I detta arbete har lokaler från många olika studier sammanställts. I och med detta finns ingen gemensamt grundutförande för hur lokalerna undersökts, daterats och
dokumenterats. I de tidigaste studierna finns en betydligt högre osäkerhetsfaktor för t.ex. 14C-datering och positionsangivelser än för dagens mätningar.
Som konstaterat tidigare, minskar tillförlitligheten ju närmare i tiden man kommer då antalet lokaler sjunker drastiskt ju närmare i tiden man kommer. En annan bidragande
källa till osäkerhet är även att lokalerna inte ligger jämnt spridda över studieområdet. Stora luckor finns både gällande geografisk spridningen och representerade
åldersepokers. De stödpunkter som skapats är endast teoretiska och osäkerheten ökar desto fler antaganden man tar med i beräkningarna. En felkälla för punkter förankrade i nutid är att dagens havsnivå i Svealand ligger ca 11-13 cm över den faktiska
nollpunkten i RH2000 (enligt diskussion med Jonas Ågren, Lantmäteriet, 2009-12-02). Stödpunkternas placering är främst baserade på Ekmans (1996) modell över riktningen på den nutida strandförskjutnings hastighet. Riktningen kan ha skiljt sig längre bak i tiden och kan också ha varierat med tiden. Angående positionsangivelser uppskattas felmarginalen ligga på ca 50 meter i x- och y-led.
Dateringar baserade på bulksediment riskerar innehålla en viss reservoreffekt vilket resulterar i en för hög ålder (Hedenström & Possnert, 2001). Denna är svår att uppskatta men försök har gjorts till korrigering. Kalibrerade år BP har ofta en beräknad
osäkerhetsfaktor på ca 50-100 år.
För sjöisoleringsmetoden kan ibland sjöns isolationströskel vara lite svår att bestämma. Felet brukar dock i vanliga fall inte överstiga ± 0,5 meter. Höjdmodellen innehåller också vissa brister. Ett problem är att den inte tar hänsyn till reliefen under vattenytan. Detta kan bidra till att ge en felaktig bild av områden innehållande mycket sjöar.
SLUTSATS
Paleogeografiska kartor har med framgång och tillfredställande resultat kunnat framställas utifrån den matematiska funktion framtagen inom arbetet. Kartorna bygger på trendytor med ett strandförskjutningsmönster som accelererar bakåt i tiden. Den antagna hypotesen har därmed bekräftats.
Genom multipel regressionsanalys har en matematisk funktion kunnat
konstrueras som påvisar en ojämn isostatisk landhöjning i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. Högst höjning finner vi i nordväst och lägst i sydost. Följande regressionsformel har använts:
H = a · A + b · A2 + c · E · A + d · N · A + e
H = höjd (m ö.h.) a = -0,1142
A= ålder (kal. år BP) b = 2,767E-07
N= nordligt läge c = -5,497E-09
E = östligt läge d = 1,865E-08
e = -0,007395
Inom denna matematiska funktion är det dock ej möjligt att identifiera lokala transgressiva förlopp.
Rapporten inklusiva högupplösta kartor återfinns på följande adress: http://ww2.ink.su.se/exjob
TACK
Jag vill börja med att tacka mina två handledare Jan Risberg och Göran Alm. Jan, ditt brinnande intresse stora kunskap inom ämnet har varit en stor inspirationskälla. Jag har kunnat använda dig som ett levenade uppslagsverk och du har stöttat och väglett mig under arbetets gång. Göran, dina tips och förslag har varit ovärderliga. Du har hjälpt mig med många tekniska klurigheter och timtals ägnat dig helhjärtat åt mina problem. Ni har båda tagit er tid när jag har varit i behov av en liten knuff i rätt riktning. Ett varmt tack till er båda för ert fantastiska stöd! Stort tack också till Michel Guinard, SAU, som delade med sig av sina egna sammanställningar av arkeologisk data. Tack till Britta Kihlstedt på Riksantikvarieämbetet UV Mitt för hjälp med höjdangivelser för ett antal arkeologiska lokaler samt ett antal referenser. Stefan Ene, tack för hjälpen med underlagsmaterial i vektorformat. Ett varmt tack till Per-Ola Eriksson på Lantmäteriet för ovärderlig hjälp angående framtagandet av alla fixpunkter över området. Från lantmäteriet vill jag också tacka Jonas Ågren för information angående höjdförhållandet mellan Östersjön och NAP. Slutligen vill jag också tacka Martin Spångberg på it-avdelningen som stöttat mig med extra lagringsutrymme samt hjälpt mig med diverse licensproblem. Sist men inte minst, ett varmt tack till min kära Henrik som ständigt peppat mig och kommit med glada tillrop.
REFERENSER
Ahlbeck, M., Gill, A., Isaksson, M. & Papmehl Dufay, L., 2007. Jordbromalm 4:2. Arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 233, Österhaninge sn, Södermanland. Rapporter från Arkeologikonsult, 2007:2132. Upplands Väsby. 20 s.
Ahlbeck, M. & Isaksson, M., 2007. Riksväg 73. Slutundersökningar. RAÄ 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Särskilda arkeologiska
undersökningar längs riksväg 73, Överfors-Västnora. Rapporter från
Arkeologikonsult, 2007:2037. Upplands Väsby. 296 s.
Alhonen, P., 1971. The stages of the Baltic sea as indicated by the diatom stratigraphy.
Acta Botanica Fennica, 92. 18 s.
Alsö, J., 1998. Subboreal shore displacement in southern Uppland, Sweden. I: Karlsson, S. & Risberg, J. (red.). Miljöhistoria i södra Uppland 7000-0 14C år BP.
Arlandabanan. 161-197.
Alpsten, A., 1995. Isoleringsstudie av två sjöar på Södertörn - Strandförskjutning vid övergången Atlantikum/Subboreal i Stockholmstrakten. Stockholm University.
Department of Quaternary Research. Quaternaria Ser B:2. 31 s.
Appelgren, K., Eklöf, N. & Evanni, L., 2000. En senneolitisk boplats vid Gröndal. Arlanda flygplats, tredje landningsbanan. Uppland, Husby-Ärlinghundra och Lunda socknar, Benstocken 1:2 och Altuna 2:7, RAÄ 192 och 241. Arkeologisk
förundersökning och undersökning. UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen
2000:8. Stockholm. 91 s.
Asklund, B. & Sandegren, R., 1934. Beskrivning till kartbladet Storvik. Sveriges
Geologiska Undersökning, Aa 176. 150 s.
Battarbee, R.W., Jones, V.J., Flower, R.J., Cameron, N.G. & Bennion, H., 2001. Diatoms. I: Smol, J.P., Birks, J.B. & Last, W.M. (red.). Tracking Environmental
Change Using Lake Sediments, 3, Terrestrial, Algal and Siliceous Indicators.
Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, The Netherlands. 155-190.
Bengtsson, L., 1997. Myskdalen. Nya rön om mesolitikum i Kolmården. I: Åkerlund, A., Bergh, S., Nordbladh, J. & Taffinder, J. (red.). Till Gunborg. Arkeologiska samtal. Stockholm Archaeological Reports 33. Stockholm. 339–348.
Berglund, B.E., 1971. Littorina transgressions in Blekinge, South Sweden. A preliminary survey. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 93, 625-652.
Berglund, M., 2004. Holocene shore displacement and chronology in Ångermanland, eastern Sweden, the Scandinavian glacioisostatic centre. Boreas, 33, 48-60. Berglund, M., 2005. The Holocene shore displacement of Gästrikland, eastern Sweden:
a contribution to the knowledge of Scandinavian glacio-isostatic uplift. Journal of
Quaternary Science, 20, 519-531.
Bergström, E., 2001. Late Holocene distribution of lake sediment and peat in NE Uppland, Sweden. SKB Report R-01-12. Svensk Kärnbränslehantering AB. 50 s. Birks, H.J.B., Line, J.M., Juggins, S., Stevenson, A.C. & Ter Braak, C.J.F., 1990.
Diatoms and pH reconstruction. – Philosophical Transactions of the Royal Society of London B 327, 265-278.
Björck, J., Risberg, J., Karlsson, S. & Sandgren, P., 1995. Stratigraphical studies of the Holocene deposits in Älgpussen, a small bog in eastern Sweden. I: Marino, D. & Montresor, M. (red.). Proceedings of the 13th International Diatom Symposium
Björck, S., 1995. A review of the history of the Baltic Sea, 13-8 ka. Quaternary
International, 27, 19–40.
Björck, S. & Svensson, N.-O., 2002. Östersjön och världshavets Utveckling. I: Fredén, C. (red.). Berg och Jord. Sveriges Nationalatlas. 138-143.
Bronk Ramsey, C., 2009. Bayesian analysis of radiocarbon dates OxCal. Radiocarbon, 51, 337-360.
Brunnberg, L., Miller, U. & Risberg, J., 1985. Project Eastern Svealand: Development of the Holocene Landscape. ISKOS, 5, 85-91.
Chivas, A., Sander, A,, van der Kaars, G,. Couapel, M., Holt, S., Reeves, J., Wheeler, D., Switzer, A., Murray-Wallace, C., Banerjee, D., Price, D., Wang, S., Pearson, G., Edgar, N., Beaufort, L., De Deckker, P., Lawson, E. & Cecil, C., 2001. Sea-level and environmental changes since the last interglacial in the Gulf of Carpentaria, Australia: an overview. Quaternary International, 83-85, 19–46. Damell, D. & Påhlsson, I., 1982. Kulturlandskapsutvecklingen i Borsöknaområdet,
Eskilstuna: en pollenanalytisk undersökning från Tacktorpsjön väster om
Eskilstuna. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, Rapport 1982:4, 1-26.
De Geer, E.H., 1948. The dislocated Scandinavian baselevel plain and the Mälar valley in the light of a close orographic analysis. Geologiska Föreningens i Stockholm
Förhandlingar, 70, 385-422.
De Geer, G., 1910. Södra Sverige i senglacial tid. Öfversigtskarta med åsar, ändmoräner och räfflor, skala 1:500 000. Sveriges Geologiska Undersökning, Ba 8, 4 maps. De Geer, G., 1925. Förhistoriska tidsbestämningar. Ymer, 45, 1-34.
Digerfeldt, G., 1975. A standard profile for Littorina transgressions in western Skåne, south Sweden. Boreas, 4, 125-142.
Digerfeldt, G., Håkansson, H. & Persson, T., 1980. Palaeoecological studies of the recent development of the Stockholm lakes Långsjön, Lillsjön and Laduviken.
Univeristy of Lund. Department of Quaternary Geology. Report 20. 66 s.
Drotz, M., 1995. Stadsskogen – en senmesolitisk lägerplats i ytterskärgården.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Stockholm, Rapport 1995:45.
Stockholm. 23 s.
Drotz, M. & Ekman, T., 1998a. Jordbromalm. Säl- och vildsvinsjägare i Haninge. Nynäsbanan. Södermanland, Österhaninge socken. Kalvsvik 16:1. RAÄ 230.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 1998:48.
Stockholm. 70 s.
Drotz, M. & Ekman, T., 1998b. Två senmesolitiska kustboplatser – Rovkärret och Hörntomten. Haningeleden. Södermanland, Österhaninge socken, RAÄ 238 och 239. Arkeologiska förundersökningar och undersökningar. UV Mitt, Rapport 1998:35. Stockholm. 54 s.
Dunér, J. & Vinberg, A., 2008. Barva – 2 000 år vid Mälarens södra strand E20, sträckan Eskilstuna–Arphus Södermanland, Barva socken, Säby 4:1, RAÄ 17, RAÄ 36, RAÄ 53, RAÄ 55–57, RAÄ 66, RAÄ 150 och RAÄ 153. Arkeologisk
förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 2006:20. Stockholm. 198 s.
Ekman, M., 1996. A consistent map of the postglacial uplift of Fennoskandia. Terra
Nova, 8, 158-165.
Evanni, L. & Johansson, Å., 2008. Boplatser från mellanneolitikum och järnålder i Arlandastads fjärde stadsdel. Uppland, Norrsunda socken, Norslunda 1:14, RAÄ 207, RAÄ 220 och RAÄ 223. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 2008:6. Stockholm. 51 s.
Fjeldskaar, W., Lindholm, C., Dehls, J.F. & Fjeldskaar, I., 2000. Postglacial uplift, neotectonics and seismicity in Fennsoscandia. Quaternary Science Reviews, 19, 1413-1422.
Florin, M-B., 1946. Clypeusfloran i postglacial fornsjölager i östra Mellansverige.
Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 68, 3, 429-458.
Florin, S., 1944. Havsstrandens förskjutningar och bebyggelseutvecklingen i östra Mellansverige under senkvartär tid. Geologiska Föreningens i Stockholm
Förhandlingar, 66, 3, 551-634.
Florin, S., 1959. Hagtorp. En prekeramisk kvartsförande fångstboplats från tidig Litorinatid. Tor, 5, 7-51.
Frykberg, Y. & Lindgren, C., 1998. Jägare eller bonde. Boplatsen Åby koloniområde. Nynäsbanan. Södermanland, Västerhaninge socken, RAÄ 479. Arkeologisk
förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 1998:45. Stockholm. 65 s.
Granath-Zillén, G., 2001. Besökt och återbesökt. Stenålders- och bronsåldersboplats vid Myrstuguberget. Väg 259. Södermanland, Huddinge socken, Masmo 1:8 och Myrstuguberget 2, RAÄ 331. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 2001:8. Stockholm. 97 s.
Granath-Zillén, G. & Neander, K., 2000. Mesolitisk boplats vid Skrubba Strandkyrkogård. Södermanland, Brännkyrka socken, Skrubba, RAÄ 262.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Dokumentation av
fältarbetsfasen 2000:7. Stockholm. 48 s.
Graner, G., 2005. Lilla Gävsjö - en tidigneolitisk boplats i ytterskärgården. Väg 264.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Bergslagen, Rapprt 2003:13.
Stockholm. 69 s.
Granlund, E., 1928. Landhöjningen i Stockholmstrakten efter människans invandring.
Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 50, 207-232.
Guinard, M. & Vogel, P., 2006. Skallmyran – en senmesolitisk skärgårdslokal i Uppland. SAU Skrifter, 14. Uppsala. 64 s.
Gustafsson, P., Jakobsson Holback, T., Lindholm, P. & Runesson, H., 2000: En gropkeramisk boplats och järnålderslämningar vid Lindskrog. Arlanda flygplats tredje landningsbanan. Uppland, Lunda socken, Lindskrog 1:1, RAÄ 239.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Dokumentation av
fältarbetsfasen 2000:4. Stockholm. 73 s.
Hallgren, F., Bergström, Å. & Larsson, Å., 1995. Pärlängsberget. En kustboplats från övergången mellan senmesolitikum och tidigneolitikum, RAÄ 143, Ene 4:92, Överjärna sn, Södermanland. Rapporter från Arkeologikonsult, 13. Upplands Väsby. 41 s.
Hedenström, A., 2001. Early Holocene shore displacement in eastern Svealand, Sweden, based on diatom stratigraphy, radiocarbon chronology and geochemical parameters. Doctoral thesis. Stockholm University. Department of Physical
Geography and Quaternary Geology. Quaternaria Ser A:10. 36 s.
Hedenström, A. & Possnert, G., 2001. Reservoir ages in Baltic Sea sediment – a case study of an isolation sequence from the Littorina Sea stage. Quaternary Science
Reviews, 20, 1779–1785.
Hedenström, A. & Risberg, J., 1999. Early Holocene shore-displacement in southern central Sweden as recorded in elevated isolated basins. Boreas, 28, 490–504. Hedenström, A. & Risberg, J., 2003. Shore displacement in northern Uppland during
the last 6500 calender years. SKB Technical Report TR-03-17, Svensk Kärnbränslehantering AB. 45 s.
Hemström, S., 1999. Fördelningen land-hav i östra Mellansverige 7000 BP med hänsyn tagen till olikformig isostasi. Stockholm University. Department of Quaternary
Research. Quaternaria Ser B:15. 33 s.
Houmark-Nielsen, M. & Kjaer, K.H., 2003. Southwest Scandinavia, 40-15 kyr BP: palaeogeography and environmental change. Journal of Quaternary Science, 18, 769-786.
Hörner, N., 1943. Fyrisåmynningen och landhöjningen. Upplands fornminnesförenings Tidskrift, 46, 239-240.
Islam, M.S., 2001. Sea-level Changes in Bangladesh: The Last Ten Thousand Years.
Asiatic Society of Bangladesh. Asiatic Military Press. Dhaka, Bangladesh. 183 s.
Johansson, J., 2008. Lokal och regional strandförskjutning i centrala Östersjöområdet. Examensarbete i Kvartärgeologi K-16. Stockholms Universitet. 46 s.
Karlsson, S. & Risberg, J., 2005. Växthistoria och strandförskjutning i området kring Fjäturen och Gullsjön, södra Uppland. I: Johansson, Å. & Lindgren, C. (red.). En introduktion till det arkeologiska projektet Norrortsleden. Bilaga 6, 71-125. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen, 2005:1.
Kihlstedt, B., 1998. Björnkällan - en senmesolitisk skärgårdslokal i södra Uppland.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 1998:75.
Stockholm. 43 s.
Kihlstedt, B., Larsson, H. & Runesson, H., 2007. Sittesta - en gropkeramisk boplats på Södertörn. Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken–Nyfors, Södermanland, Ösmo socken, Sittesta 1:17 och 1:6, RAÄ 68. Arkeologisk förundersökning och
undersökning. UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Stockholm.
130 s.
Kjemperud, A., 1981. Diatom changes in sediments of basins possessing
marine/lacustrine transitions in Frosta, Nord-Trøndelag, Norway. Boreas, 10, 27-38.
Lagerlund, E., 1969. Högsta marina gränsen på Kullaberg. Unpublished MSc thesis, Department of Quaternary Geology, Lund University.
Lambeck, K., 1999. Shoreline displacement in southern-central Sweden and the evolution of the Baltic Sea since the last maximum glaciation. Journal of the
Geological Society, London, 156, 465-86.
Lambeck, K. & Chappel, J., 2001. Sea level change through the last glacial cycle.
Science, 292, 679-685.
Lambeck, K., Esat, T.M. & Potter, E.-K., 2002. Links between climate and sea levels for the past three million years. Nature, 419, 199–206.
Lambeck, K., Yokoyama, Y., Johnston, P. & Purcell, A., 2000. Global ice volumes at the Last Glacial Maximum and early Lateglacial. Earth and Planetary Science
Letters, 181, 513-527.
Larsson, A.-C., Ahlbeck, M. & Holmgren, I., 2001. Forskningsparken. RAÄ 380, Flemingsberg, Huddinge, Södermanland. Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning. Rapport från Arkeologikonsult, 2001:1. Stockholm. 59 s. Lidmar-Bergström, K., 2002. Berggrundens ytformer. I: Fredén, C. (red.). Berg och
Jord. Sveriges Nationalatlas. Italien. 44-54.
Lindén, M., Möller, P., Björck, S. & Sandgren, P., 2006. Holocene shore displacement and deglaciation chronology in Norrbotten, Sweden. Boreas, 35, 1-22.
Lindgren, C. & Lindholm, P., 1998. En mesolitisk boplats vid Jordbro industriområde, Haningeleden 4, Södermanland, Österhaninge sn, RAÄ 72. Arkeologisk
Lindman, G., 2005. Boplatsen i Hagby, Norrortsleden Uppland, Täby socken, Hagby 8:1, RAÄ 385. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:11. Stockholm. 30 s.
Ljung, J-Å., 2006. Strandnära verksamheter i Ärja by under medeltid. Svealandsbanan Södermanland, Åkers socken, Biholm 3:9, Åker-Järsta 10:2, RAÄ 136, RAÄ 269 och RAÄ 270. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt, Rapport 2006:12. Stockholm. 44 s.
Lundegårdh, P.H. & Lundqvist, G., 1959. Beskrivning till kartbladet Eskilstuna.
Sveriges Geologiska undersökning, Aa 200. 125 s.
Lundqvist, G., 1962. Geological radiocarbon datings from the Stockholm station.
Sveriges Geologiska Undersökning, C 589. 23 s.
Lundqvist, J., 2000. Palaeoseismicity and De Geer moraines. Quaternary International, 68-71, 175-86.
Lundqvist, J., 2002. Weichsel-istidens huvudfas. I: Fredén, C. (red.). Berg och Jord. Sveriges Nationalatlas. Italien. 124-137.
Lundqvist, J., 2004. Glacial history of Sweden. I: Ehlers, J. & Gibbard, P. L. (red.). Quaternary Glaciations – Extent and Chronology. Elsevier B. V., 401-412. Lundqvist, T. & Bygghammar, B., 2002. Urberget. I: Fredén, C. (red.). Berg och Jord.
Sveriges Nationalatlas. Italien. 138-142.
Magnusson, N.H. & von Post, L., 1929. Beskrivning till kartbladet Säffle. Sveriges
Geologiska Undersökning, Aa 167. 229 s.
Miller, U., 1973. Belägg för en subboreal transgression i Stockholmstrakten. Lunds
Universitet. Kvartärgeologiska institutionen. Rapport 3, 96-104.
Miller, U., 1982. Shore displacement and coastal dwelling in the Stockholm region during the past 5000 years. I: Aartolahti, T. & Eronen, M. (red.). Studies on the Baltic shorelines and sediments indicating relative sea-level changes. Annales
Academiae Scientiarum Fennicae. Series A. III. Geologica-Geographica, 134,
185-211.
Miller, U., 1984. Något om diatoméanalys. Fauna och flora, 79, 181-186.
Miller, U. & Hedin, K., 1988. The holocene development of landscape and environment in the south-east Mälaren Valley, with special reference to Helgö. Excavations at
Helgö XI. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademin. Stockholm.
72 s.
Miller, U. & Robertsson, A.-M., 1979. Biostratigraphical investigations in the Anundsjö region, Ångermanland, northern Sweden. Early Norrland, 12, 1-76.
Miller, U. & Robertsson, A.-M., 1981. Current biostratigraphical studies connected with archaeological excavations in the Stockholm region. I: Königsson, L.-K. & Paabo, K. (red.). Florilegium Florinis Dedicatum. Striae, 14, 167–173.
Molin, S., 2007. Stenåldersboplatsen vid Fredriksdal. Arkeologisk förundersökning.
Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Öst, Rapport 2007:32.
Linköping. 24 s.
Möller, H. & Stålhös, G., 1964. Geologiska kartbladet Stockholm NO. Beskrivning till geologiska kartbladet Stockholm NO. Sveriges Geologiska Undesökning, Ae 1. 148 s.
Möller, H. & Stålhös, G., 1969. Geologiska kartbladet Stockholm SV. Beskrivning till geologiska kartbladet Stockholm SV. Sveriges Geologiska Undesökning, Ae 4. 125 s.
Mörner, N.-A., 1977. Eustasy an instability of the geoid configuration. Geologiska
Mörner, N.-A., 1979a. Earth movements in Sweden, 20 000 BP to 20 000 AP.
Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 100, 279-286.
Mörner, N.-A., 1979b. Eustasy and Geoid Changes as a function of Core/Mantle Changes. I: Mörner, N.-A. (red.). Earth Rheology, Isostasy and Eustasy. Wiley & Sons. 535-553.
Mörner, N.-A., 1991. Intense earthquakes and seismotectonics as a function of glacial isostasi . Tectonphysics, 188, 407-410.
Mörner, N.-A., Tröften P.E., Sjöberg, R., Grant, D., Dawson, S., Bronge, C., Kvamsdal, 0. & Siden, A., 2000. Deglacial paleoseismicity in Sweden: the 9663 BP Iggesund event. Quaternary Science Reviews, 19, 1461-68.
Nielsen, A-L., 2005. Ett härdområde i bosättningens utkant. Norrortsleden Uppland, Täby socken, Skogberga 4:1, RAÄ 455. Arkeologisk förundersökning och
undersökning. UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:20. Stockholm.
20 s.
Olsson, E., 1996. Stenåldersboplats vid Häggsta, Botkyrka socken, Botkyrka kommun, Södermanland, RAÄ 352. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Stockholm, Rapport 1996. Stockholm. 228 s.
Olsson, P.-A. & Eriksson, P.-O., 2005. Nationella Höjdsystem – Historik. Lantmäteriet. Gävle. 5 s.
Olsson, U., 1991. Accuracy and precision in sediment chronology. Hydrobiologia, 214, 25-34.
Pan, M., Sjöberg, L.E. & Talbot, C.J., 2001. Crustal movements in Skåne, Sweden, between 1992 and 1998 as observed by GPS. Journal of Geodynamics, 31, 311-322.
Persson, C., 1973. Indications of a Litorina Transgression in. the Nyköping area. Geological Survey of Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning. Årsbok 66, 11. 23 s.
Persson, C., 1981. Three peat deposits in south-eastern Södermanland, Sweden.
Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 103, 91-103.
Possnert, G., 1995. Datering med acceleratorer. KOSMOS. Svenska Fysikersamfundet, 163-179.
Påsse, T., 1996. A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia.
SKB Technical Report TR 96-24. Svensk Kärnbränslehantering AB. 92 s.
Påsse, T., 1997. A mathematical model of past, present and future shore level displacement in Fennoscandia. SKB Technical Report TR-97-28. Svensk Kärnbränslehantering AB. 55 s.
Påsse, T., 2001. An empirical model of glacio-isostatic movements and shore level displacement in Fennoscandia. SKB Report R-01-41. Svensk Kärnbränslehantering AB. 59 s.
Påsse, T. & Andersson, L., 2005. Shore-level displacement in Fennoscandia calculated from empirical data. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 127, 253–268.
Regnell, M., Björkman, J., Olsson, S., Regnéll, J., Risberg, J. & Sandgren, P., 2001. Hav och land. Sedimentanalyser av en transgressionslagerföljd. I: Karsten, P. & Knarrström, B. (red.). Tågerup specialstudier. Skånska spår – arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet, UV Syd. 238-259.
Reimer, P., Baillie, M., Bard, E., Bayliss, A., Beck, J, Bertrand, C., Blackwell, P., Buck, C., Burr, G., Cutler, K., Damon, P., Edwards, R., Fairbanks, R., Friedrich, M., Guilderson, T., Hughen, K., Kromer, B., McCormac, G., Manning, S., Bronk Ramsey, C., Reimer, R., Remmele, S., Southon, J., Stuiver, M., Talamo, S.,
Taylor, F., van der Plicht, J. & Weyhenmeyer, C., 2004. IntCal04 Terrestrial radiocarbon age calibration, 26–0 ka BP. Radiocarbon, 46, 1029–1058. Renberg, I. & Segerström, U., 1981. The initial points on a shoreline displacement
curve for southern Västerbotten, dated by varve-counts of lake sediments. I: Königsson, L.-K. & Paabo, K. (red.). Florilegium Florinis Dedicatum. Striae, 14, 174-76.
Risberg, J., 1991. Palaeoenvironment and sea level changes during the early Holocene on the Södertörn peninsula, Södermanland, eastern Sweden. Doctoral thesis.
Stockholm University. Department of Quaternary Research. Report 20, 1-17.
Risberg, J., 1999. Strandförskjutningen i nordvästra Uppland under subboreal tid. Appendix 4, I: Segerberg, A., (red.). Bälinge mossar. Kustbor i Uppland under yngre stenåldern. Doctoral thesis. Uppsala University. Department of
Ar-chaeology and Ancient History. Aun 26, 233-241.
Risberg, J., Alm, G. & Goslar, T., 2005. Variable isostatic uplift patterns during the Holocene in southeast Sweden, based on high-resolution AMS radiocarbon datings of lake isolations. The Holocene, 15, 6, 847–857.
Risberg, J., Alm, G., Björck, N. & Gutnard, M., 2007. Synkrona paleokustlinjer 7000 - 4000 kal. BP i mellersta och norra Uppland. I: Stenbäck, N. (red.). Stenåldern i Uppland, Vol 1 - Arkeologi E4 Uppland - studier: Uppdragsarkeologi och eftertanke. 99 – 135.
Risberg, J., Alm, G. & Goslar, T., 2008. Variable isostatic uplift patterns during the Holocene in southeast Sweden, based on high-resolution AMS radiocarbon datings of lake isolations – A preliminary interpretation. Polish Geological
Institute Special Papers, 23, 77-80.
Risberg, J., Berntsson, A. & Kaislahti Tillman, P., 2006. Strandförskjutning under mesolitikum på centrala Södertörn, östra Mellansverige. Kvartärgeologiska undersökningar längs väg 73, Överfors-Västnora. Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Rapporter från
Arkeologikonsult, 2006:2037. Upplands Väsby. 47 s.
Risberg, J., Miller, U. & Brunnberg, L., 1991. Deglaciation, Holocene shore
displacement and coastal settlements in eastern Svealand, Sweden. Quaternary
International, 9, 33-37.
Risberg, J., Sandgren, P. & Andrén, E., 1996. Early Holocene shore displacement and evidence of irregular isostatic uplift northwest of Lake Vänern, western Sweden.
Journal of Paleolimnology, 15, 47-63.
Robertsson, A-M. & Persson, C., 1989. Biostratigraphical studies of three mires in northern Uppland, Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning, Avhandlingar och
uppsatser, C 821, 5–19.
Robertsson, A.-M., 1991. Strandförskjutningen i Eskilstunatrakten för ca 9000 till 4000 år sedan. Sveriges Geologiska undersökning, Rapporter och meddelanden nr 67. Uppsala. 27 s.
Runesson, H., 1994. Söderbytorp. Södermanland, Österhaninge socken, RAÄ 387.
Arkeologisk undersökning. UV Stockholm, Rapport 1994:76. Stockholm. 32 s. Ryves, D. B., Clarke, A. L., Appleby, P. G., Amsinck, S. L., Jeppesen, E.,
Landkildehus, F. & Anderson, N. J., 2004. Reconstructing the salinity and environment of the Limfjord and Vejlerne Nature Reserve, Denmark, using a diatom model for brackish lakes and fjords. Canadian Journal of Fisheries and
Sandgren, P., Snowball, I. F., Hammarlund, D. & Risberg, J., 1999. Stratigraphic evidence for a high marine shore-line during the Late Weichselian dglaciation on the Kullen Peninsula, southern Sweden. Journal of Quaternary Science, 14, 223-237.
Sandgren, P. & Snowball, I. F., 2001. The late Weichselian sea level history of the Kullen Peninsula in northwest Skåne, southern Sweden. Boreas, 30, 115-130. Sato, H,. Okuno, J., Nakada, M. & Maeda, Y., 2001. Holocene uplift derived from
relative sea-level records along the coast of western Kobe, Japan. Quaternary