5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Felkällor
Vid genomförandet av intervjustudien skickades ett informationsbrev med tillhörande
intervjufrågor ut till samtliga respondenter. Svaren från respondenterna kan därför vara något missvisande mot verkligheten eftersom respondenterna fick möjlighet att förbereda svaren. Dock ska det tilläggas att endast en av respondenterna bekräftat att de förberett sig inför intervjun och var väl påläst på ämnet.
Valet av respondenter kan även generera en felkälla. Detta eftersom majoriteten av respondenterna har sådana arbetspositioner att de är insatta i ämnet dock utan någon erfarenhet av att agera beställare. Det var endast en av respondenterna som tidigare haft en beställarroll. Eftersom intervjupersoner bestämdes tidigt i examensarbetet hann idén om beslutsmodellen arbetas om, dock hann inte ytterligare respondenter tillfrågas i samband med examensarbetets justering. För att utvärdera modellens användbarhet i ett tidigt skede bör fler respondenter med beställarbakgrund tillfrågats att rangordna parametrarna.
Beslutsmodellen tar endast hänsyn till tre övergripande parametrar och till två
materialkategorier där materialegenskaperna skiljer sig mycket från varandra. Detta gör att modellen endast ger en översiktlig bild av stomvalet och inte ett exakt utfall. De värden som plottats in i modellen har inte heller varit exakta, vilket gör att de uträknade värdena tillsammans med den skala som bestämts för varje parameter genererar ett svar med viss felmarginal. För att modellen ska generera ett verklighetstroget resultat behövs konkreta jämförelser och tillgång till exakta värden för respektive material.
Uppgifter gällande kostnad och monteringstid hämtade från ett byggföretag etablerat på den svenska marknaden är endast antagna värden och ej specifika. En felkälla som påverkar resultatet betydligt är att det i dessa värden inte är specificerat vad som ingår. Som exempel finns det inga uppgifter på hur många yrkesarbetare som räknas med i monteringstiden på 75 kvm/byggdag. I tiden för montering är inte heller torktider för ingjutning av betongelement inräknat. I ramverket som upprättades för modellen gällande tid är det bedömt att optimalt antal dagar är noll. Detta är ett orimligt värde och skulle satts till minst en eller två byggdagar.
6
SLUTSATSER
• Kostnadsdifferensen för en betongstomme jämfört med en trästomme har visat sig vara marginell. Trots att en trästomme per kvadratmeter är dyrare bidrar lägre
grundläggnings- och produktionskostnader samt kortare byggtider till att totalsumman blir ungefär densamma för de båda stomtyperna. Det har även visats sig att
förvaltningskostnaderna inte skiljer sig märkbart mellan stommaterialen, det handlar snarare om att bygga rätt från början för att skapa rätt förutsättningar för
byggnationen. Gällande monteringstid går uppförandet av en trästomme fortare än för en betongstomme, detta beror på att prefabricerade betongelement måste gjutas samman, vilket genererar långa torktider. Det finns även en märkbar skillnad mellan materialens miljöpåverkan. Trä är det alternativet som har lägst miljöpåverkan och är även ett förnybart material. Detta till skillnad från betong som har hög miljöpåverkan och är ett oorganiskt, icke förnybart material.
• Idag är de styrande faktorerna för ett projekt ekonomi och tid. Det som däremot uppdagats under examensarbetets fortskridande är att miljöpåverkan i framtiden kommer bli en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Med målet klimatneutralitet till 2045 kommer större fokus läggas på olika materials miljöpåverkan. Att fortsätta bygga på samma sätt som det byggs idag och endast producera flerbostadshus som är tids- och konstadseffektiva kommer inte att vara tillräckligt, utan aktörer på marknaden måste även kunna leverera hållbara och miljövänliga alternativ. För att detta förändrade synsätt ska bli accepterbart och implementerbart i byggbranschen måste beställare sätta krav på låg miljöpåverkan. Ett annat alternativ skulle kunna vara att upprätta riktlinjer för maximalt utsläpp av växthusgaser för en byggnad under hela dess livslängd. Sådana riktlinjer skulle behöva uppföras på politisk nivå.
• För att underlätta beslutsprocessen vid val av stommaterial för nybyggnation av
flerbostadshus, kan den upprättade och anpassade beslutsmodellen användas. Modellen ger en övergripande bild av vilken typ av stommaterial som är lämpligt att använda till ett projekt utifrån de rangordnade parametrarna. Genom att implementera modellen i ett tidigt skede kan det ge beställaren en första indikation på vilken typ av stommaterial som skulle vara mest fördelaktigt att använda. Det konkreta värdet som modellen resulterar i kan bidra till en ökad trygghet inför beslut av stommaterial. Med hänsyn till denna tydlighet kan modellen även bidra till att fler beställare väljer ett nytt koncept framför ett mer beprövat koncept.
• Som beslutsmodellen idag är utformad med de övergripande parametrarna ger den snabbt en översiktlig bild av vilken typ av stommaterial som skulle kunna vara lämpligt att använda. Om modellen skulle implementeras i ett företag finns även potential att utveckla modellen med fler parametrar. Med en sådan utveckling skulle beslutsmodellen kunna vara ett ännu större hjälpmedel inför beslut av stommaterial.
7
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
För vidare utveckling och användning av denna beslutsmodell bör det läggas till fler parametrar som skulle kunna rangordnas mot varandra. I litteraturstudien identifierades flera viktiga faktorer att ta hänsyn till inför ett materialval av stomme. Dessa faktorer skulle kunna utgöra parametrar att använda i vidare utveckling av modellen. För att testa modellen i ytterligare ett steg innan den appliceras i ett företag eller används av beställare skulle det vara intressant att testa beslutsmallen med två referensprojekt. För att kunna nyttja information i detta
examensarbete bör referensprojekten bestå av två flerbostadshus, ett med trästomme och ett med betongstomme. Båda husen behöver uppfylla samma funktionskrav, vara snarlikt eller lika utformade och de behöver vara geografiskt placerade så att de motsvarar varandra. Genom att använda referensprojekt skulle värdena för respektive stomme bli exakta vilket skulle generera ett mer verklighetsförankrat resultat.
Det skulle även vara intressant att utföra en enkätstudie med de rangordningsalternativ som är beskrivet i detta examensarbete. Utformningen av studien skulle kunna likna den mall som finns beskriven i bilaga D, som skickades ut till respondenterna för detta examensarbete. Genom att utföra en större studie med fler respondenter går det att utvärdera modellens applicerbarhet i ett tidigt skede. Vid genomförande av en sådan studie skulle valet av respondenter spela stor roll. För att ge modellen rätt förutsättningar skulle majoriteten av respondenterna behöva någon koppling till beställarrollen. Dock skulle det även vara intressant att studera en mindre grupp entreprenörer för att se hur de olika rollerna svarar och om det finns uppenbara skillnader av prioritering.
Om modellen implementeras i ett företag skulle modellen kunna anpassas till företagets egna, redan använda stomsystem för att kunna göra en snabb överslagsberäkning för vilket material som skulle kunna passa till ett visst projekt. Modellen skulle även kunna anpassas för ett helt hus och inte enbart stommen.
REFERENSER
Aggerstam, E. K, Lehman. (2017). Materialvalets miljöpåverkan på transporten – En
jämförelsestudie mellan transporter till flerfamiljshus i trä och betong (Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet). Nerladdad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1110671/FULLTEXT01.pdf
Andersson, R. R, Larsson. (2014). Materialtransporter i byggandet. Husbyggaren, nummer 3. Hämtad från http://www.husbyggaren.se/artiklar/2014_3_03.pdf
Berglund, M, Petterson, M. (2011). KL-trä och Limträ Hur råvarans kvalité tas tillvara i den färdiga produkten (Kandidatuppsats, Sveriges Lantbruksuniversitet). Nerladdad från https://stud.epsilon.slu.se/3261/4/Pettersson_M_Berglund_M_30-10-2011.pdf Betongföreningen. (u.å). Materialet betong. Nerladdad
från http://betongforeningen.se/materialet-betong/
Björk, C., Reppen, L. & Nordling, L. (2012). Så byggdes staden: [stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad]. (3., uppdaterade och utök. uppl.) Stockholm: Svensk byggtjänst.
Blomquist, G., Bornehag, C-G., Gyntelberg, F., Järvholm, B., Malmberg, P., Nielsen, A., Nordvall, L., Pershagen, G., & Sundell, J. (2001). Dampness in Buildings and Health –
Nordic Interdisciplinary Review of the Scientific Evidence on Associations between Exposure to "Dampness" in Buildings and Helath Effects. Danmark: Munksgaard.
Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1034/j.1600- 0668.2001.110202.x
Blomkvist, P. & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer: examensarbete enligt 4-fasmodellen. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2017a). Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025. (Rapport 2017:17) Karlskrona: Boverket.
Tillgänglig: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/bera kning-av-behovet-av-nya-bostader-till-2025.pdf
Boverket. (2017b). Bostadsmarknadsenkäten 2017. Hämtad: 2018-05-03.
Från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarkn aden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/
Boverket. (2017c). Bostadsbyggandet kan få en topp i år. Hämtad: 2018-05-03.
Från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmark naden/indikatorer-for-bostadsbyggande/
Boverket. (2018). Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan. (Rapport 2018:5) Karlskrona: Boverket. Tillgänglig:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/hallbart- byggande-med-minskad-klimatpaverkan.pdf
Boverket. (2014). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder. Nerladdad 2018-04-03. Från:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/ Brandt, K. (2015). KL-trä - framtid med historia. Tidningen Trä, nummer 4. Hämtad
Cementa. (u.å). Cementproduktion steg-för-steg. Nerladdad 2018-06-07, från https://www.cementa.se/sv/cementproduktion-steg-f%C3%B6r-steg
Danielsson, E. & Robertsson, H. (2008). Prefabricerad produktion med betongelement: En kostnadsutvärdering mellan prefabricerad och platsbyggd produktion. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:133608/FULLTEXT01.pdf
Darby, H.J, Elmualim, A.A, Kelly, F. (2013).
A case study to investigate the life cycle carbon emissions and carbon storage capacity of a cross laminated timber, multi-storey residential building.
Tillgänglig: http://www.reading.ac.uk/web/files/tsbe/Darby_TSBE_Conference_Paper_ 2012.pdf
Dodoo, A., Gustavsson, L., & Sathre, R. (2016). Climate impacts of wood vs. non-
wood buildings. Tillgänglig: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-377-2.pdf Ekstrand-Tobin, A., Johansson, P., Mjörnell, K., Samuelson, I., Sandberg, P. E., & Sikander, E.
(2005). Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial –
kunskapssammanfattning (SP rapport 2005:11). Borås: SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
Tillgänglig: http://www.fuktsakerhet.se/sv/fakta/Documents/SP_RAPP_2005_11.pdf Etikkommittén Sydost. (u.å.). Guide för informationsbrev. Hämtad 2018-05-23. Tillgänglig:
https://lnu.se/contentassets/a23ae4a276414b0aa3d24387fc75affc/guide-for- informationsbrev-med-exempel.pdf
Fastighetsnytt. (2018). Elmsäter-Svärd: Rejält tapp trots bostadsbrist. Nerladdad: 2018-06-05. Från: https://fastighetsnytt.se/2018/03/elmsater-svard-rejalt-tapp-trots-bostadsbrist/ Fuktsäkerhet. (u.å.). Biologisk nedbrytning. Nerladdad 2018-05-15,
från: http://www.fuktsakerhet.se/sv/fukt/fuktskador/bioned/Sidor/default.aspx Grey.L. (2013). Träfiberisolering – en livcykelanalys.
Tillgänglig: https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/w orkspace/SpacesStore/3855a426-04e9-4bdb-a4c5-
2ce2a3d917b4/Tr%C3%A4fiberisolering%20LCA.pdf?a=false&guest=true Hammadi, G. (2013). Val av stomsystem–vilka faktorer styr valet av
system. Tillgänglig: http://www.kstr.lth.se/fileadmin/kstr/pdf_files/Exjobb/TVBK- 5000_pdf/TVBK-5225GHweb.pdf
Horx-Srathern, O., Varga, C. & Guntsching, G. (2017). The future of Timber Construction. CLT- Cross Laminated Timber. – A study about changes, trends and technologies of tomorrow. Tillgänglig: http://www.clt.info/wp-content/uploads/2017/06/Stora-Enso-The-future- of-timber-construction-EN.pdf
Karlsson, M., & Holmberg, J. (2015). Effektiv projektering: En analys av informationsutbyten med fokus på prefabricerade betongelement. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:920679/FULLTEXT01.pdf
Lagerblad, B. (2005). Carbon dioxide uptake during concrete life cycle - State of the art (2005:2). Stockholm: Cement och betong institutet. Nerladdad
Liljenström, C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Adolfsson, I., Larsson, G., & Brogren, M. (2015). Byggandets klimatpåverkan: Livscykelberäkning av klimatpåverkan och
energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i
betong. Tillgänglig: http://www.ivl.se/download/18.29aef808155c0d7f05063/1467900 250997/B2260.pdf
Martinson. (2016). Martinsons handbok i KL-trä. Bygdsiljum: Martinsons. Nerladdad från https://www.martinsons.se/default.aspx?id=11498
Millar, T. (2017). Carbon Capture & Storage in the Cement Industry - A viable option for Sweden?(Masteruppsats, Lund tekniska högskola). Nerladdad
från http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8927136&file OId=8927147
Mortensen, G. M. (2016). Koldioxidlagring i Sverige - sammanställning och resultat från NORDICCS (2016:20). Uppsala: Sveriges Geologiska undersökning. Nerladdad från http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1620-rapport.pdf
Nationalencyklopedin. (2018). Cement- och betongvaruindustri. Nerladdad 201804-02, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cement-och-
betongvaruindustrin
Nationalencyklopedin. (u.å). Hållbar utveckling. Nerladdad: 2018-05-03. Från: https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling Naturvårdsverket. (2018). Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 - Med fokus på
statliga insatser (Rapport 6804: Mars 2018) Bromma: Arkitektkopia AB.
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91- 620-6804-2.pdf?pid=22054
Naturvårdsverket. (2017). Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Hämtad 2018-04-17 från: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska- ramverk/
Nordkalk. (u.å.). Nordkalk QL. Nerladdad 2018-04-22,
från http://www.nordkalk.se/produkter/brand-kalk/nordkalk-ql/ Regeringskansliet. (2017). Det Klimatpolitiska ramverket. Hämtad: 2018-04-17
från: http://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ SCB. (2018). Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus, procent efter material i stomme och
år. Hämtad: 2018-05-03.
Från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0201__BO0 201M/MaterialiStommeFN/sortedtable/tableViewSorted/?rxid=e5c18f3c-5c85-4e0f- bf77-ff186f6a3bd5
SKL. (2016). Byggstommens klimatpåverkan - livscykelperspektiv på olika
material. Tillgänglig:https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-350-5.pdf Smart Housing. (2016). Förutsättningar bör finnas för CLT-produktion i Södra Sverige. Nerladdad
2018-05-22, från http://smarthousing.nu/2016/11/forutsattningar-bor-finnas-for-clt- produktion-i-sodra-sverige/
Stehn, L., Rask, L.-O., Nygren, I., & Östman, B. (2008). Byggandet av flervåningshus i trä: erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling (Teknisk rapport / Luleå tekniska universitet). Luleå.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-24141
SvD. (2010). Mer än en betongklump. Hämtad: 2018-05-09 Från: https://www.svd.se/mer-an- en-betongklump
Sveby (2012) Brukarindata för Bostäder. Hämtad 2018-05-24. Från: http://www.sveby.org/wp- content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf
Svensk Betong. (2017). Betong och klimat - En rapport om arbetet för klimatneutral betong. Stockholm: Svensk Betong.
Svensk Betong. (u.å.). Transport. Nerladdad 2018-05-09.
Från: https://www.svenskbetong.se/hallbarhet/transport Svenskt trä (2017a). Limträ i kretsloppet. Hämtad 2018-05-08
Från: https://www.traguiden.se/konstruktion/limtrakonstruktioner/projektering-av- limtrakonstruktioner/limtra-som-konstruktionsmaterial1/limtra-i-kretsloppet/limtra-i- kretsloppet/
Svenskt trä (2017b). Tillverkning av KL-trä. Hämtad 2018-05-03
Från: https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-som- konstruktionsmaterial/1.5-tillverkning-av-kl-tra/tillverkning-av-kl-
tra/?previousState=1001100
Svenskt trä (2017c). KL-trä i kretsloppet. Hämtad 2018-05-15
Från: https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-som- konstruktionsmaterial/1.4-kl-tra-i-kretsloppet/kl-tra-i-
kretsloppet/?previousState=1001000
Svenskt trä. (2003). Mikroorganismer. Nerladdad 2018-05-15,
från: https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-egenskaper-och- kvalitet/bestandighet1/mikroorganismer1/
Svenskt trä. (u.å). Småhus och flervåningshus. Hämtad 2018-04-03 Från: https://www.svenskttra.se/anvand-tra/byggande/olika- trakonstruktioner/smahus-och-flervaningshus/
Sveriges Geologiska undersökning. (2017). Koldioxidlagring. Nerladdad 2018-05-07, från https://www.sgu.se/samhallsplanering/energi/koldioxidlagring/
Sveriges Miljömål. (u.å.). Total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Nerladdad 2018- 05-14. Från: http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och- fastighetssektorns-miljopaverkan/
Swerea. (u.å.). Livscykelanalys-LCA. Nerladdad 2018-04-17,
från: https://www.swerea.se/kompetensomraden/energi-miljo/livscykelanalys The international EPD system. (u.å.). Vad är en EPD? Nerladdad 2018-04-19,
från: https://www.environdec.com/sv/What-is-an-EPD/
Utgenannt, P. (2004). The influence of ageing on the salt-frost resistance of concrete. Lund: LTH, Lund University. Tillgänlig: http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4399727/1480972.pdf
Utriainen, T. & Altun, T. (2013). Prefab eller platsgjutet: En jämförelse ur ett ekonomiskt perspektiv. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:608491/FULLTEXT01.pdf
Östman, B. & Sthen, L. (2014). Brand i flerbostadshus – Analys, rekommendationer och FoU- behov (SP Rapport 2014:07). Borås: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
BILAGA A: INTERVJUGUIDE
1. Vilket material anser du är lämpligast att använda vid nybyggnation av flerbostadshus högre än två våningar?
a. Hur upplever du att trä och betong som byggnadsmaterial skiljer sig åt under byggnadens livslängd?
2. Vad anser du är de största skillnaderna mellan att använda betong och trä som byggnadsmaterial i flerbostadshus?
3. Hur upplever du att miljöpåverkan av materialtransport skiljer sig mellan trä och betong?
4. Hur upplever du att miljöpåverkan för tillverkningsprocessen skiljer sig mellan materialen trä och betong?
5. Hur upplever du att branschens synsätt gällande trä och betong som byggnadsmaterial i flerbostadshus har förändrats?
a. Hur upplever du att den allmänna uppfattningen i byggbranschen om dessa material har förändrats?
b. Hur upplever du att branschens synsätt gällande dessa material håller på att förändras?
6. Vad anser du att det finns för kvalitetsrisker med att bygga flerbostadshus i trä respektive betong?
7. Hur upplever du att kostnad och tid påverkas av materialvalet trä och betong vid byggnation av flerbostadshus högre än två våningar?
BILAGA B: INFORMATIONSBREV
Syfte med studien
Vid nybyggnation av flerbostadshus måste aktörer göra ett aktivt val om de ska använda sig av trä- eller betongstomme i ett tänkt projekt. Detta examensarbete syftar till att förenkla denna materialvalsprocess. Genom att använda en analytisk modell kommer parametrarna
miljöpåverkan, investeringskostnad och tid ställas mot varandra. Modellen syftar till att vara ett hjälpmedel och utifrån de givna parametrarna kunna avgöra vilket stommaterial som är mest fördelaktigt att använda utifrån projektspecifika förutsättningar.
Examensarbetet har två upprättade mål, det ena är att synliggöra skillnader mellan trä och betong som stommaterial i flerbostadshus. Det andra målet är att med den utvecklade modellen underlätta beslutstagande av stommaterial till nybyggnationer av flerbostadshus.
Deltagande i intervjustudie
Din medverkan i denna intervju baseras på din kunskap och erfarenhet inom det valda ämnesområdet. Det som förväntas av dig är att du svarar uppriktigt på alla frågor. Intervjun beräknas pågå i 60 minuter och samtalet kommer att spelas in. Deltagande i intervjun är frivilligt och du har möjlighet att avbryta utan vidare förklaring.
Intervjustudien kommer utgöra en del av ett offentligt examensarbete. Därav har du möjlighet att välja om du vill vara anonym i det presenterade examensarbetet. Det inspelade samtalet kommer att transkriberas och sparas ned på en extern hårddisk. Det inspelade samtalet kommer efter transkribering att raderas från diktafon. Det transkriberade materialet kommer inte delas med obehöriga. Meddela oss om du vill få möjlighet att läsa igenom det transkriberade
materialet efter intervjun.
Som medverkande i intervjun kommer du få en kopia av det publicerade examensarbetet via mejl.
Ansvariga studenter på Mälardalens Högskola
Linda Zacharias, 07X- XXXXXXX Tove Fougberg, 07X-XXXXXXX
Ansvarig intern handledare på Mälardalens Högskola
Daniel Lindh
Ansvariga externa handledare på Skanska Sverige AB
Christoffer Hallersbo Johanna Lindenkäll
BILAGA C: SAMMANSTÄLLNING AV SVAR FRÅN
RESPONDENTER
Nr Fråga
Respondent A-B
A B
1 Vilket material anser du är lämpligast att använda vid nybyggnation av flerbostadshus högre än två våningar?
Frågan är betydligt mer mångbottnad än att bara säga, detta material är bäst. Men jag representerar trä och tycker att trä är det bästa alternativet i stor utsträckning. Men sen finns det geografiskt sett platser och byggnaders utformningar som är mer fördelaktiga för betong.
Båda materialen är lämpliga. Sen är det beroende på vad det är du är ute efter. Är tanken att bygget ska vara enkelt och billigt är det mest fördelaktigt att använda betong för det är mer konstadseffektivt per BOA. Men om byggnationen ska vara något speciellt och synas bör trä användas. Det är en speciell känsla med trä. Som byggare är det lika roligt att jobba med båda materialen.
1a Hur upplever du att trä och betong som byggnadsmaterial skiljer sig åt under byggnadens livslängd?
Det är inte så stor skillnad. Vare sig man väljer betong eller trä måste materialet klara de funktionskrav som finns och då räknar man ju med att stommen ska leva upp till de kraven. Men det är svårt att göra en bedömning om stommen kommer kunna stå i 150, 100 eller 50 år.
Eventuellt kan vanliga träregelväggar röra sig mer under byggnadens livslängd. Detta gäller inte för KL-trä
2 Vad anser du är de största skillnaderna mellan att använda betong och trä som byggnadsmaterial i flerbostadshus?
Ja det är ju rätt många skillnader. Träbyggande går snabbt och man har ett tort byggande utan torktider, förutom det är materialet miljövänligt. Tittar man på tidsaspekten tar det drygt halva tiden att bygga ett KL-trähus som det tar att bygga ett betonghus, detta får en stor effekt på ekonomin. Trä ett lätt material vilket underlättar grundläggningen och det kan levereras stora volymer byggmaterial på varje transport. Sen har träbyggandet arbetsmiljöföredelar som att det inte förekommer något damm och