I denna studie fann vi olika inställningar till familjens närvaro vid hjärt-och lungräddning hos sjuksköterskor. Det framkom att tidigare erfarenheter av att ha familjen närvarande vid hjärt- och lungräddning resulterade i en mer positiv syn på familjens närvaro. Tidigare forskning styrker att med mindre erfarenhet av familjens närvaro ökar den negativa synen på att familjen ska närvara (Axelsson et al. 2010). Detta kan härledas till Benners (1993) teori om
26
hur en sjuksköterska går från novis till expert. Genom att erfara situationer utvecklas
sjuksköterskornas kompetens att hantera sådana situationer. Benzein, Hagberg och Saveman (2012) menar att familjen är en del i patientens system. När någon i detta system, i detta fall patienten, drabbas av sjukdom påverkar det övriga individer i systemet. Mötet med familjen kan ses som en omvårdnadsåtgärd som syftar till att minska upplevelsen av lidande och öka välbefinnandet (Benzein et al. 2012). Det fanns faktorer i resultatet som påverkade om sjuksköterskorna bjöd in familjen eller inte till situationer med återupplivning. Dessa kunde vara personliga egenskaper t.ex. om familjemedlemmarna hade tidigare medicinska
kunskaper, vilken ålder de var i samt att familjen upplevdes övervaka deras arbete.
Sjuksköterskorna uppfattade även att om familjen bevittnade hjärt- och lungräddning kunde de skapa ytterligare lidande. Dock hävdar Jabre et al. (2013) att sådana konsekvenser inte sker hos familjemedlemmar som bevittnar återupplivningsförsök. I denna studie jämfördes familjer som inte närvarat och dem som har närvarat vid hjärt- och lungräddning av en anhörig. PTSD-liknande symtom kunde observeras hos familjemedlemmar som inte närvarade vid
återupplivningsförsök (Jabre et al. 2013).
Angående sjuksköterskors olika inställningar kring familjens närvaro vid hjärt- och
lungräddning reflekterar vi att sjuksköterskorna kanske inte vet hur de ska hantera familjen.
Vad som ligger bakom dessa inställningar är svårt att veta. Har de fått undermålig undervisning om familjecentrerad vård under grundutbildningen? Eller är det personliga egenskaper som inverkar? Det som går att observera är att mindre erfarenhet leder till sämre förutsättningar att hantera situationen, vilket styrks med Benners (1993) teori. Baserat på sjuksköterskornas utsagor har de erfarit att familjemedlemmar har blivit lidande av att närvara vi återupplivningsförsök. Utifrån vårt insamlade material behövs mer information om vad familjens åsikter är angående att närvara vid återupplivningsförsök.
8 Slutsats
Syftet med den icke-systematiska översikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hjärt- och lungräddnings på vårdavdelningar inom sjukhus. Resultatet visade att
sjuksköterskorna behövde finna trygghet, det fanns positiva och negativa inställningar till familjens närvaro, etiska frågor som kretsar kring att utföra hjärt-och lungräddning och att kollegor har betydelse för sjuksköterskorna, på gott och ont. Vårt resultat har påvisat en problematik kring hjärt- och lungräddning. Oerfarna sjuksköterskor behöver omges av mer
27
erfarna kollegor som kan stötta deras utveckling. Patientens värdighet och autonomi är begrepp som bör värdesättas i samband med känsliga etiska frågor. Sjuksköterskors inställning till familjens närvaro blev mer positiv av erfarenhet och kunskap. Därmed bör sjuksköterskor erhålla stöd och ytterligare kompetensutveckling inom omhändertagandet av familjen. Ett behov finns för sjuksköterskor att få reflektera över sina tankar efter påfrestande situationer, utsatt tid för debriefing skulle därför kunna implementeras i större utsträckning.
Bättre kommunikation mellan olika yrkesgrupper och en handlingsplan som tydliggör vad som skall göras vid hjärt- och lungräddning skulle kunna utvecklas för en tryggare
arbetsmiljö.
28
Referenser
(*) Referenser som är inkluderade i analysen samt återfinns i artikelmatrisen (Bilaga 1).
(**) Referenser som är exkluderade efter kvalitetsgranskningen
*Astroth, K., Woith, W., Stapleton, S., Degitz, J., & Jenkins, S. (2013). Qualitative
exploration of nurses´decisions to activate rapid respons teams. Journal of clinical nursing, 22(19-20), 2876–2882. doi: 10.1111/jocn.12067
Axelsson, Å., Fridlund, B., Moons, P., Mårtensson, J., Scholte op Reimer, W., Smith, K., Strömberg, A., Thompson, D., & Norekvål. T. (2010). European cardiovascular
nurses´experiences of and attitudes towards having family members present in the resuscitation room. European journal of cardiovascular nursing, 9(1), 15–23, doi:
10.1016/j.ejcnurse.2009.10.001
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (203-218). Lund: Studentlitteratur.
Banjar, A-K. (2017). Till death do us part. The evolution of end-of-life and death attitudes.
Canadian journal of critical care nursing, 28(3), 34–40. Hämtad från:
http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=9c5fbf9a-3068-490d-8959-8623c1c6701e%40sessionmgr4006
Barbetti., J, & Lee., G. (2008). Medical emergency team: A review of the literature. Nursing in critical care, 13(2), 80–85. doi. 10.1111/j.1478-5153.2007.00258.x
Benbow, D. (2017). A Nurse's Duty: Initiation of CPR. Texas Board Of Nursing Bulletin, 48(1), 4–5. Hämtad 2017-10-04 från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=a90ca716-751e-44fd-ac22-89f2fb98ef35%40sessionmgr4010
Benner, P. (1993). Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet.
Enskede: TPB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman B-I. (2012). Relationen mellan familj och
sjuksköterska - ett systemiskt förhållningssätt. I E. Benzein, M. Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (s. 23–27). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman B-I. (2012). Varför ska familjen ses som en enhet? I E.
Benzein, M. Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (s.
23–27). Lund: Studentlitteratur.
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: Etik och människosyn. Stockholm: Liber.
Bostock-Cox, B. (2012). Emergencies in general practice. Practice Nurse, 42(17), 22–25.
Hämtad 2017-10-03 Från:
29
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=35&sid=3c54f48b-35bb-
4fb4-bfb7-e9b2df79674d%40sessionmgr103&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#
AN=108084647&db=c8h
Calltorp, J. (u.å). Ersättningssystem inom hälso- och sjukvården: En kunskapsöversikt baserad på internationella erfarenheter. Hämtad från
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:iKGeRgxk0mEJ:webbutik.skl.se/bild er/artiklar/pdf/7164-352-0.pdf%3Fissuusl%3Dignore+&cd=4&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet. ”Evidensbaserad omvårdnad– ett samarbete mellan universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Hämtad från:
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:KaPI4pF4AloJ:muep.mau.se/bitstrea m/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Citolino Filho, C M., Santos, E S., Silva R C G., & Nogueira, L S. (2015). Factors affecting the quality of cardiopulmonary resuscitation in inpatient units: perception of nurses. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 49(6), 907–913. doi.
https://dx.doi.org/10.1590/S0080-623420150000600005 Codex. (2017). Forskarens etik. Hämtad 2017-06-12 från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur:
Stockholm.
*Dekeyser Ganz, F., Kaufman, N., Israel, S., & Einav, S. (2012). Resuscitation in general medical wards: who decides?. Journal of clinical nursing, 22(5-6), 848–855. doi:
10.1111/j.1365-2702.2012.04240.x
*Ellison, S. (2003). Nurses´attitudes toward family presence during resuscitative efforts and invasive procedures. Journal of emergency nursing, 29(6), 515–521. doi:
10.1016/j.jen.2003.10.001
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Fernandez-Aedo I., Pérez-Urdiales, I., Unanue-Arza, S., Garcia-Azpiazu, Z., & Ballesteros-Pena, S. (2017). A qualitative study about experiences and emotions of emergency medical technicians and out-of-hospital emergency nurses after performing cardiopulmonary resuscitation resulting in death. Enfermería Intensiva (English ed.), 28(2), 57–63. doi:
https://doi.org/10.1016/j.enfie.2016.10.001
30
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 37-48). Lund:
Studentlitteratur.
Hazinski, M. F., Nolan, J. P., Aickin, R., Bhanji, F., Billi, E.,Callaway, C.W., & … Neumar, R, W. (2015). Part 1: Executive Summary: 2015 International Consensus on
Cardiopulmonary Resuscitation and Emergency Cardiovascular Care Science With
Treatment Recommendations. Circulation, 132S2-S39. doi: 10.1161/CIR. 0000000000000270
Henricson, M. (2015). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Frånd idé till examination inom omvårdnad. (s. 471 - 478). Lund: Studentlitteratur.
Herlitz, J. (2017). Svenska hjärt- och lungräddning registret årsrapport 2016. Hämtad 2017-09-25 från http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/hjart-lungraddningsregistret-arsrapport-2016.pdf
Hjärt- och lungfonden. (2017). Plötsligt hjärtstopp – En skrift om vad som händer när hjärtat stannar. Hämtad från https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp/
HLR-rådet. (2018). Antalet hjärtstopp I Sverige. Hämtad 2018-01-09 från http://www.hlr.nu/antalet-hjartstopp-sverige/
HLR-rådet. (2012). Hjärtstopp på sjukhus: Behandling och utbildning. Hämtat 2017-10-30 från http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:9DQl6yCylbsJ:www.hlr.nu/wp-content/uploads/Hjartstopp-pa-sjukhus-rev-2012_11.pdf+&cd=3&hl=sv&ct=clnk&gl=se#12 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2014:821). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Idris, A-H., Guffey, D., Aufderheide, T-P., Brown, S., Morrison, L-J., Nicholas, P., … Nichol, G. (2012). Relationship between chest compression rates and outcomes from cardiac arrest. Circulation, 125(24), 3004–3012. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.111.059535
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2017-09-25 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
31
Jabre, P., Belpomme, V., Azoulay, E., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., … Adnet, F.
(2013). Family presence during cardiopulmonary resuscitation. The new England journal of medicine, 368(11), 1008–1018. doi: 10.1056/NEJMoa1203366
Karim, H. N. (2016). Cardiac arrest: A need to understand the determinants of basic life support – a nursing perspective. Journal On Nursing, 6(1), 42–47. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?nobk=y&vid=31&sid=d40bc7dd-a39b-44ff-9dc1-f03a11fd6fd8@sessionmgr102
Kelly, J. (2008). Nurses´and doctors´perspective on slow codes. Nursing Ethics, 15(1), 110–
120. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0969733007084164
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Knott, A., & Kee, C. (2005). Nurses´beliefs about family presence during resuscitation.
Applied nursing research, 18(4), 192–198. doi: 10.106/j.apnr.2005.07.002
Kozamani, A., Kapadochos, T., & Kadda, O. (2012). Factors that influence nursing staff attitudes towards initiating CPR and in using an automatic external defibrillator when outside of a hospital. Health Science Journal, 6(1), 88–101. Från:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/command/detail?vid=76&sid=7f1c0ce8-b3e4-
4945-9ef2-c351f31c9f41%40sessionmgr4008&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl
#AN=104542022&db=c8h
Larsson, R., & Engström, Å. (2013). Swedish ambulance nurses´experiences of nursing patients suffering cardiac arrest. International journal of nursing practice, 19(2), 197–205.
doi: 10.1111/ijn.12057
Laws, T. (2001). Examining critical care nurses` critical incident stress after in hospital cardiopulmonary resuscitation (CPR). Australian Critical Care, 14(2), 76–81. doi:
https://doi.org/10.1016/S1036-7314(01)80010-2
Madani, M.M., & Golts, E. (2014) Cardiovascular Anatomy. Reference Module in Biomedical Sciences. doi: https://doi.org/10.1016/B978-0-12-801238-3.00196-3
Mehta, C.,& Brady, W. (2012) Pulseless electrical activity in cardiac arrest:
electrocardiographic presentations and management considerations based on the electrocardiogram. The American Journal of Emergency Medicine. 30(1) 236–239.
https://doi.org/10.1016/j.ajem.2010.08.017
*McLaughlin, K., Melby, V., & Coates, V. (2013). Family-centered care during resuscitation events. Emergency nurse, 21(3), 28–34. hämtad från:
32
http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=36d8aab7-0b68-4b8e-9178-993470f86ed4%40sessionmgr4009
McMeekin, D. E. (2017). Stress and coping of critical care nurses after unsuccesful cardiopulmonary resuscitation. American Journal Of Critical Care, 26(2), 128–135.
doi:10.4037/ajcc2017916
O'Donoghue, S C., DeSanto-Madeya, S., Fealy, N., Saba, C R., Smith, S., & McHugh, A T.
(2015). Nurses’ Perceptions of Role, Team Performance, and Education Regarding
Resuscitation in the Adult Medical-Surgical Patient. MEDSURG nursing, 24(5), 309–317.
doi:http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=49264577-f363-4eab-8c9a-952504153205%40sessionmgr102
**Page, S., & Merrabeau, L. (1996). Nurses’ accounts of cardiopulmonary resuscitation.
Journal of advanced nursing, 24(2), 317–325. Hämtad från
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-2648.1996.18413.x/epdf
*Pantazopoulos, I., Tsoni, A., Kouskouni, E., Papadimitriou, L., Johnson, E., & Xanthos, T.
(2012). Factors influencing nurses´decisions to activate medical emergency teams. Journal of clinical nursing, 21(17-18), 2668–2678. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04080.x
*Pups, G., Weyker, J., & Rodgers, B. (1997). Nurses' reactions to participation in
cardiopulmonary resuscitation on the nursing unit. Clinical Nursing Research, 6(1), 59–70.
Från:http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=36&sid=7f0284d6-
bd90-4d0b-974b-e2957b02cff9%40sessionmgr4008&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl
#AN=107317281&db=c8h
*Ranse, J., & Arbon, P. (2008). Graduate nurses´lived experience of in-hosptial resuscitation:
A hermeneutic phenomenological approach. Australian critical care. 21(1), 38–47, doi:
10.1016/j.aucc.2007.12.001
*Robinson, F., Cupples, M., & Corrigan, M. (2007). Implementing a resuscitation policy for patients at the end of life in an acute hospital setting: qualitative study. Palliative medicine, 21(4), 305–312. doi: 10.1177/0269216307077817
Roh, Y-S., Issenberg, S-B., Chung, H-S., Kim, S-S., & Lim, L-T (2013). A survey of nurses' perceived competence and educational needs in performing resuscitation. The Journal of Continuing Education in Nursing, 44(5), 230-6. doi: http://dx.doi.org/10.3928/00220124-20130301-83
Sand, O., Sjaastad, O V., Haug, E., & Bjålie, J G. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
33
*Sævareid, T J., & Balandin, S. (2011). Nurses´perceptions of attempting cardiopulmonary resuscitation on oldest old patients. Journal of advanced nursing, 67(8), 1739-1748. doi:
10.1111/j.1365-2648.2011.05622.x
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 105–108). Lund:
Studentlitteratur.
Sjöberg, F., Schönning, E., & Salzmann-Erikson, M. (2015). Nurses`experiences of
performing cardiopulmonary resuscitation in intensive care units: a qualitative study. Journal of clinical nursing, 24(17-18), 2522–2528. doi: 10.1111/jocn.12844
Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, & Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (u.å). Etiska riktlinjer för hjärt- och lungräddning (HLR). Hämtad från
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:C8dyDQaeI4AJ:www.sls.se/globalas sets/sls/etik/dokument/riktlinjer20maj-2.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2017). Så här gör du Vuxen-HLR. Hämtad 2017-09-25 http://www.hlr.nu/fakta-riktlinjer/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Tanguay, T., & Bartel, R. (2017). Implementation of a unique RRT model in a tertiary care centre in Western Canada. Canadian Journal Of Critical Care Nursing, 28(1), 34–37. Hämtad från: http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=c1d16be9-7c27-4df5-99b8-07d6c569bcac%40pdc-v-sessmgr01
Wright, L., Watson, W., & Bell. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Ågård, A., & Engström, I. (2014). Nya etiska riktlinjer för hjärt-lung-räddning väl förankrade i svensk vård. Hämtad 2017-06-12 från
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och- vetenskap/Etik-och-lakarroll/2014/01/Nya-etiska-riktlinjer-for-hjartlungraddning-val-forankrade-i-svensk-vard/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 57 - 79). Lund: Studentlitteratu
i
Bilagor
Bilaga A: Granskningsmall för kvalitativa artiklar av Carlsson och Eiman (2003).
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (Syfte, metod och resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med lungcancerdiagnos Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5–20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/Ja
Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
ii
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc.)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (Citat, kod, teori etc.) Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48p)
p p p p
p
%
Grad
Grad I: 80% Grad II: 70% Grad III: 60%
Titel: Författare:
iii
Bilaga B: Granskningsmall för kvantitativa artiklar av Carlsson och Eiman (2003).
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (Syfte, metod och resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med lungcancerdiagnos Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5–20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/Ja
Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk Analys (beräkningar, metoder, signifikans)
Ej acceptabel Låg Medel God
iv
Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultat Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 47p)
p p p p
p
%
Grad
Grad I: 80% Grad II: 70% Grad III: 60%
Titel: Författare:
v Bilaga C: Söktabell Cinahl.
Sökord Antal
Perception* OR Attitude*
OR Emotion* Limitation: Peer reviewed.
Published date: 1995-01-01 - 2017-12-31.
S4 AND General ward
3 0 0 0
Sökning 6
(MH “Heart Arrest”)
6687
Sökning 7
S6 AND S2 AND S3 Limitation: Peer reviewed.
Published date: 1995-01-01 - 2017-12-31.
103 2 2 2 25, 41 1, 8
Sökning 8
S1 AND Debriefing Limitation: Peer reviewed.
Published date: 1995-01-01 - 2017-12-31.
32 3 2 2 22 (5)
Sökning 9
S1 AND Crisis intervention Limitation: Peer reviewed.
Published date: 1995-01-01 - 2017-12-31.
15 0 0 0
vi Bilaga D: Söktabell Pubmed
Sökord Antal
Resuscitation[Mesh]) AND Nurs*
AND Experience* Filters:
Publication date from 1995/01/01 to 2017/12/31
217 217 4 0 142, 127, 131,
76
(4) (8) (9) (10)
Sökning 5
(Heart Arrest[Mesh]) AND Nurs*
experience*.
178 178 5 0 76 (10)
Sökning 6
(("Heart Arrest"[Mesh]) AND Perception) OR Attitude Filters:
Publication date from 1995/01/01 to 2017/12/31
251,348
Sökning 7
(("Heart Arrest"[Mesh]) AND Nurs*) AND Attitude Filters:
Publication date from 1995/01/01 to 2017/12/31
91 91 3 1 33 (10)
Sökning 8
(("Heart Arrest"[Mesh]) AND Nurs*) AND Crisis intervention Filters: Publication date from 1995/01/01 to 2017/12/31
2 2 0
* = Trunkering AND och OR = Booleska operatorer () = Dubbletter