Fanbegreppet skapar blandade känslor hos informanterna. Malte och Erika beskriver sig själva som fans efter lite reflektion, Tanja och Niklas jämför sitt engagemang med vilka de anser vara fans, Helen vill inte ses som den stereotypa bilden av en skrikande tjej, men säger att hon är ett sorts fan.
Arvid definierar sin fandom genom att han ger rekommendationer och pratar mycket om poddar med sin omgivning. Att rekommendera poddar ses lite olika bland informanterna, vissa gör det frekvent, vissa ser det som ett bra samtalsämne som en ice-breaker, och några, som till exempel Tanja, ger inte aktivt rekommendationer om hon inte ser det relevant för samtalsämnet.
Att bjuda in lyssnarfrågor till poddarna är något som de flesta av informanterna uppskattar och tycker tillför till innehållet. Diana och Tanja ser det också som ett sätt att ge
tillbaka till betalande lyssnare genom att visa uppskattning, Tanja beskriver det som att skaparna blir mer mänskliga.
Samtliga informanter uttrycker att det känns som att de känner skaparna till poddarna. Det skiljer sig mellan olika poddar beroende på hur personliga de är. De poddar som pratar om privatliv och skaparnas personliga erfarenheter verkar vara de poddarna informanterna upplever att de känner. Vissa av informanterna beskriver också att det har betydelse när de hört någons röst flera timmar regelbundet under flera års tid, då bandet mellan lyssnare och skapare förstärks. Malte beskriver också hur situationen kan bli konstig när en träffar skaparna och inte riktigt vet vad en ska säga, då lyssnaren vet massor om skaparen, men skaparen inte har en aning om vem lyssnaren är. Helen beskriver också att om hon ser någon av skaparna på stan vill hon spontant ropa ‘Hej’, men att det inte är något hon gör efter lite eftertanke, då hon inser att de inte känner henne.
Till sist tas drev och följarsvansar upp utifrån informanternas upplevelser. Samtliga informanter trycker på att de inte är eller har varit en aktiv del av några drev, men att de har följt vissa. Några informanter kan förstå varför drev sker och tycker att det har funnits bra drev, men de tycker också att sociala medier spelar en stor roll i drev som rört poddar, då de spiller över i varandra.
ANALYS
Följande text består av analyser utifrån det material som samlats in under fältarbetets gång. Analysen kommer ske utifrån fandom och deltagarkultur som huvudteori samt prosument och engagemangspyramiden som teoretiska begrepp. Begreppet smak kommer även inkluderas i analysens sista del. I resultatdelen har det redovisats hur informanterna lyssnar, hur de reflekterar över ekonomisk stöttning samt hur de ser på fandom och poddföljare.
Prosument
Prosument förklaras i Alvin Tofflers bok The Third Wave (1981) som ett sätt att låta konsumenten vara en del av produktionen, genom att konsumenten tar över en del av det arbetet som tidigare gjorts av producenten (Toffler,1981 :270). I teoridelen togs självscanning i livsmedelsbutiker upp som ett exempel på hur prosumenter skapas. Tanken bakom att applicera prosument på podcastlyssnare var att se om lyssnarna har en roll i produktionen och hur den kommer till uttryck.
I materialredovisningen beskrivs det hur informanterna är ekonomiskt investerade och varför de valt att stötta poddar. Vissa av poddarna låter lyssnare som betalar skicka in frågor, detta skulle kunna göra lyssnarna till prosumenter i och med att de aktivt bidrar och deltar i vad de konsumerar. Detta är något flera av informanterna, bland annat Alexandra och Malte uppger att de ibland tänkt att göra, men att de ofta hindrar sig själva då de inte är säkra på vad de skulle kunna bidra med. Majoriteten av informanterna är däremot positiva till när andra lyssnare skickat in frågor. Men ingen av dem uppger att det är något de själva gjort, trots att flera tycker att det bidrar till poddar som helhet då lyssnarnas perspektiv tar plats.
De signalement Toffler anger överensstämmer därmed inte exakt med det
informanterna berättade om, men prosument-begreppet kan förstås som något föränderligt utifrån varan som produceras. Ett exempel skulle kunna vara Arvids hängivna
rekommendationer av poddar han lyssnar på, till vänner och bekanta, eftersom det hjälper poddar att få fler lyssnare. Men också för att han, samt övriga informanter, är investerade ekonomiskt i poddar vilket bidrar till att skaparna får betalt och kan fortsätta producera avsnitt. Detta sker både via direkta incitament som Patreon och genom andra podcast-plattformar, som PodMe, vilka samtliga ger lyssnarna extramaterial. Därmed skulle
informanterna kunna kallas för prosumenter i och med deras ekonomiska investering och som aktiva konsumenter, lyssnare, som bidrar till att poddar kan fortsätta producera material.
Ytterligare perspektiv på prosument går att se genom Berrys tidigare forskning. Berry har både visat på hur sammanlänkade och differentierade podcasts och radio är från varandra. Han beskriver poddar genom något som skapats och drivits av individer, snarare än företag (2016: 27) – även fast det börjat förändrats i och med företag som ex. PodMe och Spotify. På grund av att poddar kunnat startas och distribueras med mycket lite ekonomisk investering, samt att det gjorts av främst privatpersoner, har tilltalet och ämnesvalen blivit personliga. Detta är något som visas upp i resultatet, då alla informanter nämner det personliga hos poddskaparna de lyssnar på, deras tilltal, val av ämnen eller relaterbarhet. En podcast skulle kunna ses som ett ultimat prosumentuttryck, där poddskaparna är de som dyker ned i specifika ämnen och gör research eller samlar sina argument för att sedan dela med sig till sina lyssnare. Ett exempel på detta skulle kunna vara Vad blir det för mord? som är en av de mest återkommande poddarna i uppsatsen, där programledarna varje vecka redogör för sina lyssnare om ett brott eller mord. Ofta tar poddskaparna även upp fall som deras lyssnare gjort research på och skickat in till podden, något som Alexandra nämner att hon tänkt göra flera gånger. Vad blir det för mord? är en podcast flera av informanterna beskriver som sin favorit och som Alexandra, Tanja och Erika stöttar ekonomiskt. Detta är inte en uppsats där vi
kritiskt analyserar poddar, det är fokus på lyssnarna och deras förhållande till sin lyssning och konsumtion, men om poddar skulle kunna klassas som ‘prosument-objekt’ - där konsumtion och produktion kombineras - är lyssnarna i själva verket delaktiga i konsumtionen och till viss del vidare produktionen, genom engagemang, vilket ytterligare visar på hur lyssnarna är prosumenter.
Engagemangspyramiden
Koppling mellan engagemangspyramiden och 80/20 regeln har presenterats i teoridelen genom att använda Andrea Phillips resonemang. Detta för att visa på hur publiken interagerar med ett projekt genom engagemang. Phillips är noga med att poängtera att detta inte är specifika siffror, utan snarare en modell för att förstå hur majoriteten av engagemanget kommer komma från en minoritet av publiken.
Engagemang kan se ut på olika sätt och ta olika former, vilket vi försökt visa på i resultatdelen. Vi menar att ett exempel kan bestå av tid spenderad genom att lyssna på
podcasts. För Tanja, som alltid har podcasts igång som bakgrundsljud hemma, för Niklas som använder vissa poddar som en belöning om han ska träna, eller Helen som längtar till
olika skapare från ett projekt till ett annat eller att upptäcka nya podcasts inom samma genrer eller teman och därigenom låta sitt intresse växa. Detta är något Diana berättade om, då hon hänvisade till en personlig berättelse av en poddskapare ‘för några år sedan’. Hon menar att genom att lyssna på olika podcast, där ibland samma människor är med, skapas känslan av att lära känna människorna som producerar poddarna. Det sociala är något flera informanter framhåller och det är ett syfte för dem att lyssna. Men det är också en del av engagemanget, till exempel för Malte som vill få olika perspektiv på samhällsfrågor och för Tanja som gärna lyssnar på ämnen kopplade till hennes utbildning.
Ett engagemang skulle också kunna ses som en ekonomisk investering i ett material som en uppskattar eller i syftet att bidra till att podcasten ska fortsätta, vilket nämnts i föregående avsnitt. Detta visar Helen tydligt på då hon berättade om Rättegångspodden och hur hon började stötta den då skaparen sa att han inte skulle kunna fortsätta producera avsnitt om han inte började få betalt för sitt arbete. Detta kan likställas med Tanjas och Alexandras insikt i vikten av stöttning på grund av Covid-19 och arbetet som läggs ned.
Men engagemang kan även se annorlunda ut baserat på Phillips tankar om den engagerade publiken, en individ är inte statisk utan i förhållande till olika podcasts så kan en som konsument variera mellan graderna. Flera av informanterna har lyssnat på P3-poddar under flera års tid, däremot var det ingen som beskrev sig som ett fan till den typen av poddar, det var inget någon uttryckte att de ville stötta ekonomiskt. Till exempel Arvid, fastän han lyssnar på flera olika poddar var han kritisk mot de med reklam och han föredrog att finansiera de poddarna han själv kände sig engagerad i rent intressemässigt. Detta tyder på att Arvid i vissa fall är en del av 5% som aktivt engagerar sig, betalar för sin konsumtion och följer skaparna på olika medier. Ibland är han en del av 80%, de passiva lyssnarna, som konsumerar något de uppfattar som underhållande men inte engagerar dem på en intensivare nivå.
Enligt Berrys forskning på radio och podcasts, är valet av vilka podcasts en lyssnar på alltid aktivt. Det är ett val av många möjliga, däribland att inte lyssna. Han menar att
intimiteten och friheten som podcasts erbjuder gör det till ett enkelt medium att engagera sig i, detta är något som även informanterna poängterar då det finns podcasts om alla möjliga ämnen samt möjligheten att lyssna när det passar en själv. Enligt Berry är det dessa faktorer som gör att individer blir ekonomiskt investerade och uttrycker sitt engagemang för sina favorit podcasts därigenom. Dessa individer refererar Berry till slentrianmässigt till i texten som ‘fans’ (2016: 15) vilket följande del kommer utforska.