Moduler för alla borrpunkter i Fyrklövern
11.1 Felkällor
•
M0 har tolkats visuellt för borrpunkt 1A, Kungsängen och 2D, Kronåsen genom erhållna CRS-försök. Så när förkonsolideringstrycket är passerat för dessa leror kan skilja sig en aning och är därmed inte angett med ett exakt värde.•
M0 blir för lågt med CRS-försök (Larsson, 2008), och är därför för låga i resultat-delen i.om. att ekvation 𝑀𝑀0 = 250 ∗ 𝜏𝜏𝑓𝑓𝑓𝑓 inte användes vid uppskattning av M0.•
Elasticitetsmoduler för 1A, 1B och 1C har inte kunnat erhållas, vare sig från CONRAD-körningar eller från tidigare utvärderingar.12. Slutsats
Dessa två metoder som uppsatsen har fokuserat på, med avseende på moduler och jämförelsen mellan dessa, så görs följande slutsats:
• Det skulle kunna göras ytterligare forskning kring relationen mellan M0, ML och E-moduler. Detta förutsätter då att programvaran CONRAD, vid en senare uppgradering skulle börja utvärdera Elasticitetsmoduler för lera.
• Det går inte att jämföra CRS-försök och CPT-sondering, enbart med deras moduler. En kombination av dessa skulle övergripande kunna förklara deformationsegenskaper för en provningsplats, framförallt då E-moduler som erhålls från CONRAD, i kombination med
CRS-försökets moduler M0 och ML, ger en bättre bild för var vi har lera respektive friktionsjord i en jordlagerföljd och för jordlagers
deformationsegenskaper.
• Gemensamt för metodernas erhållna parametrar är att båda undersöker och mäter portryck.
• I Kungsängen tyder modulerna på att jordlagerföljden övergår från lera till friktionsjord på ett ~55 meters djup.
• I Kronåsen verkar övergångsfasen från lera till friktionsjord vara på ~51 – 52 meters djup, med en stor koncentration av skalrester på ett ~22 – 29 meters djup.
• Metoderna är väldigt olika varandra, vad gäller erhållna parametrar och deformering av prover, då dessa metoder tillhör olika huvudgrupper av deformation, blir det problematiskt att jämföra dem sinsemellan. • Fyrklövern har generellt avsevärt högre tryckkapacitet vad gäller M0
jämfört med Kungsängen och Kronåsen och därmed varit utsatt för högst maximalt tryck.
• Fyrklövern har det högsta ML-medelvärdet, och därmed behöver högst tryck för att fortsätta deformeras när förkonsolideringstrycket är
Tackord
Först och främst vill jag tacka Bjerking AB i Uppsala för att de möjliggjort att skriva och arbeta i- och utifrån deras lokaler och utrustning. De har även tillhandahållit väsentliga data till uppsatsen. Personalen har tagit emot mig väldigt bra och fått mig att känna mig väldigt välkommen. Sedan vill jag speciellt uttrycka min stora
tacksamhet till Teddy Johansson och Esra Bayoglu Flener från Bjerking AB, som stått som en stöttepelare under hela arbetet när jag väl har haft funderingar eller frågor. Lars Hansen Maersk har även varit ett stöd i form av ”feed-back” i det
skriftliga arbetet. Jag vill även tacka min kära mor Marina, för att hon har tagit sig tid, korrekturläst och kommit med förbättringssynpunkter till uppsatsen.
Referenser
Axelsson, K. & Mattson, H. (2016). Geoteknik. Lund: Studentlitteratur
Bergdahl, U. (1984). Geotekniska undersökningar i fält. Linköping: Statens Geotekniska Institut. Tillgänglig:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/info/pdf/sgi-i2.pdf [2018-03-24] Blomster, I. & Ringström, B. (2009). Program för Kungsängen. Uppsala: Uppsala
Kommun. Tillgänglig:
http://www.bygg.uppsala.se/contentassets/cfed9f2f767c49af9b11f9b778b26457/pr gramhandling_bn_2009-02-02.pdf [2018-03-22]
Fäldt, G. & Tengblad, U. (2011). Elasticitetsteori. Uppsala: Uppsala Universitet (Institutionen för fysik och astronomi).
Henriksson, H. (2012). Geoteknisk Sammanställning Fyrklövern Upplands Väsby
kommun. Uppsala: (Bjerking AB). Tillgänglig:
http://www.upplandsvasby.se/download/18.433d6ef615ca4bffb1a15c77/14994262 18038/Geoteknisk+sammanst%C3%A4llning+Fyrkl%C3%B6vern.pdf [2018-04-12] Henriksson, H. & Bayoglu Flener, E. (2016). Studenternas – Arena/Hus F Kronåsen
2:1, Uppsala. Uppsala: (Bjerking AB). Tillgänglig:
https://bygg.uppsala.se/globalassets/uppsala-vaxer/dokument/stadsplanering-- utveckling/detaljplanering/samrad_granskning/studenternas-ip-granskning/g-pm-geoteknik.pdf [2018-04-09].
Implementeringskommission för Europastandarder inom Geoteknik (IEG). (2010).
SS-EN/ISO 14688–1 Geoteknisk undersökning och provning Identifiering och klassificering av jord Del 1: Identifiering och beskrivning. Stockholm: (IEG Rapport
12: 2010).
Larsson, R. (2008). Jords egenskaper. Linköping: Statens Geotekniska Institut (5:e utgåvan - reviderad). Tillgänglig:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/info/pdf/sgi-i1.pdf [2018-03-05] Larsson, R. (2015). CPT-Sondering utrustning – utförande – utvärdering, En in-situ
metod för bestämning av jordlagerföljd och egenskaper i jord. Linköping: Statens
Geotekniska Institut (3:e utgåvan – reviderad). Tillgänglig:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/info/pdf/sgi-i15.pdf [2018-03-06] Larsson, R. (1995). Jordmaterialet Silt – geotekniska egenskaper och deras
bestämning. Linköping: Statens Geotekniska Institut (Rapport No. 49). Tillgänglig:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/rapporter/pdf/sgi-r49.pdf [2018-03-23]
Larsson, R. & Sällfors, G. & Bengtsson, P. E. & Alen, C. & Bergdahl, U. & Eriksson, L. (2007). Skjuvhållfasthet – Utvärdering i kohensionsjord. Linköping: Statens Geotekniska Institut (2: a utgåvan – reviderad). Tillgänglig: http
Statens Geotekniska Institut. (2018). Jords hållfasthet. Tillgänglig:
http://www.swedgeo.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/jordmateriallara/skjuvhallfasthet/ [2018-04-07]
Statens Geotekniska Institut (SGI). (2010). Användarmanual CONRAD version 3.1. Linköping: Statens Geotekniska Institut (SGI). Tillgänglig:
http://www.swedgeo.se/contentassets/90a4dfdb15234fd3b1f82d00057bec6f/manu al_conrad-version-3.1-2010.pdf [2018-03-13]
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). (1991). Geotekniska
provningsmetoder – Kompressionsegenskaper – Ödometerförsök, CRS-försök – Kohesionsjord. Stockholm: SIS tryckeri.
Svenska Geotekniska Föreningen (SGF). (1992). Rekommenderad standard för
CPT-sondering. Linköping: Roland Office AB (SGF Rapport, 1: 93).
Svenska Geotekniska Föreningen (SGF). (2013). Geoteknisk fälthandbok. Göteborg: (SGF Rapport 1: 2013).
Swedish Standards Institute (SIS). (2013). Geoteknisk undersökning och provning –
Fältundersökning – Del 1: Spetstrycksondering – elektrisk spets, CPT och CPTU (ISO 22476 – 1: 2012). Stockholm: Swedish Standards Institute.
Sällfors, G. & Andreasson, L. (1986). Kompressionsegenskaper – Geotekniska
laboratorieanvisningar, del 10. Stockholm: Spångbergs Tryckerier AB.
Zervens, M. (2017). Samverkansgrundläggning – en sättningsuppföljning av två
objekt i Uppsala. Kungliga Tekniska Högskolan. Department of Civil and