Felkällor

Våra tester visar viss variation i revisionsprocessen. Detta resultat kan dock vara snedvridet då olika faktorer kan ha påverkat det. Då vi totalt lämnat ut 156 enkäter, där endast 47 % svarade, kan vi inte utesluta bortfallets eventuella effekt på resultatet. Individerna i bortfallet hade kanske helt skilda individuella

förutsättningar och åsikter från de respondenterna som svarade, vilket hade gjort att resultatet hade kunnat bli annorlunda. Enkäten kan vara en grund till att resultatet hade kunnat bli annorlunda. De uppställda scenarierna kan ha varit för svåra att förstå eller svåra att ta ställning till p g a bristande information. Andra faktorer som kan ha påverkat resultatet är hur situationen såg ut när

respondenterna fyllde i enkäten. Respondenterna kan ha haft en stressig dag eller blivit påverkade av sina arbetskamrater, vilket möjligen kan påverka hur svaren blir på enkäten.

Enligt Patel och Tebelius (1987) innebär validitet att forskaren försöker säkerställa att han/hon verkligen mäter det han/hon avser att mäta. Vi ville undersöka huruvida variation fanns som påverkade revisionsprocessen utifrån externrevisorns individuella förutsättningar och denna variation har vi försökt att mäta genom olika statistiska test. Den logistiska regressionsanalysen har hjälpt oss att mäta samband mellan de olika variablerna och scenarierna och därigenom har detta test gett oss ökad validitet.

Patel och Tebelius (1987) skriver att om man vill pröva reliabiliteten i en undersökning kan man kontrollera instrumentets likvärdighet med ett annat instrument. I vår undersökning visade sig en del variabler vara signifikanta i både Kruskal-Wallis testet och den logistiska regressionsanalysen vilket ger ett bättre statistiskt säkerställt resultat. Vi utförde även ANOVA-test och Chi 2 test för att pröva reliabiliteten i undersökningen (se bilaga 9). ANOVA-testet gav samma resultat som Kruskal-Wallis testet medan Chi 2 testet skilde sig något från både Kruskal-Wallis testet och den logistiska regressionsanalysen. Då vi i testen godkände en signifikansnivå upp till 10 % kan det ha medfört att vi godkände vissa variationer som andra forskare inte skulle ha godkänt.

7.9.1. Kommentarer från respondenterna

En del av respondenterna har kommenterat scenarierna i enkäterna, något vi bad dem göra vid behov. Detta har hjälpt oss att kunna bedöma scenariernas kvalitet.

Nedan presenterar vi dessa kommentarer.

På scenario 1 fick vi endast ett fåtal kommentarer som egentligen inte har

betydelse för förståelsen för scenariot. Kanske tycker respondenterna att scenariot är mindre bra och därmed blir likgiltiga och inte lämnar kommentarer, men detta bedömer vi att det finns en låg risk för eftersom respondenterna hade möjlighet att svara Vet ej. På scenariot var det 4 av 74 respondenter som gav svaret Vet ej. Med detta som grund drar vi slutsatsen att respondenterna förstod scenariot.

Scenario 1

Figur 7.1. visar hur många av revisorerna som svarade Ja, Nej eller Vet ej på scenario 1.

På scenario 2 fick vi fler kommentarer och dessa vid svarsalternativen Ja och Nej.

En respondent som svarade Ja menade att det väsentliga felet innebar en brist i den interna kontrollen och att det inte var beloppet i sig som var det väsentliga felet. Det svaret vi fick här belyser egentligen inte vår frågeställning, d v s om den felaktiga faktureringen kan anses vara ett väsentligt fel, vilket skulle kunna

innebära en mindre risk för ett snedvridet resultat. En intressant kommentar av en

annan respondent var att felfaktureringen inte ansågs vara ett väsentligt fel ur ekonomisk synpunkt, men väl ur förtroendesynpunkt. Detta är en aspekt som vi inte tänkte på då vi utformade scenariot. En av fyra respondenter som svarade Vet ej på scenario 2 påpekade att den ekonomiska informationen var knapp. Vi angav endast EK, men respondenten tyckte att vi skulle ha klargjort att det handlade om totalt EK. Eftersom det var så få personer som kommenterade att det var brist på information drar vi den slutsatsen att scenariot var bra.

Scenario 2

Figur 7.2. visar hur många av revisorerna som svarade Ja, Nej eller Vet ej på scenario 2.

Scenario 3 fick flest kommentarer trots att scenariot inte visade någon variation beroende på de individuella förutsättningarna enligt testerna. En av

respondenterna uppmärksammade oss på att det vid årsskiftet kommer att krävas av den påskrivande revisorn att alltid gå ut och kontrollera lagret själv. Hade inte denna nya rekommendation varit aktuell hade kanske fler respondenter svarat Nej på scenariot. Då vi inte fick någon variation i svaren kan det vara att scenariot var för enkelt, d v s scenariot innehöll en situation som inte krävde någon hög grad av professionalism från revisorerna för att besvara. Vi drar den slutsatsen att

scenariot var för enkelt och ämnet aktuellt, vilket kan ha medfört att scenariot inte lyckades fånga variablerna.

Figur 7.3. visar hur många av revisorerna som svarade Ja, Nej eller Vet ej på scenario 3.

Vi fick endast några kommentarer från ett par respondenter som svarade Nej på scenario 4. Några menade att de istället för en anmärkning i revisionsberättelsen hade gjort en erinran till styrelsen. En respondent påpekade att en anmärkning kan skada bolaget mer än vad den informationen gagnar marknaden. På scenariot var det 14 st. som svarade Vet ej. Detta kan bero på att scenariot innehöll för lite information så att problemet möjligen blev svårare att lösa. Utifrån detta drar vi

den slutsatsen att scenario 4 bestod av ett svårare gränsfall, vilket gjorde att vissa respondenter valde att inte ta ställning.

Scenario 4

12

48

14 0

10 20 30 40 50 60

Ja Nej Vet ej

Antal

Figur 7.4. visar hur många av revisorerna som svarade Ja, Nej eller Vet ej på scenario 4.

7.10. Kapitelsammanfattning

Variationer p g a kön kan bero på att kvinnor är mer strikta i sin bedömning.

Auktoritet ökar med åldern, vilket ger minskad osäkerhet och en öppnare relation till kunden. Genom utbildning ökar revisorns kunskaper och självförtroende, vilket kan skapa bedömningsvariationer. Ökad erfarenhet ger förståelse och vana, vilket underlättar vid komplexa beslut. Revisorn på högre revisorsnivå har klarat av diverse behörighetskrav och har därigenom en viss förmåga, vilket kan visa på variation vid bedömningar. En revisor som är delägare tänker sig för innan diverse beslut tas eftersom han/hon inte vill stöta sig med kunden. Kontrollvariablerna ortstorlek och byråstorlek kan ge variation då kundernas antal och storlek kan variera. Genom att använda oss av den logistiska regressionsanalysen och andra tester hoppas vi uppnå hög validitet och reliabilitet. Vi drar den slutsatsen att scenario 1 och 2 är tydliga och bra, scenario 3 är något för enkelt och scenario 4 utgörs av ett svårare gränsfall.