säger att den som inte behärskar svenska har rätt till tolk vid kontakt med vårdpersonalen, för att möjliggöra en effektiv kommunikation mellan parterna. Sjuksköterskornas uppfattning om
30
huruvida de uppskattade att arbeta med tolk visade sig delas i både positiva och negativa erfarenheter, mest relaterade till tolkens personliga egenskaper och professionella färdigheter. Sjuksköterskorna föredrog tolkar som behärskade det medicinska språket och översatte ordagrant, samtidigt som de förväntade sig att de skulle anpassa språket till patienten (Yakar & Alpar, 2018), vilket är egentligen en uppgift som enligt PL (SFS 2014:821) ska ingå i sjuksköterskans uppgifter.
En annan fråga som belystes i resultatet var svårigheten i att hitta tolk med rätt kompetens, framförallt när det gäller små språk eller språk som omfattar många olika dialekter (Yakar & Alpar, 2018). Sjuksköterskor i en studie gjord i USA belyste just problemet och ansåg att i sådana fall, trots resurser återstod problemet (Hart & Mareno, 2014) och Listerfelt et al. (2019) menade att på grund av att ofta brast på tillgången av professionella tolkar kände vårdpersonalen att deras enda alternativ var att använda anhöriga som tolkar. Att använda anhöriga som tolk upplevdes av sjuksköterskorna som en delad fråga, de positiva erfarenheter som rapporterades visade sig vara, förutom att anhöriga hade en lugnande inverkan på patienten (Lin et al., 2019) att anhöriga engagerade sig i patientens tillstånd och ev. tillfrisknande genom att uppmuntra patienten att följa rekommendationer och behandlingar som sjuksköterskor förmedlade (Hemberg & Vilander, 2017). De negativa erfarenheter som kom fram i resultatet yttrades om att anhöriga inte översatte all information till patienten, med mening att skydda den sjuke från vad anhöriga ansåg vara skadlig information (Abudari et al., 2016; Debesay et al., 2014). PL (SFS 2014:821) och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2017b) betonar att patienten ska få tillräcklig, lämplig och korrekt information om sitt hälsotillstånd, dessutom föreligger det i sjuksköterskans ansvarområde en skyldighet att förmedla den informationen för att kunna utföra en omvårdnad som ger patienten möjligheten till delaktighet och godkännande till eventuella behandlingar. Listerfelt et al. (2019) studie visade att om anhöriga inte översätter all information kunde det resultera i att viktig information inte nådde patienten och att patientens hälsa och välmående riskerades, dessutom kom det fram i studien att det är svårt att avgöra anhörigas kunskapsnivå på det aktuella språket, vilket kunde även det vara orsaken att de inte översatte. Utifrån översiktens resultat, tycker författarna till denna litteraturöversikt att det är nästintill omöjligt för sjuksköterskan att kunna etablera ett förhållande till
31
patienten, byggd på förtroende samt att kunna få patienten känna sig trygg om inte hen kan kommunicera effektiv med sin patient. Att samla och förmedla den nödvändiga informationen för en omvårdnad med kvalitet förutsätter att sjuksköterskan kan övervinna det språkliga hinder och tar hänsyn till de kulturella aspekter som påverkar hur hens ord kommer att tolkas.
8.3 Metoddiskussion
Metodvalet var en litteraturöversikt vilket rekommenderas av Högskolan Dalarna för kandidatnivå inom omvårdnad. Artiklarna som använts i arbetet söktes i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Databaserna är inriktade på medicin, omvårdnad och hälso- och sjukvård (Forsberg & Wengström, 2016). Litteraturöversiktens kvalitet säkerställdes genom att använda begränsningen peer reviewed vilket innebär att de utvalda artiklarna var kvalitetsgranskade och godkända av ämnesexperter (Östlundh, 2017).
Litteraturöversikts resultat baserades på 14 artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel med kvantitativ ansats. Enligt Willman et al. (2011) är kvalitativ forskningsmetod den metoden som bäst inkluderar kunskap om mänskliga upplevelser, händelser och relationer, den har en induktiv ansats med beskrivande data. Dahlborg Lyckhage (2017) menar att den kvantitativa forskningsmetoden syftar på att tydliggöra variablerna som kan förklara ett fenomen, det handlar om neutral kunskap och i denna forskningstradition objektifieras individen. Att endast en artikel med kvantitativ ansats har använts har varit ett medvetet val från författarna då det, vid tillfällena sökningarna gjordes, var de artiklarna med kvalitativ ansats som bäst svarade på syftet, men väl medvetna om att avsaknaden av artiklar med kvantitativ forskningsmetod skulle ses som en svaghet med risk för att missa relevant data, valdes det att användas en artikel med kvantitativ ansats. Det kan konstateras av författarna till föreliggande litteraturöversikten att informationen som framkom från artikeln med kvantitativ ansats överstämde med övriga artiklar, dock saknades nyanseringen och datan som framkom upplevdes begränsad. Sökorden som användes vid val av artiklar varierade i olika databaser, eftersom vid användning av samma sökord för sökning i en annan databas resulterade i artiklar redan funna.
32
Samtliga artiklar granskades med hjälp av Willman et al. (2006) samt Forsberg och Wengström (2008) utarbetade granskningsmall och kvalitetsmall som Högskola Dalarna har tillgänglig på kursens sida. Med hjälp av mallen har det konstaterats att artiklarna som ligger till grund för litteraturöversikten har hög poäng, vilket styrker kvaliteten på översikten. Artiklar från 12 olika länder har inkluderats, för att kunna återspegla sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella möte i olika delar av världen. Att ha en global bild av situationen ansågs betydelsefull av författarna eftersom det identifierade syftet i denna litteraturöversikt ansågs vara ett problem såväl i Sverige, som i alla länder där migration förekommer. Under utvecklingen av resultatavsnittet visade det sig att erfarenheterna som sjuksköterskorna upplevde var likartade, oavsett i vilket land studien hade genomförts.
Begränsningar i valet av artiklarna avsåg publiceringar mellan året 2010–2020 för att ta del av aktuell forskning inom området. Även om tidsbegränsningar kan ses som en svaghet betraktades det som nödvändigt för att kunna avgränsa litteraturöversiktens omfattning. De valda studierna var skrivna på engelska, dessa lästes och översattes noggrant av båda författarna med hjälp av lexikon, stor vikt lades på att undvika feltolkningar vid översättning eftersom ingen av författarna har engelska som modersmål. Med utgångspunkt i artiklarnas resultat valdes olika kategorier för resultatdelen.
8.4 Etikdiskussion
Samtliga artiklar som har legat till grund för utvecklingen av resultatet i denna litteraturöversikt har varit godkända av en etisk kommitté och respekterat de mänskliga rättigheterna, vilket uppfyller kraven som Vetenskapliga rådet och Helsingforsdeklarationen (WMA, 2013) ställer. Artiklarna har dessutom granskats noggrant, enligt Högskolan Dalarnas rekommendationer för kvalitetsbedömning av artiklarna. I enlighet med Friberg (2017) följer denna litteraturöversikt en tydlig struktur med sökavgränsning, kvalitetsgranskning och analys av data som är relevant för att skapa en överblick av befintlig forskning. Författarna har medvetet strävat efter att ha ett etiskt, neutralt och kritiskt förhållningssätt genom hela arbetet. Data har presenterats på ett objektivt sätt utan att låta författarnas tidigare
33
uppfattning och förståelse kring ämnet, relaterad till personliga upplevelser, påverka resultatet eller diskussionen.
9. Kliniska implikationer
Resultatet av denna litteraturöversikt lyfter fram de erfarenheter som sjuksköterskan upplever vid transkulturella vårdmöten. Den beskriver hur sjuksköterskor uppfattar vikten av att ha kunskap om andra kulturer i meningen av att utveckla ett förhållande med patienten, samt att kunna kommunicera med patienter med annat modersmål för att kunna säkra vårdkvaliteten. Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella möten i ett alltmer globaliserat samhälle leder till ökat behov av förståelse för patienter med annan kulturell bakgrund inom hälso- och sjukvården, samt ett förhöjt anspråk på resurser som möjliggör kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan. Denna litteraturöversikt kan bidra till en utsträckt medvetenhet om vikten av att sjuksköterskor bejakar kulturkompetens med målet att gynna patienten och vårdkvaliteten.
10. Slutsats
Sjuksköterskor beskriver att ha en helhetssyn på människan underlättar vårdrelationen med patienten vid transkulturella vårdmöten. De beskriver även att vårdmöten präglas av svårigheter som uppkommer från kulturella och språkliga missuppfattningar. Att inte kunna utföra en kulturell anpassad vård upplevs av sjuksköterskor som ett stressande moment som kan leda till felaktigheter som äventyrar vårdkvaliteten. För att kunna tillfredsställa den mångkulturella patientens enskilda behov krävs att sjuksköterskor får möjligheten att delta i utbildningar som ökar kulturkompetensen inom yrke. Genom att använda av Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan framgångsrika transkulturella vårdmöte äga rum med hänsyn till patientens behov. Det är även nödvändigt att resurser finns i form av kunskap, tid och tolk som kan främja ett systematiskt arbetssätt vid transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården.
34
11. Vidare forskning
Med hänsyn till att de transkulturella vårdmötena förekommer allt oftare i sjuksköterskans yrkesutövande, har det under arbetets gång upptäckts en avsaknad av kunskap om bemötandet av patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund inom hälso- och sjukvården. Den verklighet som sjuksköterskor beskriver tyder på att det behövs mer forskning för att kunna förbättra den transkulturella omvårdnaden och forskning som belyser vilken betydelse kulturkompetens har vid transkulturella vårdmöten. Det är av intresse för länder som Sverige, som är en aktiv aktör inom global migration att utöka sin forskning inom sektorn, samt att studiernas observationer ska ligga till grund för att öka utbudet av lämplig utbildning inom kunskapsområdet, för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Det finns även ett behov om forskning om vilka konsekvenser för kvalitet och säkerhet vid vård av patienter med annan kulturell bakgrund om sjuksköterskor implementerade kulturkompetens i sitt yrkesutövande.
35
12. Referenser
Artiklarna som är markerade med en asterisk (*) är inkluderade i resultatet.
* Abudari, G., Hazeim, H., & Ginete, G. (2016). Caring for terminally ill muslim patients: Lived experiences of non-Muslim nurses. Palliative and Supportive Care,
14, 599-611. doi:10.1017/S1478951516000249
* Ali, P. A., & Johnson, S. (2016). Speaking my patient’s language: bilingual nurses’ perspective about provision of language concordant care to patients with limited English proficiency. Leading Global Nursing Research, 73 (2), 421–432. doi:10.1111/jan.13143
* Amiri, R. & Heydari, A. (2017). Nurses’ experiences of caring for patients with different cultures in Mashhad, Iran. Iranian Journal of Nursing and Midwifery
Research, 22(3), 232-236. doi:10.4103/1735-9066.208156
Björk, M. & Sandman, L. (2007) Vårdrelation ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 27(4), 14-19. doi:
10.1177/010740830702700404
Bäärnhielm, S. (2019). Möten i den mångkulturella vården. I B. Fossum (Red.),
Kommunikation: samtal och bemötande i vården (s.365–398). Lund:
Studentlitteratur AB.
Cang-Wong, C., Murphy, S.O. & Adelman, T. (2009). Nursing Responses to Transcultural Encounters: What Nurses Draw on When Faced with a Patient from Another Culture. The Permanente Journal, 13(3), 31-37. doi:10.7812/TPP/08-101
* Clayton, J., Isaacs, A. N., & Ellender, I. (2016). Perioperative nurses’
experiences of communication in a multicultural operating theatre: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies. 54(2016), 7-15.
36
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och
kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 25-36). Lund: Studentlitteratur AB
de Almeida Araújo, I. M., Magalhâes da Silva, R., Melo Bonfim, I., & Carvalho Fernandes, A. F. (2010). Nursing communication in nursing care to mastectomized women: a grounded theory study. Revista Latino-Americana de Enfermagen,
18(1), 54-60. doi:10.1590/S0104-11692010000100009
* Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B., & Vike, H. (2014). Facing diversity under instituonal contraints: Chanlenging situations for community nurses when providing care to ethnic minority patients. Journal Advanced Nursing, 70(9), 2007–20116. doi:10.1111/jan.12369
Degrie, L., Gastmans, C., Mahieu, L., Dierckx de Casterlé, B., & Denier, Y. (2017). How do ethnic minority patients experience the intercultural care
encounter in hospitals? A systematic review of qualitative research. BMC Medical
Ethics, 18(2), 1-17. doi:10.1186/s12910-016-0163-8
Dein, S. (2006). Race, culture and ethnicity in minority research: a critical discussion. Journal of Cultural Diversity, 13(2), 68–75. Från https://web-a- ebscohost-com.www.bibproxy.du.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=0e920201- 431b-4c6b-85b2-
ef80a5bfa278%40sessionmgr4006&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3 d#db=c8h&AN=106342237
Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
* Eklöf, N., Hupli, M. & Leino H. (2015). Nurses’ perceptions of working with immigrant patients an interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143- 150. doi:10.1111/phn.12120
37
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-Centered Care: ready for Prime Time. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Friberg, F. (red) (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Förvaltningslagen (SFS 2017:900). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forvaltningslag-2017900_sfs-2017-900
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur AB.
Hart, P. L., & Mareno, N. (2014). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23(15–16), 2223–2233.
doi:10.1111/jocn.12500
*Hemberg, V. J. A., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture.
38 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Hjelm, K. (2020). Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv. Hämtad 2020-06-06 från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och- ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg- transkulturellt-perspektiv/oversikt/
* Ian, C., Nakamura-Flores, E., & Lee, Y.-M. (2016). Registered nurses' experiences with caring for non-English speaking patients. Applied Nursing
Research,30(2016), 257–260. doi:10.1016/j.apnr.2015.11.009
International Organization for Migration (2019). World Migration Report 2020. (OIM report 1561–5502). Hämtad 2020-04-25 från:
https://publications.iom.int/system/files/pdf/wmr_2020_es.pdf
Illman, R., & Nynäs, P. (2017). Kultur, människa och möte: Ett humanistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Isgren, C., Lyckander, S., & Strömberg, B. (2009). Omvårdnad. Stockholm: Liber.
Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses´ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 24(3), 436-444. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
* Johansson, L., Golsäter, M., & Hedberg, B. (2016). Health dialogue with non- native-speaking parents: Child health nurses experiences. Nordic Journal of
39
* Kallakorpi, S., Haatainen, K., & Kankkunen, P. (2018). Nurses’ experiences caring for immigrant patients in psychiatric units. International Journal of Caring
Sciences, 11 (3), 1802 -1811. doi:10.1111/inm.12500
Leininger, M. (2002). Cultur care theory: A major contribution to advance transcultural nursing knowledge and practices. Journal of Transcultural Nursing,
13(3), 189-192. doi:10.1177/10459602013003005
* Lin, M.-H., Wu, C.-Y., & Hsu, H. -C. (2019). Exploring the experiences of cultural competence among clinical nurses in Taiwan. Applied Nursing Research,
45(2019), 6-11. doi:10.1016/j.apnr.2018.11.001
Listerfelt, S., Fridh, I., & Lindahl, B. (2019). Facing the unfamiliar: Nurses’ transcultural care in intensive care – A focus group study. Intensive & Critical
Care Nursing, 55(2019), 1-8. doi:10.1016/j.iccn.2019.08.002
Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Löfvander, M. (2008). Transkulturell Allmänmedicin. Socialmedicinsk tidskrift,
85(5), 398–408. Hämtad 2020-04-18 från
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/120/150
* Markey, K., Tilki, M., & Taylor, G. (2017). Understanding nurses’ concerns when caring for patients from diverse cultural and ethnic backgrounds. Journal of
Clinical Nursing, 27(1-2), e259-e268. doi:10.1111/jocn.13926
McFarland, M. R., & Wehbe-Alamah, H. B. (2019). Leininger´s theory of culture care diversity and universality: An overview with a historical retrospective and a view toward the future. Journal of Transcultural Nursing,30(6), 540-557.
40
Monemi, P., Jirwe, M., & Emami, A. (2007). Enabling nursing students to become culturally competent – a documentary analysis of curricula in all Swedish nursing programs. Nordic College of Caring Science, 22(4), 499-506. doi:10.1111/j.1471- 6712.2007.00554.x
Nationalencyklopedin (u.å.). Etnocentrism. Hämtad 2020-08-30 från https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=etnocentrism
Nationalencyklopedin (u.å.). Sjuksköterska. Hämtad 2020-09-10 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sjuksk%C3%B6terska
* Ogbolu,Y., Scandris, D.A., & Fitzpatrick, G.( 2017). Barriers and facilitators of care for diverse patients: Nurse leader perspectives and nurse manager
implications. Journal of Nursing Management, 26(1), 3-10. doi: 10.1111/jonm.12498
Papastavrou, E., Efstathiou, G., Tsangari, H., Suhonen, R., Leino-Kilpi, H., Patiraki, E., … Merkouris, A. (2011). A cross-cultural study of the concept of caring through behaviours: patients´and nurses´perspectives in six different EU countries. Journal of Advanced Nursing, 68(5), 1026–1037. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2011.05807.x
Patientlag (SFS 2014:821). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Ruschel, K. B., Azzolin, K., & Rabelo, E. R. (2012). Home visits in cases of heart failure: reflection in the light of Leininger’s theory. Online Brazilian Journal of
41
Sharifi, N., Adib-Hajbaghery, M., & Najafi, M. (2019). Cultural competence in nursing:A concept analysis. International Journal of Nursing Studies, 99(2019), 1– 8. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103386
Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur AB
Smith, K., & Carry, K. (2011). Is it worth it? Measuring the long-term effects of an international experiences for nursing students in Ecuador. Journal of Community
Health Nursing, 28(1), 12–22. doi:10.1080/07370016.2011.539080
Statistiska Centralbyrån (2020). Invandring till Sverige. Hämtad 10 april 2020 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i- sverige/invandring-till-sverige/
Svensk Sjuksköterskeförening (2017a). Jämlik vård och hälsa [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2017b). ICN:S Etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2017c). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
42
* Tay, H. L., Ang, E., & Hegney, D. (2012). Nurses’ perceptions of the barriers in effective communication with inpatient cancer adults in Singapore. Journal of
Clinical Nursing, 21(17–18), 2647–2658. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03977.x
Tavallali, A. G., Jirwe, M., & Kabir, Z. N. (2015). Cross-cultural care encounters in paediatric care: minority ethnic parents`experiences. Nordic College of Caring
Sience, 17(31), 54–62. doi:10.1111/scs.12314
Transkulturellt Centrum. (2020). Region Stockholm. Hämtad 2020-04-21 från https://www.transkulturelltcentrum.se/om-oss/
Turner, L. (2005). From the local to the global: Bioethics and the concept of culture. Journal of Medicine and Philosophy, 30(3), 305–320. doi:
10.1080/03605310590960193
Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (Red). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i
teori och praktik (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
World Medical Association (2013). WMA declaration of Helsinki: Ethical
principles for medical research involving human subjects. Hämtad: 2020-08-15
från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
43
* Yakar, K. H., & Alpar, S. E. (2018). Intercultural communication competence of nurses providing care for patients from different cultures. International Journal of
Caring Sciences, 11(3), 1743- 1755.
https://internationaljournalofcaringsciences.org/docs/7_yakar_original_11_3.pdf
Yüksel Kaçan, C., & Örsal, Ö. (2020). Effects of transcultural nursing education on the professional values, empathic skills, cultural sensitivity and intelligence of students. Journal of Community Health Nursing, 37(2), 65–76. doi:
10.1080/07370016.2020.1736374
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59 – 82). Lund:
Bilagor
Nedan presenterar respektive bilagor
Bilaga 1. Sökmatris
Tabell 1. Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar. Begränsningar som användes var att de skulle vara skrivna på engelska,