Familj

Svarsalternativet från diagram 3 visar på att för 38 elever är det inte av vikt att bo på samma ort som sina nära. För 34 elever kan det ha en betydelse men är inte avgörande och bara 6 personer utifrån de svarade anser att det är mycket viktigt att bo nära sina kära. Detta kan

38

påvisa på att den egna identiteten och intresset för vad personen vill göra är viktigare än att bo nära sin familj.

En fråga ställdes angående var respondenten i fråga var uppvuxen? Där svarsalternativen kunde besvaras utifrån, där de bor nu, eller i annan stad i Sverige eller i annat land än Sverige. Svaren som kom in visar på att det flesta, nämligen hela 69 st. elever var uppvuxna där de bor nu och resterande 9 st. är uppvuxen i annan stad i Sverige. Vilket kanske senare kanske kan sammanfattas utifrån att övriga 69 elever har vuxit upp utifrån liknande kontext i vilket underlättar för en liten generalisering för just denna studie. Men även utifrån aspekten att trots boende på en och samma ort tillsammans med familj, verkar det inte vara av vikt att stanna nära ”boet”.

Finns det en större benägenhet till flytt om föräldrarna varit uppväxta på annan plats, annan stad eller utifrån annat land innan flytten mot Simrishamn? Och är detta överensstämmande med de 9 elever som innehar en annan uppväxtplats än den nuvarande bostadsorten i Simrishamn? Faktum är att föräldrarna till dessa 9 elever är alla uppväxta på annan ort än den nuvarande. I en sådan familj är kanske en av anledningarna ett öppnare klimat mot flytt, och/eller att eleverna har släkt på annat håll så det finns mindre fördelar som förankrar dem till orten de nu bor på. Om båda föräldrarna eller en av föräldern är uppväxta i Simrishamns omnejd visar det då på större tro till viljan att bo kvar? Eller om föräldrarna har annat land som uppväxtmiljö, påverkar det barnets vilja att flytta utomlands? Så blev resultatet i detta fall. De 9 eleverna som valt Simrishamn som bostadsort efter studierna hade alla båda föräldrarna med uppväxtförhållanden från Simrishamns omnejd. De 9 elever som önskade flytta tillbaka om 10-20 år hade också båda föräldrarna med uppväxtmiljö från Simrishamn. 18 elever hade en förälder med annan uppväxtort än Simrishamn och dessa 18 elever valde alla framtidsvalet att flytta till annan ort. 10 elever hade båda föräldrarna med annat land som uppväxtmiljö än Sverige och dessa 10 elever valde alla önskan till annat land som boendeort om 10-20 år. Detta resultat kan förtydligas i att de elever där båda föräldrarna hade sin uppväxtmiljö i Simrishamn skulle komma att bosätta sig i Simrishamn efter studierna, en del skulle komma att aldrig flytta och i några fall trodde de att de skulle komma tillbaka efter färdigställda studier eller jobb om 10-20 år. Detta kan påvisa en betydande känsla för orten då familj, men dess släkt och vänner kan ha en betydande roll för viljan att bo kvar. Om i stället bara en förälder kom ifrån bygden och den andre var inflyttad var benägenheten större att flytta till annan stad i jämförelse med de barnen som hade båda föräldrarna från

39

Simrishamns kommun. Om eleverna i stället hade föräldrarna som kom ifrån annat land än Sverige var alla de eleverna benägna att flytta utomlands efter studiernas avlutande. Utifrån det sistnämnda i valet av att flytta utomlands kanske ett resultat kan ses som att individen har ett öppnare klimat mot andra länder då föräldrarna kommer ifrån ett annat land än Sverige. Detta förtydligas med diagram 6 som just visar på var eleverna tror ett de kommer att bo eller ger önskemål om vart de kommer att bo om 10-20 år. Men är det verkligen så enkelt? En komplexitet i detta följer utifrån frågan om eleverna valt att studera på Simrishamns gymnasium efter sina högstadiestudier och inte väljer att flytta.

Utifrån svarsalternativet går det att utläsa att 29 elever väljer att läsa gymnasium i Simrishamn. Dessa samma 29 elever väljer att svara att de inte vet vilken deras boendeort är om 10-20 år. 18 elever av dessa 29 elever har båda föräldrarna med uppväxtmiljö från Simrishamns omnejd och resterande 11 av eleverna har en förälder med annan uppväxtort än Simrishamn. Detta gör sammantaget komplext. Dessa elever är kanske osäkra i valet av flytt och de elever som har båda föräldrarna med uppväxtort från Simrishamn kanske har en utsaga i viljan att bo kvar men kanske också i utsagan i rädslan av att flytta då känslan till platsen är stark. De elever som har en förälder som kommer från annan uppväxtort än Simrishamn kanske också innehar en rädsla inför flytt till annan plats då denna känsla till platsen är relativt stark med både sig självt och med en förälder hemmahörande till platsen. Men också kanske en rädsla utifrån att ta steget att våga flytta, kanske klimatet är öppnare till valet av flytt då en förälder kommer från annan uppväxtort eller kanske är kravet till flytt större. Komplexiteten i detta har jag dock inte vidare undersökt, därför går det inte att i resultatet säga om att så här är fallet då ett vet ej svar på en fråga kan innehålla olika personliga aspekter och då jag ej har någon undersökning gjord i detta ämne som kan underbygga mina slutsatser i frågan. Men det är intressant för en vidare forskning.

40

Diagram 3: Avser visa om eleven ser det som viktigt att bo på samma ort som föräldrarna och sina syskon.

En annan fråga ställdes utifrån om föräldrarna, någon av dem eller ingen av de båda har en universitets-/högskoleutbildning. Som kan utläsas ur diagram 3 har flera av eleverna, 36 st. ingen förälder med en akademisk utbildning. 27 st. har svarat att en utav de båda föräldrarna har en sådan utbildning och resterande 15 st. har båda föräldrarna med en sådan utbildning. Påverkar föräldrar med bakgrund av universitets/högskoleutbildning valet av att studera vidare för eleverna? Det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas val att studera vidare. 8 elever har valt vidareutbildning i valet av flytt som har båda föräldrarna med en bakgrund av akademiska studier. 2 elever vars båda föräldrar har en akademisk bakgrund tänker sig i stället söka jobb vid valet av flytt. 3 elever har en förälder med akademisk bakgrund som också väljer att studera som orsak till flytt. 2 elever väljer också utbildning i valet av flytt trots att ingen av dess förälder har en bakgrund med akademiska studier. Alltså i de flesta fall där eleven har båda föräldrarna med en universitets- och/eller en högskoleutbildning är valet för flytt från Simrishamn valet av vidareutbildning. Något enstaka fall svarar, trots akademiska föräldrar, att de tänker söka jobb. Alltså sambandet mellan förälderns utbildning och elevens val till utbildning stärks. I det fall där en förälder har akademisk utbildning ser man inte i lika många fall i valet av studier, med ändock en del. Här finns också jobb som prioritet bland väljarna eller valet av annan anledning. Genom att se på yrkesbenämningen hos vissa elevers föräldrar går det att utläsa att ett visst

41

antal av föräldarna troligtvis har en akademisk utbildning,trots att eleven valt att svara vet ej på frågan, men detta är inte vidare undersökt och lämnas därför mer detta åt spekulation än åt vetenskaplig forskning. I det fall där eleverna har föräldrar med annat arbete utan en akademisk utbildning har de flesta av barnen valt att svara i rutan annat eller jobbsök och en del har lagt till en egen anledning till flytt. Endast 3 elever har valt att vidareutbilda sig med hjälp av studier trots föräldar med annan bakgrund än den akademiska. Det sistnämda resultatet med 3 elever kan intet på något sätt generaliseras emot att kanske en ny trend håller på att utkristallisera sig så att barn vars föräldrar innehar en annan utbildning än den akademiska väljer att vidareutbilda sig mot den akademiska världen. Men en tanke är att de 3 eleverna vågar gå utanför sina föräldrars värld i det egna valet.

Diagram 4: Visar om föräldrarna till respondenterna har någon form av högskola eller universitetsutbildning.