Fatta beslut/lösa oenigheter

5.1 Hur resonerar ni när en av er någon gång måste jobba övertid på sitt ordinarie arbete? 5.2 Har ni oenigheter om hur hemarbetet ska fördelas? Hur löser ni dessa?

5.3 När ni diskuterar barnuppfostran, vem har sista ordet ifall ni är oense?

5.4 Om barnet blir sjukt – hur löser ni frågan vem som ska stanna hemma från jobbet? Sammanfattningsvis:

Nu har vi pratat en hel del om hur ni fördelar arbetet hemma. Vad tycker ni, vem av er gör mest hemarbete? Berätta gärna varför ni tror att det är så?

Referenslista

Litteraturförteckning

Ainsaar, M. (2001) The Development of Children and Family Policy in Estonia from 1945 to

2000. Yearbook of population research in Finland XXXVII 2001. The Population Research Institute of Väestöliito

Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Malmö: Liber

Baude, A. (1992). Kvinnans plats på jobbet. Stockholm: SNS Förlag

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur Bernhardt, S.( 2000) Familj och karriär. Väfärdsbulletinen, nr.4. SCB:s tidskrift

Berger, P.L., Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar

sin sociala verklighet. Wahlström och Widstrand

Björklund, M., Paulsson, U. (2003). Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera.

Lund: Studentlitteratur

Braines, J. (1994) Economic Dependency, Gender and the Division of Labor at Home. The

American Journal of Sociology, vol. 100, nr 3, s. 652-688

Brainerd, E. (2000). Women in Transition: Changes in Gender Wage Differentials in Eastern

Europe and the Former Soviet Union. Industrial and Labor Relations Review, vol. 54, nr. 1 s. 138-162

Brante, T., Andersen, H., O. Korsnes (red.) (2001). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur

och Kultur

Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Dahlström E.(1992). Debatten om kön och familj under svensk efterkrigstid, s. 17-54 i

Acker, J m.fl. Kvinnors och mäns liv och arbete. Stockholm: SNS Förlag

European Commission (2010) Report on Equality Between Women and Men 2010.

Luxembourg: European Commission

Evertsson, M., Nermo, M. (2004). Dependence within families and the division of labor:

Comparing Sweden and the United States. Journal of Marriage and Family, vol.66, nr.5, s.1272-1286

Evertsson, M. (2010). Kön, s. 50-73 i Edling, C. och F. Liljeros (red.). Ett delat samhälle:

makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber

Evertsson, L., Nyman, C. (2008). Myten om den förhandlande familjen, s. 45-82 i Grönlund,

A. och B. Halleröd (red) Jämställdhetens pris. Umeå: Boréa Bokförlag

Fenstermarker Berk, S.(red) (1985) Women and household labor. Beverly Hills : Sage Publ. Goldscheider, F., Olah, L. Sz. Puur, A. (2010). Reconciling studies of men’s gender

attitudes and fertility: Response to Westoff and Higgins. Demograpihic Research, vol.22,artikel 8 s. 189-198

Grönlund, A., Halleröd, B. (2008). Den vackra visionen och den vrånga vardagen, s. 17-42 i

Grönlund, A. och B. Halleröd (red) Jämställdhetens pris. Umeå: Boréa Bokförlag

Synpunkter, Riktlinjer, Exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hinnfors, J.( 1991). Familjepolitik. Samhällsförändringar och partistrategier 1960-1990.

Stockholm: Almqvist och Wiksell International

Hadenius S. (2003). Modern svensk politisk historia. Konflikt och samförstånd. Stockholm:

Hjalmarson och Högberg Bokförlag.

Heinen, J. (1990). Inequalities at Work: The Gender Division of Labour in the Soviet Union

and Eastern Europe. Studies in Political Economy, nr.33, s. 39-61

Hirdman, Y. (2005). Revolution på svenska – den svenska genuspolitiken under

efterkrigstiden, s. 3-14 i A. Hirdman (red.) Revolution på svenska. Ett vittnesseminarium om jämställdhetens institutionalisering, politisering och expansion 1972-1976. Samtidshistoriska frågor nr.9. Huddinge: Samtidshistoriska institutet. Södertorns högskola.

Hochschild, A. Machung A. (1989). The second shift. New York: Viking Penguin

Karu, M., Pall, K. (2009) Estonia: halfway from the Soviet Union to the Nordic countries,

s.69-85 i Kamerman, S., Moss, P. (eds) The politics of parental leave policies. Storbritannien, Bristol The Policy Press.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundqvist, Å. (2007). Familjen i den svenska modellen. Umeå: Borèa Bokförlag

Magnusson, E.(2006). Hon, han och hemmet. Genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet

i nordiska barnfamiljer. Stockholm: Natur och Kultur

Marling, R. (2010). Teel tasakaalustatud ühiskonda: sissejuhatus,) s. 6-7 i Teel

tasakaalustatud ühiskonda II. Naised ja mehed Eestis. (På väg till balanserat samhälle II. Kvinnor och män i Estland.)Tallinn: EV Sotsiaalministeerium (Socialstyrelsen)

Mead, G.H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt.

Lund: Argos

Molyneux, M. (1990) The ”Woman Question” in the Age of Perestroika. New Left Review,

nr.183, s 23-59

Nermo, M., Evertsson, M., (2004) Makt att förhandla – makarnas relativa resurser,

hushållsarbete och konflikter, s. 200-225 i Bygren, M., Gähler, M., M. Nermo (Eds.)  Familj och arbete – vardagsliv i förändring. Stockholm: SNS förlag

Nilsson, K. (2008). Jämställdhet, barnafödande och separationer, s. 83-109 i Jämställdhetens

pris. Umeå: Boréa Bokförlag

Nordenmark, M. (2004). Arbetsliv, familjeliv och kön. Umeå: Borèa Bokförlag

Olah, L. Sz. (1998). ”Sweden, the Middle Way”: A feminist Approach. European Journal of

Pascall, G., Manning, N. (2000) Gender and social policy: comparing welfare states in

Central and Eastern Europé and former Soviet Union. Journal of European Social Policy Vol. 10, nr 3, s 240-266.

Plantenga, J., Remery, C. (2009) The provision of childcare services

A comparative review of 30 European countries. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities, 2009

Raun, T.U.( 1991). Estonia and the Estonias. Stanford, California: Hoover Institution Press Randoja, M. (2008). Naised ja mehed palgatööjöus. (Kvinnor och män i arbetskraften).

Teemaleht,(Temabald) nr.3 Eesti Statistika (Estlands Statistik)

Roman, C.(1999). Inte av kärlek allena: Makt i hemarbetets fördelning. Sociologisk

Forskning, nr.1 s. 33-52,

Schwartz, J.S. (1979). Women under Socialism: Role Definitions of Soviet Women. Social

Forces, vol.58, nr. 1, s. 67-88

Skolverket (2001) Plats utan oskäligt dröjsmål – uppföljning av tillgängligheten till

barnomsorg i maj 2001, Skolverket, Stockholm.

SCB (2003) Tid för vardagsliv. Statistiska centralbyrån

SCB (2008) På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2008. Statistiska

centralbyrån

SCB (2009) Kvinnor har lägre inkomst i alla länder. Välfärd nr 1. SCB:s tidskrift SCB (2010a) På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2010. Statistiska

centralbyrån

SCB (2010 b) Pappor jobbar mest av alla. Välfärd nr.2 SCB:s tidskrift

SCB (2012) Sysselsättningen 2030 – kan dagens försörjningsbörda bibehållas? Temarapport

2012:4. Statistiska centralbyrån

Sotsiaalministeerium (Socialstyrelsen) (2009a) Tervis, töö - ja sotsiaalelu 2000-2008

( Hälsa, arbets – och socialliv) . Tallinn: EV Sotsiaalministeerium

Finns att hämta på engelska:http://www.sm.ee/meie/valjaanded/2009-valjaanded.html. Health, labour and social life in Estonia 2000-2008.

Sotsiaalministeerium (Socialstyrelsen) (2009b). Riiklike perepoliitiliste meetmete analüüs

(Analys av statliga familjepolitiska åtgärder). Tallinn: EV Sotsiaalministeerium

Sotsiaalministeerium (Socialstyrelsen) (2010). Soolise vördöiguslikkuse monitooring 2009

(Mätning av jämställdhet mellan könen). Tallinn: EV Sotsiaalministeerium .

SOU 1997:139. Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i

SOU 2004:43. Inledning, s. 21-38 i Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm:

Statens offentliga utredningar

Taagepera, R. (1993). Return to independence. Boulder, San Francisco, Oxford: Westview

Press.

Van Hooff, J.H. (2010). Rationalising inequality: heterosexual couples’ explanations and justifications for the division of housework along traditionally gendered lines. Journal of

Gender Studies, vol.20, nr. 1, s. 19-30

West, C., Zimmerman, D.H. (1987) Doing gender. Gender and Society, vol. 5, nr.2,

s. 125-151

Elektroniska källor.

Svensk kvinnlig förvärvsfrekvens 1963-2009

OECD Statistics. http://www04.sub.su.se:2743/index.aspx?r=801770 2011-07-07 Estnisk kvinnlig förvärvsfrekvens 1990-2009 tal, åldersgrupp 15-64 år, tabell TT331 Tidsanvändning för estniska män och kvinnor år 2009 – 2010, tabell AK011

http://pub.stat.ee/px-web.2001/dialog/statfile2.asp 2011-05-26 Diskrimineringslagen

http://www.ne.se/jämställdhetslagen 2011-05-16. Jämställdhetsbonus

http://www.sweden.gov.se/sb/d/10304 2011-05-16

Ekonomiska bidrag till barnfamiljer i Estland

http://www.sm.ee/tegevus/huvitised-ja-toetused/peretoetused/peretoetuste-liigid.html 2011-07-07

http://www.sm.ee/sinule/perele/vanemahuvitis.html 2011-05-26 http://www.sm.ee/eng/for-you/families/parental-benefit.html Definition av den estniska jämställdhetslagen