Med den webbaserade enkätlänken som användes, kunde man inte redigera antal av alternativ till mer än fyra för varje fråga. På grund av jag inte fick mer än fyra svarsalternativ, då
sammanfattade jag historik och symptomfrågeformulär som ett enda val. Det skulle kanske vara mycket transparentare om symptomfrågeformulär och historik var ett alternativ för sig. Dessutom, det skulle kanske ha varit bättre att föreslå några tester/alternativ som Phenol Red Test, Lissamine green, Rose Bengal bland annat som en långa lista av förslag, i stället för att sammanfatta hela som annat alternativ.
Redan under de första sju dagarna fick jag 82 svar från optiker men en fråga togs bort från min lista, så jag kunde inte utvärdera hela svar som hamnade i fel ställe eller nummer. Enkäten gjordes om och respondentens intresse hade minskat. Detta kunde ha påverkat
resultatet av enkäten.
Den relativt låga svarsfrekvensen kan ha berott på att respondenterna inte fått tillräckligt med tid innan enkäten skulle samlas in. Svartiden visar dock att mer tid skulle ha liten eller ingen betydelse eftersom 60 svar kom redan under den första veckan. Intressant var att andra enkäter riktades till optiker vid samma tid tidigare fick nästan samma svarsfrekvensen så kanske den låga svarsfrekvensen beror på att optiker kan ha fått frågeformulär från flera tredje års studerande vid denna tid.
6 Slutsats
De båda undersökta frågeformulärerna om torra ögon, CANDEES och OSDI enkäterna gav i denna undersökning liknande resultat, där resultat visades att mer än 30% av respondenter som slumpmässigt valdes ut, har rapporterat symptom på ögontorrhet. Resultat visar även att symptomfrågeformulär är ett viktigt verktyg vid utvärdering av olika aspekter av ögontorrhet inklusive effekt på daglig verksamhet och livskvalitet. Vid denna studie visades dessutom att svenska optikern föredrar dessa formulär vid bedömning av ögontorrhet om det bara ett enda diagnostisk alternativ skulle finnas.
En bedömning av ögontorrhet kan verkligen vara komplex på grund av multifaktoriella faktorer, vilket kan förvärras av avsaknaden av en godkänd Gold standard diagnos. Tidigare studier har visat oenighet mellan subjektiva och objektiva tester. Den här aktuella studien visar att patientens symptom var mer värdefullt och oftare utförs än något annat test. Detta är bekräftat med studier, där slutsatsen var att patientens symptom var en avgörande faktor vid bedömning respektive diagnosticering av ögontorrhet[12,13,17,21].
Tackord
Det här arbetet har genomförts under min praktik i fem veckor hos Specsavers, Kalmar.
Ett stort tack till,
Jan Ermestål och anställda i Specsavers Kalmar för allt stöd.
Alla 64 optiker som har deltagit i min enkät och 85 patienter/kunder av Specsavers, Kalmar som har bidragit till det här arbetet.
Min handledare Peter Gierow för all tid, goda råd och tips.
Jag vill likaså rikta ett tack till David som har tagit hand om mina barn när jag inte kunde och stödja mig och min dotter Lavinia, såsom vänner och bekanta som korrekturläste mitt arbete.
Referenser
1. Begley, C.G., Chalmers, R.L., Abetz, L. et al (2003) The Relationship between Habitual Patient-Reported Symptoms and Clinical Signs among Patients with Dry Eye of Varying Severity. Investigative Opthalmology and Visual Science, vol 44, ss. 4753-4761
2. Nichols, K.K., Nichols, J.J. & Mitchell, L.G. (2004) The lack of association between signs and symptoms in patients with dry eye disease. Cornea, vol.23, ss.762-770
3. Bron, A.J., Abelson, M.B., Ousler G. et al (2007) Methodologies to diagnose and monitor dry eye disease: Report of the Diagnostic Methodology Subcommittee of the International Dry Eye WorkShop. Ocul Surf, vol.45, ss.108-152
4. Smith, J.A., Albeitz, J., Begley, C. et al (2007) The epidemiology of dry eye disease: report of the Epidemiology Subcommittee of the International Dry Eye Work Shop. Ocul Surf, vol 5 ss. 93-107
5. Moss, S.E., Klein B.E. (2000) Prevalence and risk factors for dry eye syndrome. Arch Opthalmol, vol.118 ss.1264-1268
6. Lemp, M.A., Baudoin C., Baum J. et al (2007) The definition and classification of dry eye disease: Report of the Definition and Classification Subcommittee of the International Dry Eye WorkShop. Ocul Surf, vol. 5 ss.75-92
7. Perry, H.D. (2008) Dry Eye Disease: Pathophysiology, Classification and Diagnosis. American Journal Manag Care, vol 14:3 Suppl ss.S79-87
8. Kanski, J. ( 2007) Clinical Ophthalmology: A systematic approach, 6th ed, ss. 205-206 Philadelphia: Butterworth Heinemann / Elsevier.
9. Forrester, Dick, McMenamin et al (2008) The Eye-Basic Sciences in Practice, 3rd ed, ss. 17-22, 91-95, 201-208, Saunders Elsevier
10. Bergmansson, J. (2004) Clinical Anatomy and Physiology, 11th ed, ss. 34-49
Houston: Texas Eye Research and Technology Center University of Houston College of Optometry
11. Morgan, M., Dobson, C. (2010) Proteiner i tårfilm, mjuka kontaktlinser och linsvätskor. Optik, ett magasin från optikbranschen, Nr. 2.10, ss. 35-36
12. Pflugfelder, S.C., Solomon, A. & Stern, M. (2000) The diagnosis and Management of dry eye: a twenty-five-review. Cornea, vol. I:5, ss. 644-649
13. Albietz, J.M. (2001) Dry eye: an update on clinical diagnosis, management and promising new treatment. Clin Exp Optom, vol. 84:1, ss. 4-18
14. Korb, D. (2000) Survey of Preferred Tests for Diagnosis of the Tear Film and Dry Eye. Cornea, vol. 19:4, ss. 483-486
15. Simpson, T.L., Situ, P., Jones, L.W. et al (2008) Dry Eye Symptoms Assessed by Four Questionnaires. Optom Vis Sci, vol.85, ss. E692-E699
16. Khanal, S.,Tomlinson, A., McFadyen, A. et al (2008) Dry Eye Diagnosis. Investigative Ophthalmology and Visual Science, vol. 49, ss. 1407-1414.
17. Allergan Inc. (2006)
http://www.chronicdryeye.com/_professionals/_pro_CDE_info/CDE_diagnosing.htm (2008-05-16 13.45)
Schiffman R.F., Christiansen, M.D., Jacobsen, G., Hirsch J.D. et al (2000) ”Reliability and validity of the ocular surface disease index”. Archive of Ophthalmology, vol. 118, ss. 615-621
18. Begley, C.B., Caffrey B., Chalmers R.L. et al (2002) Use of the dry eye questionnaire to measure symptoms of ocular irritation in patients with aqueous deficient dry eye. Cornea,
vol.21:7, ss. 664–670
19. Doughty M.J., Fonn, D., Richter D.et al (1997) A patient questionnaire approach to estimating the prevalence of dry eye symptoms in patients presenting to optometric practices across Canada. Optom Vis Sci, vol.74, ss. 624-631
20. Graham, J.E., McGilligan, V.E., Berrar, D. et al (2010) Attitudes towards Diagnostic Test and Therapies for Dry Eye Disease. Opthalmic Res, vol. 43, ss 11-17
21. Senchyna M., Wax M.B. (2008) Quantitative assessment of tear production: A review of methods and utility in dry eye drug discovery. J Ocul Biol Dis Info, vol.1:1, ss.1-6
Bilaga 1
HEJ!
Mitt namn är Loida Samson och jag går sista året på Optikerutbildningen vid Linné Universitet (före detta Högskolan i Kalmar). För närvarande håller jag på med mitt examensarbete under handledning av Peter Gierow. Jag tänkte undersöka frågeformuläret som metod i torra ögon diagnostik.
För att få en så bra bild som möjligt av läget vill jag be dig att medverka i studie.
Det tar ca 10 minuter att fylla i de frågorna och jag skulle bli enormt tacksam om du ville ta denna tid att medverka. Du som är deltagare i den här undersökningen blir helt anonym, jag kommer alltså inte fråga efter ditt namn, bostad-/företagsort eller postadress.
Fyll i de svar som stämmer bäst för dig: