Fallet Sevic Systems betydelse för andra bolagsformer

Det kan även tänkas att Sevic Systems-domen kan få betydelse även för andra bolagsformer än aktiebolag.89 Av domen framgår att det strider mot etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 EGF att förbjuda gränsöverskridande fusioner mellan bolag som enligt sina respektive länders lagstiftning är tillåtna att genomföra nationella fusioner. Domen skulle således kunna innebära att även bolagsformer som ej omfattas av det tionde bolagsdirektivet eller SE- förordningen, kan komma att få möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner med varandra om deras medlemsstaters lagstiftning tillåter inhemska fusioner av den typen av bolag. Denna möjlighet får stöd i artikel 43 som stadgar att etableringsfriheten skall innefatta rätt att starta och utöva verksamhet samt rätt att bilda och driva företag, särskilt de bolag som definieras i artikel 48.2. I artikel 48.2 definieras ett bolag bland annat som en juridisk person som är bildad enligt ett lands civil- eller handelslagstiftning, inbegripet kooperativa sammanslutningar, samt privaträttsliga juridiska personer. Denna definition är mycket vid, men det avgörande är om bolaget kan klassas som en juridisk person enligt nationell lagstiftning.90 Inom detta begrepp faller således för Sveriges del till exempel registrerade ekonomiska föreningar.

Rent teoretiskt torde detta innebära att om medlemsstaterna tillåter inhemska fusioner mellan bolag av en viss typ finns det inget som hindrar dessa från att genomföra gränsöverskridande fusioner med varandra. Enligt svensk lagstiftning är det till exempel tillåtet för två ekonomiska föreningar att genomföra en fusion. Med stöd av domen i fallet Sevic Systems skulle således en svensk ekonomisk förening och en ekonomisk förening från en annan medlemsstat, som tillåter sådana fusioner, kunna genomföra en gränsöverskridande fusion.

88

C-91/92 Paola Faccini Dori mot Recreb Srl, p. 29

89

Jfr Sörensen, EF-domstolens seneste praxis om selskabsret, NTS 2005:4, s 28

90

Dock uppkommer även här frågan om en lucka i bolagsbestämmelserna. Eftersom det tionde bolagsdirektivet enbart reglerar aktiebolag och SE-förordningen enbart reglerar SE-bolag finns det inga harmoniserande regler som gäller andra bolagsformer. Detta skulle kunna missbrukas av bolagen och ge dem en möjlighet att ”forum shoppa”. Dock tror jag ej att detta kommer att bli något större problem då gränsöverskridande fusioner i praktiken är mest lönsam för aktiebolag.

9 Slutsats

Trots att det tionde bolagsdirektivet i viss mån kan anses ha förlorat sin betydelse kommer det ändå att vara nödvändigt för bolag som vill genomföra gränsöverskridande fusioner. Utan direktivet skulle det visserligen, tack vare Sevic Systems-domen, fortfarande gå att genomföra en gränsöverskridande fusion. Men eftersom reglerna i de olika medlemsstaterna väsentligen skiljer sig åt, bland annat med tanke på borgenärernas och arbetstagarnas rättigheter, kommer direktivet ändå att fylla sin funktion. Detta sker genom att garantera att det finns vissa gemensamma bestämmelser och även en minsta gemensam nivå på medlemsstaternas regelverk. Denna minsta gemensamma nivå kommer att gälla även om en medlemsstat ej skulle implementera det tionde bolagsdirektivet i den nationella lagstiftningen inom den utsatta tidsfristen eftersom medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa den nationella lagstiftningen i enlighet med direktivets stadgade syfte. Detta gäller dock ej i den situationen direktivet åberopas mellan två enskilda rättssubjekt och de nationella bestämmelserna står i strid med direktivets bestämmelser. Utan direktivet skulle den lucka som skapats i och med Sevic Systems-domen kunna utnyttjas och bolag skulle kunna välja att genom en gränsöverskridande fusion etablera sig i ett land med så få stränga regler som möjligt. Detta scenario förhindras dock i stor utsträckning vid implementeringen av det tionde bolagsdirektivet.

Vad gäller risken för en ökad Delaware-effekt inom EU finns det omständigheter som talar både för och emot en sådan utveckling. Det som talar för är användandet av inkorporationsprincipen bland vissa medlemsstater och att EG-domstolens praxis godkänner att ”forum shopping” sker. Vad som talar emot en ökad risk för Delaware-effekt inom EU är att flera medlemsstater tillämpar sätesprincipen istället för inkorporationsprincipen. Vidare motarbetas Delaware-effekten av att språket och kulturen i medlemsstaterna skiljer sig åt. Slutligen talar även den ökade harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning, till exempel genom det tionde bolagsdirektivet, emot en ökad risk för Delaware-effekt inom EU. Slutsatsen av detta är därför att risken för en utbredd Delaware-effekt inom EU är mycket liten.

De bolag som det tionde bolagsdirektivet kan tänkas få störst betydelse för är de medelstora och i viss mån även de stora aktiebolagen, såväl publika som icke publika, eftersom det är dessa som främst utövar gränsöverskridande verksamhet och således kan ha ett behov av att

genomföra en gränsöverskridande fusion. Dock kan även de mindre icke publika bolagen dra stor nytta av direktivet eftersom de ej har någon möjlighet att bilda ett SE-bolag genom fusion, vilket de stora publika aktiebolagen har.

10 Källförteckning

10.1 Offentliga tryck

Prop 2003/04:112 Europabolag

Prop 2003/04:122 Arbetstagarinflytande i europabolag

10.2 Litteratur

Andersson, S, Johansson, S & Skog, R, Aktiebolagslagen – en kommentar Del 3 (23-32 kap.), Norstedts 2006

Bernitz, U & Kjellgren, A, Europarättens grunder, 2: a upplagan, Norstedts 2004

Birkmose, H, Konkurrence mellem retssystemer – Delaware-effekten i et europeiskt selskabsretligt perspektiv (diss), 1. udgave, Forlaget Thomson 2004

Hemmer, Wüst, Hutka, Europarecht, 7. Auflage, Hemmer/Wüst 2003,

Hilling, M, Free movement and tax treaties in the internal market (diss), 2005 Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, upplaga 1:2, Norstedts 2006

Svensson, B & Danelius, J, Nya aktiebolagslagen: reglerna från den 1 januari 2006, Tholin & Larsson, 2005

Werlauff, E, SE The law of the european company, 1. edition, DJÖF Publishing 2003

10.3 Artiklar

Edhall, K, & Rutberg, A, Europabolag - ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering? SvSkt 2004 s 513-526

Severinsson, D, EG: s etableringsrätt för bolag, JT 2003/04, s 69-89

Siems, M, SEVIC: Der letzte Mosaikstein im Internationalen Gesellschaftsrecht der EU?, EuZW 2006 s. 135-140

Simon, S & Leuering, D, Grenzüberschreitende Verschmelzungen, NJW-Spezial 2006 s 75-76

Sörensen, K, EF-domstolens seneste praxis om selskabsret, NTS 2005:4 s 23-28

10.4 Rättsfall

C-6/64 Flaminio Costa mot E. N. E. L

C-8/81 Ursula Becker mot Finanzamt Münster-Innenstadt C-81/87 Daily Mail and General Trust PLC mot H. M. Treasury

C-91/92 Paola Faccini Dori mot Recreb Srl.

C-55/94 Reinhard Gebhard mot Consiglio dell´Ordine degli Avvocati e Procuratori di Milano C-129/96 Inter-Environnement Wallonie ASBL mot Région Wallonne

C-212/97 Centros Ltd mot Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen

C-208/00 Überseering BV mot Nordic Construction Company Baumanagement GmbH C-411/03 SEVIC Systems AG mot Amtsgericht Neuwied

C-411/03 SEVIC Systems AG mot Amtsgericht Neuwied – Generaladvokat A. Tizzanos förslag till avgörande