Familjeägare

Familjeägare har ofta stora innehav i enskilda företag och får därigenom makt över företagsledningen, de förlitar sig till stor del på voice då de ofta har en stark lojalitet mot företagen vilket gör att de ogärna minskar sitt ägande. Genom sitt långsiktiga ägande får de en djup kunskap i de branscher de ägda företagen verkar inom och de har ett stort intresse av att ta till sig ny information som kan påverka deras avkastning.

(Hedlund et al., 1985) Detta långsiktiga ägande gör att Familjeägare har incitament och möjlighet att påverka företagens investeringar i de ekonomiska delarna av ansvarsredovisning. Med det långsiktiga ägandet i företagen finns det incitament för företaget att bedriva verksamheten med långsiktighet utifrån deras intressenters

Familjeägare har ofta en högre värdering av sina innehav i företag än de rent finansiella, de har en emotionell aspekt av sitt ägande som kan påverka deras beslut och gör att dessa ägare inte alltid fattar de beslut som är mest ekonomiskt rationella (Zellweger & Astrachan, 2008). Familjeägare kan göra investeringar som gynnar framtida generationer av familjen därför att de ser de icke finansiella fördelarna i dessa investeringar, de icke finansiella målen Familjeägare har kan även syfta till att skapa en positiv kultur inom företaget. Familjeägare identifierar sig med företagen de äger i större utsträckning än andra typer av ägare och familjens rykte påverkas av företagets agerande. (Block, 2010) Genom att företagen de äger använder sig av en hög grad ansvarsredovisning återspeglas detta ansvarstagande även på ägarfamiljen.

Det finns större möjligheter för myndigheter att genomföra sanktioner mot Familjeägare jämfört med Institutionella ägare då de är lättare att identifiera och äger företagen på lång sikt (Wiklund, 2007). Socialt oacceptabelt beteende som utsläpp, farliga arbetsplatser, nedskärningar och dålig produktsäkerhet tas ofta upp i media och leder till försämrat rykte för företag och dess ägare, ett försämrat rykte kan ha en negativ påverkan på en familjs förmögenhet och Familjeägare är därför mer socialt ansvarstagande för att minska risken för att detta ska inträffa (Gibb Dyer & Whetten, 2006).

Både sociala och miljömässiga missförhållanden är faktorer som, genom företagen de äger, kan påverka Familjeägare negativt både ekonomiskt och genom försämrat rykte.

Detta tror vi kommer att leda till att de påverkar företagen på ett sätt som gör att de lägger större vikt på dessa två dimensioner av ansvarsredovisningen för att bibehålla legitimitet och gott rykte.

Familjerna som ägare blir väldigt synliga och utsatta för granskning då de äger företag på lång sikt ofta utan att ha möjlighet eller vilja att sälja av sina innehav vid sämre tider. Denna synlighet gör att familjerna vid negativa händelser i miljödimensionen eller den sociala dimensionen kommer att påverkas i högre utsträckning än andra ägare som är mer osynliga. Detta kan tydliggöras i deras ovilja att göra nedskärningar i personal (Block, 2010) och deras högre sociala ansvarstagande (Gibb Dyer & Whetten, 2006). Denna ryktesrisk kommer att skapa incitament för Familjeägare att påverka

Familjerna som ägare har en väldig långsiktighet i sina investeringar där de har möjlighet att satsa på investeringar med nästkommande generationer i åtanke. Denna långsiktiga strategi med ägandet kommer att ge dem incitament att påverka företagens långsiktiga ekonomiska strategi.

Hypotes 1a: Det finns ett positivt samband mellan Familjeägare och ansvarsredovisning utifrån miljödimensionen.

Hypotes 1b: Det finns ett positivt samband mellan Familjeägare och ansvarsredovisning utifrån den sociala dimensionen.

Hypotes 1c: Det finns ett positivt samband mellan Familjeägare och ansvarsredovisning utifrån den ekonomiska dimensionen.

3.3.2 Sfärer

Carlsson (2007) förklarar konceptet med ägarsfär utifrån Wallenbergsfären då det är den äldsta och mest signifikanta. Wallenbergsfären har även stått som modell för flera av de övriga sfärerna. Carlsson identifierar 3 olika nyckelelement vid identifiering av sfären, Wallenbergfamiljen, Wallenbergstiftelserna och Investor. Med identifieringen av familjen syftar Carlsson till att de aktivt arbetar med att förvalta sfären genom att se till dess ägande och se efter dess intressen. Wallenbergstiftelserna avser de ackumulerade tillgångarna sfären anskaffat över tid och just Wallenbergstiftelserna avser att bistå med anslag till den svenska forskningen. Tillgångarna i stiftelserna är dock inte något Wallenbergarna har tillgång till och kan förbruka men de sitter representerade i styrelsen som ansvarar för förvaltningen av dem. Genom ägandet av Investor har Wallenbergarna skapat ett pyramidägande över den svenska aktiemarknaden och har skaffat sig kontroll över ett stort antal börsnoterade företag i Sverige. (Carlsson, 2007)

Det som symboliserar Sfärer är att de äger stora andelar och de kan inte sälja sitt innehav utan att påverka aktiekursen negativt vilket leder till att Sfärerna är intresserade av långsiktiga investeringar för företagen. (Johnson & Greening, 1999)

påverka företagen de äger i den riktning de önskar. Inom Sfärerna finns även stor kunskap om branscherna de investerar i och kunskap i hur styrning av företag fungerar vilket leder till att de får större möjligheter att använda sig av voice.

Sfärerna kan benämnas som dedikerade investerare och deras stora innehav tillsammans med deras långa tidshorisont gör att de kan utöva övervakning och påverka företagen de äger (Zheng, 2009). Denna längre tidshorisont medför att de kan få fördelar i framtiden av långsiktiga investeringar i miljöarbete från företagen då dessa ofta är dyra initialt men ger ett högre värde på lång sikt. Med utgångspunkt från intressentmodellen och legitimitetsteorin kommer företag med Sfärer som ägare kommer att ägna sig åt ansvarsredovisning inom miljödimensionen då det ger ett värde på lång sikt samtidigt som företaget är starkt förknippat med dem och de vill bibehålla sin legitimitet som ägare. Denna starka förknippning mellan företag och Sfär kan leda till att försämrat rykte för ett företag kan sprida sig via Sfären till de andra företagen inom Sfären. Denna risk tillsammans med Sfärernas starka position i näringslivet gör att de har incitament till att föregå med gott exempel för att minska risker från dåligt rykte eller negativ uppmärksamhet från reglerare. Utökad reglering till följd av att Sfärer anses ha en negativ påverkan på Sveriges miljö skulle få negativa konsekvenser på Sfärernas ekonomi.

Då de dedikerade investerarna har en långsiktig horisont kan den sociala dimensionen vara en konkurrensfördel för dem, både i det faktum att de kan bygga upp högre kompetens inom bolagen de äger men även i att de kan locka till sig kunder genom att visa att de hjälper till att skapa en bättre framtid vilket kan antas vara av vikt för konsumenterna. Precis som inom miljödimensionen tror vi att Sfärer som ägare kommer att ägna sig åt redovisning inom den sociala dimensionen utifrån legitimitetsteorin för att främja sin legitimitet som ägare.

Oberoende av investeringssyfte handlar det traditionellt sett om av avkastningen vilket gör den ekonomiska aspekten av ansvarsredovisningen till den viktigaste. De dedikerade investerarna kommer vid försämrade resultat försöka påverka företagen genom voice till skillnad från de flyktiga som kommer att sälja av innehavet för att söka efter mer vinstgivande investeringar (Zheng, 2009).

Då Sfärerna har en unik roll i det svenska näringslivet och de i tidigare undersökningar om ansvarsredovisning klassificerats in under andra kategorier har vi ingen tidigare forskning att basera våra hypoteser på. Utifrån våra argument bör sambandet mellan Sfärerna som kontrollägare och ansvarsredovisningsdimensionerna se ut på följande sätt.

Hypotes 2a: Det finns ett positivt samband mellan ägarsfärer och ansvarsredovisning utifrån miljödimensionen.

Hypotes 2b: Det finns ett positivt samband mellan ägarsfärer och ansvarsredovisning utifrån den sociala dimensionen.

Hypotes 2c: Det finns ett positivt samband mellan ägarsfärer och den ekonomiska dimensionen.