9. Diskussion
9.6 Felkällor
Det är många faktorer som spelar roll för att kunna optimera rening av måttligt förore-nade jordar med biokol, det är därför en utmaning att med hjälp av endast litteratur hitta lämpliga kombinationer mellan biokolets-, jordmassans- och föroreningens egenskaper.
Det var meningen att denna litteraturstudie skulle studera och jämföra biokol processade i likhet med de biokol som skulle användas i Biokol-RE:Source lab-studie, men det var svårt att hitta studier på exakt samma typer av avfall/material. Det leder till att vi här fått lov att anta att liknande material har liknande egenskaper, vilket i praktiken kanske inte är helt sant. För att få en mer exakt rekommendation skulle det ha varit lämpligt att laborera på de föreslagna biokolen till forskningsprojektet, genom att se hur egenskaperna hos de olika biomassorna förändras med olika pyrolysförhållanden.
10. Slutsatser
Denna litteraturstudie visar på att en stor mängd olika biomassor kan lämpa sig till både fastläggning av PAH och metaller, men för att få optimala egenskaper för PAH- eller me-tallsorption kan olika processförutsättningar krävas.
Biokolets egenskaper är starkt beroende av biomassa och pyrloysförhållande. Egenskaper som är genomgående positiva för fastläggning av både PAH och metaller är stor ytarea, hög porositet med många mikroporer.
Biokol som är producerat under höga temperaturer (600 - 900 °C) och av biomassa rik på lignin lämpar sig till användning för sorption av PAH, eftersom en förbränning vid hög temperatur gör biokolet mer hydrofobt, ökar ytarean och antalet mikroporer. Den stora ytarean och mikroporositeten hos ett sådant biokol gör att det även kan vara lämpligt för sorption av metaller, men eventuellt inte det mest optimala. Temperaturen bör dock inte överstiga 900 °C då strukturen i biokolet bryts ner vid för höga temperaturer.
Biokol som även avgasas efter produktion kan vara än mer gynnsamt för fastläggning av PAH, eftersom det kan optimera mängden hydrofoba porer i biokolet där PAH gärna
fäster. Flera olika material som jordnötsskal och olika typer av gräs till exempel vetestrån med mycket cellulosa i sig har visat sig ha goda fastläggningsförmågor av PAH, men träbaserade biomassor som har högt lignin innehåll och förbränns vid en hög temperatur (>600 – 900 °C) bör vara det mest optimala.
Biokol som är ämnat till att fastlägga tungmetaller gynnas av hög ytladdning med ett stort antal funktionella grupper, högt pH och innehåll av vattenlöslig fosfor och karbonater.
Pyrolystemperaturer behöver vara lägre för att dessa egenskaper ska erhållas (under 500 °C) och råvaran behöver ha större inslag av cellulosa och mineraler.
Lämpliga organiska avfall med hög ligninhalt (för produktion vid hög temperatur) kan vara t ex. trädgårdsavfall, skogsavfall, parkavfall som innehåller en stor andel vedartad biomassa.
Lämpliga organiska avfall för att optimera för metall-sorption kan vara växtbaserade bio-massor t ex. trädgårdsavfall med högt inslag av gröna blad och gräs, eller jordbruksavfall (som förbränns under 500 °C).
Litteraturstudien har också visat att det kan vara svårt att hitta biokol som fungerar för metaller och halvmetaller som vanligen existerar som negativt laddade anjoner i marken;
t ex. krom, arsenik, antimon, molybden. Få eller inga studier finns publicerade om lyck-ade biokolsbehandlingar av dessa ämnen. Flera studier visar istället att t ex arsenik kan öka i markvattnet vid en tillsats av biokol och därmed blir mer biotillgängliga och rörliga.
Metallers löslighet i marken är starkt beroende av pH, men även av lerhalt och organiskt material. Det är därför troligt att en biokolsbehandling kommer ha bäst förutsättningar att lyckas (med avseende på att reducera katjoniska metallers löslighet) om en lågkvalitativ jord, med låg halt lera och organiskt material och med relativt lågt pH-värde, behandlas istället för en jord med hög markkvalitet. Tillsatsen av biokol till en lågkvalitativ jord har alltså bättre förutsättningar att öka markens pH, dess CEC och därmed fastläggningsför-måga samtidigt som biokolet ger jorden markförbättrande egenskaper så som möjlighet att hålla kvar vatten och näring.
Endast ett fåtal studier som undersökt effekter av olika stora tillsatser av biokol till jord för metall- eller PAH-stabilisering har granskats i denna litteraturstudie, men baserat på det begränsade underlaget dras ändå slutsatsen att en tillsats på runt 2 viktsprocent biokol i jorden kan räcka för att få en stabiliserande effekt. Fastläggning av PAH verkar gynnas av en högre tillsats än så, men risk för negativa effekter på markekosystemet verkar kunna erhållas redan vid en 5 %-tillsats.
Referenser
Artiklar
Ahmedna, M., Marshall, W.E., Husseiny, A.A., Rao, R.M., Goktepe, I. 2004. The use of nutshell carbons in drinking water filters for removal of trace metals. Water Research (38): pp: 1062-1068.
Aller, M.F. (2016) Biochar properties: Transport, fate, and impact, Critical Reviews in Environmental Science and Technology, 46:14-15, 1183-1296,
Bagreev, A., Locke, D.C., Bandosz, T.J. 2011.Pore structure and surface chemistry of ad-sorbents obtained by pyrolysis of sewage sludge-derived fertilizer Carbon. Ind. Eng.
Chem. Res (16): pp 3502–3510.
Bamforth, S.M., Singleton, I. 2005. Bioremediation of polycyclic aromatic hydrocarbons:
current knowledge and future directions. J. Chem. J Chem Tehnol Biotechnol. (80): pp:
723–736.
Bech, N., Larsen, M., Jensen, P., Dam-Johansen, K. 2009. Modelling solid-convective flash pyrolysis of straw and wood in the pyrolysis centrifuge reactor. Biomass and Bioen-ergy (33): pp: 999-1011.
Biederman, L. A., Harpole, W. S. 2013. Biochar and its effects on plant productivity and nutrient cycling: a meta-analysis. Environmental Progress & Sustainable Energy (5): pp 202-214.
Bielská, L., Škulcová, L., Neuwirthová, N., Cornelissen, G., Hale, S.E. 2018. Sorption, bioavailability and ecotoxic effects of hydrophobic organic compounds in biochar amended soils. Sci Total Environ. Pp: 78-86.
Bornemann, L.C., Kookana, R.S., Welp, G. 2007. Differential sorption behaviour of aro-matic hydrocarbons on charcoals prepared at different temperatures from grass and wood.
Chemosphere (5): pp:1033-42.
Brassard, P., Godbout, S., Raghavan, V. 2016. Soil biochar amendment as a climate change mitigation tool: key parameters and mechanisms involved. J Environ Manage. Pp:
484-497
Brewer, C.E., Unger, R., Schmidt-Rohr, K. et al. Criteria to Select Biochars for Field Studies based on Biochar Chemical Properties. Bioenerg. Res. 4, 312–323 (2011).
Brewer, C.E., Schmidt-Rohr, K., Satrio, J.A., Brown, R.C. 2009. Characterization of bio-char from fast pyrolysis and gasification systems. Environmental Progress & Sustainable Energy (28): pp: 299-474.
Bridgwater, A.V., Meier, D., Radlein, D. 1999. An overview of fast pyrolysis of biomass.
Organic Geochemistry (30): pp:1479-1493.
Brown, R., 2009. Biochar production technology. In: Lehmann, J., Joseph, S. (Eds.), Bio-char for Environmental Management. Earthscan, London.
Bruun, E. W., Hauggaard-Nielsen, H., Ibrahim, N., Egsgaard, H., Ambus, P., Jensen, P.
A., Dam-Johansen, K. 2011. Influence of fast pyrolysis temperature on biochar labile fraction and short-term carbon loss in a loamy soil. Biomass and Bioenergy (35):
pp:1182-1189.
Cao, X., Harris, W. 2010. Properties of dairy-manure-derived biochar pertinent to its po-tential use in remediation. Bioresour Technol: (14).
Cao, X.D., Ma, L.Q., Gao, B., Harris, W. 2009. Dairy-manure derived biochar effectively sorbs lead and atrazine. Environ. Sci. Technol. (43): pp: 3285-3291.
Chen, T., Zhang, Y.X ., Wang, H.T., Lu, W.J., Zhou, Z.Y., Zhang, Y.Z., Ren, L.L. 2014.
Influence of pyrolysis temperature on characteristics and heavy metal adsorptive perfor-mance of biochar derived from municipal sewage sludge. Bioresour Technol. (164): pp:
47-54.
Chen, B., Yuan, M. 2011. Enhanced sorption of polycyclic aromatic hydrocarbons by soil amended with biochar. Journal of Soils and Sediment (1): pp: 62-71.
Chen, B., Zhou,D., Zhu, L. 2008a. Transitional adsorption and partition of nonpolar and polar aromatic contaminants by biochars of pine needles with different pyrolytic tempera-tures. Environ. Sci. Technol (14): pp 5137–5143
Chen, B.L., Zhou, D.D., Zhu, L.Z., Zhen, X.Y. 2008b. Sorption characteristics and mech-anisms of organic contaminant to carbonaceous biosorbents in aqueous solution. Sci.
China Ser. B-Chem: (51): pp: 464.
Dai, L., Li, H., Tan, F., Zhu, N., He, M. and Hu, G. (2016), Biochar: a potential route for recycling of phosphorus in agricultural residues. GCB Bioenergy, 8: 852-858.
doi:10.1111/gcbb.12365
de la Rosa, J. M., Rosado, M., Paneque, M., Miller, A. Z., Knicker, H. 2018. Effects of aging under field conditions on biochar structure and composition: implications for bio-char stability in soils. Sci Total Environ. Pp: 969-976.
Fuchs, M.R., Garcia-Perez, M., Small P. & Flora, G. 2014. Campfire lessons- breaking down the combustion process to understand biochar production. The biochar journal.
Gan, S., Lau, E.V., Ng, H.K. 2009. Remediation of soils contaminated with polycyclic ar-omatic hydrocarbons (PAHs), J. Hazard. Mater. J Hazard Mater. (2-3): pp: 532-49.
Giller, K. E., Witter, E., Mcgrath, S. P. 1998. Toxicity of heavy metals to microorganisms and microbial processes in agricultural soils: a review. Soil Biology and Biochemistry (30): pp: 1389-1414.
Hammes, K., Torn, M.S., Lapenas, A.G., Schmidt, M.W.I. 2008. Centennial black carbon turnover observed in a Russian steppe soil
.
Biogeosciences (5): pp: 1339-1350.Hossain, M., Strezov, V., Chan, K.Y., Ziolkowski, A., Nelson, P.F 2011. Influence of py-rolysis temperature on production and nutrient properties of wastewater sludge biochar. J Environ Manage. (1): pp: 223-8.
Jansson, K. 2009. Svart jord – terra preta. Växt Eko nr. 2.
Jindo, K., Mizumoto, H., Sawada, Y., Sanchez-Monedero, M.F., Sonoki, T. 2014. Physi-cal and chemiPhysi-cal characterization of biochars derived from different agricultural residues.
Biogeosciences (11): pp: 6613-6621.
Khan, S., Waqas, M., Ding, F., Shamsad, I., Harp, H.P.H., Li, G. 2015.The influence of various biochars on the bioaccessibility and bioaccumulation of PAHs and potentially toxic elements to turnips (Brassica rapa L.). J Hazard Mater (300): pp: 243-253.
Khan, S., Reid, B.J., Li, G., Zhu, Y.G. 2014. Application of biochar to soil reduces cancer risk via rice consumption: a case study in Miaoqian village, Longyan, China, Environ.
Environ Int.(68): pp:154-61.
Kloss, S., Zehetner, F., Dellantonio, A., Hamid, R., Ottner, F., Liedtke,V., Schwanninger, M., Gerzabek, M.H., Soja, G. 2012. Characterization of Slow Pyrolysis Biochars: Effects of Feedstocks and Pyrolysis Temperature on Biochar Properties. Journal of Environmen-tal Quality (41): pp: 990-1000.
Keiluweit, M., Kleber, M., Sparrow, M.A., Simoneit, B. R. T and Prahl, F.G. 2012. Sol-vent-Extractable Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in Biochar: Influence of Pyrolysis Temperature and Feedstock. Environmental Science & Technology. 46 (17), 9333-9341.
Kuppusamy, S., Thavamani, P., Venkateswarlu, K., Lee, Y.B., Naidu, R., Megharaj, M.
2017. Remediation approaches for polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) contami-nated soils: Technological constraints, emerging trends and future directions. Chemo-sphere (168): pp: 944-968.
Kupryianchyk, D., Hale, S., Zimmerman, A.R., Harvey, O., Rutherford, D. et al. 2016.
Sorption of hydrophobic organic compounds to a diverse suite of carbonaceous materials with emphasis on biochar, Chemosphere, (144) pp 879-887.
Kushwaha A., Hans N., Kumar S., Rani R. 2018. A critical review on speciation, mobili-zation and toxicity of lead in soil microbe plant system and bioremediation strategies. Ex-otoxicology and environmental safety (147): pp: 1035-1045.
Laird, D.A., Fleming, P., Wang, B., Horton, R., Karlen, D. 2010. Biochar impact on nu-trient leaching from a midwestern agricultural soil. Geoderma (158): pp:443-449.
Lehmann, J. (2007) ‘Bio-energy in the black’. Frontiers in Ecology and the Environment.
Frontiers in the ecology and the environment (5): pp: 381-387.
Leita, L., De Nobili, M., Muhlbachova, G., Mondini, C., Marchiol, L., Zerbi, G. 1995. Bi-oavailability and effects of metaller on soil microbial biomass survival during laboratory incubation. Biology and fertility of soils (19): pp: 103-108.
Li, H., Dong, X., da Silva, E.B., de Oliveira, L.M., Chen, Y., Ma, L.Q. 2017. Mecha-nisms of metal sorption by biochars: Biochar characteristics and modifications. Chemo-sphere (178): pp: 466-478.
Lu, H., Zhang, Y.Y., Huang, X., Wang, S., Qiu, R. 2012. Relative distribution of Pb2+
sorption mechanisms by sludge-derived biochar. Water Research (46): pp: 854-862.
Lua, A.C., Guo, J. 1998. Preparation and characterization of chars from oil palm waste.
Carbon (36): pp:1663-1670.
McBratney, A., Field, D.J. and Koch, A. 2014. The dimensions of soil security. Geo-derma (213): pp: 203-213.
Mete, F.Z., Mia, S., Dijkstra, F.A., Abuyusuf, M., Hossain, I. 2015. Synergistic Effects of Biochar and NPK Fertilizer on Soybean Yield in an Alkaline Soil. Soil Science Society of China. (5): pp :713–719, 2015.
Mimmo, T., Panzacchi, P., Baratieri, M., Davies, C. A. & Tonon, G. 2014. Effect of py-rolysis temperature on miscanthus (miscanthus × giganteus) biochar physical, chemical and functional properties. Biomass and Bioenergy. (62): pp: 149-157.
Mohan, D., Sarswat, A., Ok, Y.S., Pittman Jr, C.U 2014. Organic and inorganic contami-nants removal from water with biochar, a renewable, low cost and sustainable adsorbent – a critical review Bioresour. Tech (160): pp: 191-202.
Mohan, D., Pittman Jr, C.U., Bricka, M., Smith, F., Yancey, B., Mohammad, J., Steele, P.H., Alexandre-Franco, M.F., Gómez-Serrano, V., Gong, H., 2007. Sorption of arsenic, cadmium, and lead by chars produced from fast pyrolysis of wood and bark during bio-oil production. J Colloid Interface Sci (1): pp: 57-73.
Mohan, D., Pittman Jr., C.U., Steele, P.H. 2006. Pyrolysis of wood/biomass for bio-oil: a critical review. Energy & Fuels. Energy Fuels. (3): pp: 848–889.
Mukherjee, A., & Lal, R. 2013. Biochar Impacts on Soil Physical Properties and Green-house Gas Emissions. Agronomy. (2): pp: 313-339.
Mukome, F. N. D., Zhang, X., Silva, L. C. R., Six, J., Parikh, S. J. (2013) Use of Chemi-cal and PhysiChemi-cal Characteristics to Investigate Trends in Biochar Feedstocks. Journal of Agricultural and Food Chemistry 61, nr 9, ss 2196–2204.
Nanda, S., Dalai, A. K., Berruti, F. & Kozinski, J. A. 2016. Biochar as an exceptional bi-oresource for energy, agronomy, carbon sequestration, activated carbon and specialty ma-terials. Waste and Biomass Valorization (7): pp: 201–235.
Novak, J.M., Lima, I., Xing, B., Gaskin, J., Steiner, C., Das, K.C., Ahmedna, M., Rehrah, D., Watts, D.W., Busscher, W., Schomberg, H.,2009. Characterization of Designer Bio-char Produced at Different Temperatures and Their Effects on a Loamy Sand. Annals of Environmental Science. (3): pp: 195-206.
Qambrani, N. A., Rahman, M. M., Won, S., Shim, S. & Ra, C. 2017. Biochar properties and eco-friendly applications for climate change mitigation, waste management, and wastewater treatment: a review. Renewable and Sustainable Energy Reviews. (79):pp:
255-27.
Oleszczuk, P., Zielinska, A., Cornelissen, G., 2014. Stabilization of sewage sludge by dif-ferent biochars towards reducing freely dissolved polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) content. Bioresour Technol. (156): pp: 139-45.
Oleszczuk, P., Jos ́ko, I., Kus ́mierz, M. 2013. Biochar properties regarding to contami-nants content and ecotoxicological assessment. Journal of Hazardous Materials. (260): pp 375-382.
Oleszczuk, P., Hale, S.E., Lehmann, J., Cornelissen, G. 2012. Activated carbon and bio-char amendments decrease pore-water concentrations of polycyclic aromatic hydrocar-bons (PAHs) in sewage sludge. Bioresour Technol. (111): pp: 84-91.
Pan, J.J., Jiang, J., Xu, R.K. 2014. Removal of Cr(VI) from aqueous solutions by Na2SO3/FeSO4 combined with peanut straw biochar. Chemosphere (101): pp:71-76 Park, J., Choppala, G., Bolan, N., Chung, J., Chuasavathi, T. 2011. Biochar reduces the bioavailability and phytotoxicity of heavy metals. Plant and Soil (348): pp: 439-451 Pulido-Novicio, L., Hata, T., Kurimoto, Y., Doi, S.; Ishihara, S., Imamura, Y. 2001. Ad-sorption capacities and related characteristics of wood charcoals carbonized using a one-step or two-one-step process. Journal of Wood Science. (47): pp: 48–57.
Qian, T., Wang, Y., Fan, T., Fang, G., och Zhou, D. (2016). A New Insight into the Im-mobilization Mechanism of Zn on Biochar: The Role of Anions Dissolved from Ash. Sci-entific Reports. Vol. 6, nr 1.
Salam, A., Bashir, S., Khan, I., Shahid Rizwan, M., Afzal Chhajro, M., Feng, X., Zhu, J., and Hu, H. 2018. Biochars Immobilize Lead and Copper in Naturally Contaminated Soil.
Environmental Engineering Science. (35): No. 12.
Samanta, S.K., Singh, O.V. and Jain, R.K. 2002. Polycyclic aromatic hydrocarbons: envi-ronmental pollution and bioremediation. Trends in Biotechnology. Trends Biotechnol.
(6): pp: 243-8.
Shen, Z., Zhang, Y., McMillan, O., Jin, F., Al-Tabbaa, A. 2017. Characteristics and mechanisms of nickel adsorption on biochars produced from wheat straw pellets and rice husk. Environ Sci Pollut Res Int (14): pp: 12809-12819.
Sun, Z., Bruun, E. W., Arthur, E., De Jonge, L. W., Moldrup, P., Hauggaard-Nielsen, H.
och Elsgaard, L. 2014. Effect of biochar on aerobic processes, enzyme activity, and crop yields in two sandy loam soils. Biology and Fertility of Soils. (7): pp: 0178-2762.
Uchimiya, M., Wartelle,L.H., Klasson, K.T., Fortier, C.A., Lima, I.M. 2011. Influence of Pyrolysis Temperature on Biochar Property and Function as a Heavy Metal Sorbent in Soil. Southern Regional Research Center. (6): pp: 2501-10.
Vardar, N., Tasdemir, Y., Odabasi, M. and Noll, K.E. 2004. Characterization of atmos-pheric concentrations and partitioning of PAHs in the Chicago atmosphere. Sci Total En-viron. (1-3): pp: 163-74.
Wardle D.A., Zackrisson, O, Nilsson, M.-C. 1998. The charcoal effect in Boreal forests:
mechanisms and ecological consequences. Oecologia 115:419-426.
Wild, S.R. and Jones, K.C. 1995. Polynuclear aromatic hydrocarbons in the United King-dom environment: a preliminary source inventory and budget. Environmental pollution.
(1): pp: 91-108.
Wu, G., Kechavarzi, C., Li, X., Sui, H., Pollard, S.J.T.,Coulon. F. 2013. Influence of ma-ture compost amendment on total and bioavailable polycyclic aromatic hydrocarbons in contaminated soils. Chemosphere (8).
Xie, Y., Fan, J., Zhu, W., Amombo, E., Lou, Y., Chen, L., Fu, J. 2016. Effect of Heavy metals Pollution on Soil Microbial Diversity and Bermudagrass Genetic Variation. Front Plant Sci. (2016): pp: 7-755
Yang, H.; Sheng, K. 2012. Characterization of biochar properties affected by different py-rolysis temperatures using visible-near-infrared spectroscopy. ISRN Spectroscopy (2012) pp: 7.
Yavari, S., Malakahmad, A., och Sapari, N. B. (2015). Biochar Efficiency in Pesticides Sorption as a Function of Production Variables - A Review. Environmental Science and Pollution Research. Vol. 22, nr 18, ss 13824–18341.
Yuan, H., Lu, T., Huang, H., Zhao, D., Kobayashi, N. & Chen, Y. 2015. Influence of py-rolysis temperature on physical and chemical properties of biochar made from sewage sludge. Bioresource Technology (164): pp: 47-54.
Zama, E.F., Reid, B.J., Arp, H.P.H. et al. 2018. Advances in research on the use of bio-char in soil for remediation: a review. J Soils Sediments 18, 2433–2450.
Zhang, X., Wang, H., He, L. et al. 2013. Using biochar for remediation of soils contami-nated with heavy metals and organic pollutants. Environ Sci Pollut Res 20, 8472–8483.
Zhang, Y., Zhu, Y.G., Houot, S., Qiao, M., Nunan, N., Garnier, P. 2011. Remediation of polycyclic aromatic hydrocarbon (PAH) contaminated soil through composting with fresh organic wastes. Environmental Science and Pollution Research. (18): pp: 1574–1584.
Zhou, Y.M., Gao, B., Zimmerman, A.R., Chen, Zhang, H., Cao, X.D. Biochar-supported zerovalent iron for removal of various contaminants from aqueous solutions. Bioresource Technolog (152): pp: 538-542.
Zhu, D.Q., Pignatello, J.J. 2005. Characterization of aromatic compound sorptive interac-tions with black carbon (charcoal) assisted by graphite as a mode. Environ. Sci. Technol (7): pp: 2033–2041
Zimmerman, A.R. 2010. Abiotic and microbial oxidation of laboratory-produced black carbon (biochar). Environ. Sci. Technol (4): pp: 1295–1301.
Böcker
Brown, R. 2009. Biochar production technology. In: Lehmann, J. & Joseph, S. (Eds.). Bi-ochar For Environmental Management: Science And Technology. Earthscan, London. Pp.
416.
Brownsort, P.A. 2009. Biomass pyrolysis processes: performance parameters and their influence on biochar system benefits. University Of Edinburgh. Pp 93.
Lehmann, J. & Stephen, J. 2009. Biochar for environmental management- an introduc-tion. In: Lehmann, J. & Joseph, S. (Eds.). Biochar For Environmental Management: Sci-ence And Technology. Earthscan, London.
Walker, C.H., Sibly, R.M., Hopkin, S.P. and Peakall, D.B. 2012. Principles of ecotoxicol-ogy.
Wang, S., och Luo, Z. (2016) Pyrolysis of Biomass. Berlin, Boston: De Gruyter.
Websidor
Avfall Sverige. 2018. Finns det en marknad för biokol? https://www.avfallsverige.se/ak-tuellt/nyhetsarkiv/artikel/finns-det-en-marknad-for-biokol/ [Hämtad: 09-01-2019]
Biochar international, What is biochar? https://biochar.international/the-biochar-op-portunity/what-is-biochar/ [Hämtad 2018-11-09]
Biokol Sverige, användningsområde.: http://biokolsverige.se/?page_id=97 [Hämtad:
2019-01-06]
Citylab, 2016:https://www.citylab.com/solutions/2016/12/stockholm-throw-out-old-christmas-trees-biochar-environment/511196/ [Hämtad 2019-01-05]
IKT (Infrastructure Knowledge and Technology), 2014: https://www.ikt.de/wp-con-tent/uploads/2014/10/16-05-alvem-embren-trees-stormwater-management-stockholm.pdf [Hämtad 2019-01-04]
Kemikalieinspektionen. 2016. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH):
https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah [Hämtad: 2018-11-07]
Nationalencyklopedin, aktivt kol. 2019b. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklo-pedi/lång/aktivt-kol [Hämtad 2019-01-14]
Nationalencyklopedin, svedjebruk. 2019a. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklo-pedi/lång/svedjebruk [Hämtad 2019-01-04]
Naturvårdsverket. 2018a. De flesta förorenade områden är kända. https://www.natur-vardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Fororenade-omraden/ [Hämtad: 2018-11-21]
Naturvårdsverket. 2018b. Metaller som miljögift. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/ [Hämtad: 2018-11-21]
Stockholms vatten och avfall. 2018. Restprodukter åter till kretsloppet. http://www.stock-holmvattenochavfall.se/vatten-och-avlopp/avloppsvatten/restprodukter/ [Hämtad: 2019-01-15]
SGI. 2018a. Förorenade områden. https://www.sgu.se/samhallsplanering/fororenade-om-raden/[Hämtad: 2018-11-22]
SGI. 2018b. Förorenade områden och efterbehandling. http://www.swedgeo.se/sv/kun- skapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/fororenade-omraden/ [Hämtad: 2018-11-15]
Sweco. Växtbäddar i Stockholm stad - utförandebeskrivning, 2017: file:///C:/Users/eham-jak/Downloads/Utf%C3%B6randebeskrivning_Bilaga_A-F%20(1).pdf [Hämtad: 2019-01-06]
Växtbäddar. Stockholms stad, 2017: Växtbäddar i Stockholms stad – en handbok 2017www.stockholm.se/PageFiles/153375/Växtbäddar_i_Stockholm_2017.pdf [Hämtad 2019-01-10]
Öppen fjärrvärme. 2017. https://www.oppenfjarrvarme.se/varldens-forsta-urbana-kolsanka/ [Hämtad 2019-01-14]
Övrigt
Avfallsförordningen (2011:927). SFS: 2011:927. Avfallsförordning. Miljö- och energide-partementet.
Enell m.fl. 2020. Biokol - från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall, Syntes- och slutrapport, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping.
Enell, A., Tiberg, C., Larsson M., och Berggren Kleja, D. 2019. Förädling av biokol för en effektivare användning som jordförbättrare i urban förorenad mark, Resultat och slut-satser från laboratorieförsök, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2019-09-06.
Enell, A. et al. (2018). Forskningsansökan till utlysning inom det strategiska innovations-programmet RE:Source: ”Innovationer för hållbar materialanvändning: Utveckling och demonstration”. Biokol - från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall.
Statens geotekniska institut. Diarienummer 1802-0120-1.
Fortum. Biokol - en möjlighet att reservera klimatförändringarna, 2017. (PDF) Hassby, O., 2014. Biokol för rening av kväve och fosfor ur dagvatten i Segeåns avrin-ningsområde. Lunds Universitet.
Naturvårdsverket. 2016. Avfall i Sverige 2014. Rapport 6727.
Norberg, E. (2019). Effekten av olika typer av biokol på metallers löslighet i förorenad urban jord, Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geove-tenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper. Examensarbete.
European Biochar Certificate - Guidelines for a Sustainable Production of Biochar.' Euro-pean Biochar Foundation (EBC), Arbaz, Switzerland.
Statens geotekniska institut 581 93 Linköping E-post: sgi@swedgeo.se
Växeln: 013–20 18 00