Vissa parametrar har analyserats av olika labb vilket kan ge olika resultat då arbetsrutiner kan skilja sig åt. Svenska standards har använts men genom åren har dom bytts ut och det skulle kunna ge förändrade värden vid analysering. Den mänskliga faktorn är något som kan
28
göra att mätning och värden hanteras på olika sätt. Äldre mätningar skulle kunna vara mindre pålitliga än äldre då teknik och kunskap utvecklas.
En tänkbar felkälla är de värden som exkluderades för fosfor år 1995. Mest troligt är värdena felinmatade av labb. De höga avvikande värdena skiljer sig jämfört mot mätningarna året innan och året efter. Mest troligt är det värden som inte stämmer (figur 5).
Vid omvandling av värden kan data ha förändrats med några decimaler då avrundningar har gjorts. Detta ska dock inte påverka i någon stor utsträckning. Felkällor i recipientdata kan vara påverkningar från väder, provtagare och varierande mätmetoder som använts genom åren. Uträkningarna som är utförda för att omvandla enheter kan vara en orsak till felande halter.
Användningen av trendlinjen ger en bild av hur värdena har förändrats sedan mätningarna började, vilket kan ge en felaktig bild beroende på vad som ska studeras. Ligger intresset i hur värdena förändrats de senaste åren ska förslagsvis djupare studier göras. Fokus för dessa studier kan tillexempel ligga på de senaste fem åren. En sådan fördjupning skulle kunna ge en annan bild av hur situationen har förändrats i recipienten. Grafer baserat på värden från åren 2004-2012 skulle kunna ge en tydligare bild av hur förhållandet ser ut i recipienten sedan bioreningen installerades. Då skulle eventuellt andra antydningar kunna göras mellan utsläpp och mätningar i recipienten.
6 Slutsats
Fosforhalten i Husumbukten har inte ökat i någon stor utsträckning sedan 1990. Det går inte att dra en koppling mellan den ökade fosforhalten från år 2003 och det minskade utsläppet av fosfor från fabriken. Då vattensystemet anses vara näringsfattigt enligt mätningar gjorda i recipienten (Grotell 2009) påverkar troligast inte den ökning av kväve som skett systemet negativt. Halterna varierar och det går inte att dra en tydlig koppling mellan de ökade
utsläppen och uppmätta halterna i recipienten gällande kväve. TOC-halten har minskat sedan mätningarna började vilket kan vara ett resultat till de förbättrade syrehalterna. Syrehalten bör inte försämras till kritiska nivåer så länge näringsämnena hålls till låga nivåer. Siktdjupet ska inte förändras i större utsträckning om inte ökning av TOC-halt och växtplankton sker.
Växtplankton finns inte i den utsträckningen att förhållandena är dåliga. Klorofyllhalten anses vara god och tros inte öka till kraftiga halter om inte växtplanktonen ökar men då växtplankton minskas ses inte någon sådan risk.
Bioreningens installation har medfört förbättringar i utsläppen men en koppling till halter i recipienten går inte att utläsa. Trots detta ska inte värdet i förbättrade tekniker och
reningsmöjligheter uteslutas.
Trots att näringsämnena har ökat något så är förhållandet i Husumbukten bra. Kvävehalten bedöms till ”Låga koncentrationer” år 2012 och har liknande halter som Gaviksfjärden.
Fosforhalten bedöms till ”Mycket låga koncentrationer” och förhåller sig också till liknande värden som Gaviksfjärden. Siktdjupet är bra för Husumbukten och syreförhållandena är goda. Förslag på fortsatta åtgärder är att tillägga pH och COD till mätningarna och fortsätta mäta det som mäts idag.
7 Referenser
Bydén Stefan, Larsson Anne-Marie & Olsson Mikael. 2003. Mäta vatten: undersökningar av sött och salt vatten. 3. Uppl. Göteborgs universitet.
Chengel Yunus, Boles Michael. 2010. Thermodynamics: An Engineering Approach. 7 Uppl.
McGraw-Hill Higher Education.
29 Dir 2000/60/EG. Vattendirektivet.
Dir 2008/56/EG. Havsmiljödirektiv.
Grotell Caroline. 2009. Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten M-real Sverige Ab, Husums Fabrik. Karlstad: ÅF-konsulting.
Havet. 2012. Havet- om miljötillståndet i svenska havsområden.
https://www.havochvatten.se/download/18.19fef33c13a77c96b191ecb/1353419803877/
Havet-2012.pdf (Hämtad 2014-04-02).
Havet. 2014. Havet: Hur mår svenska hav? http://www.havet.nu (Hämtat 2014-04-08).
HaV (Havs- och vattenmyndigeten). 2014a. Ramdirektivet för vatten- utgångspunkt för vattenförvaltningen. https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/miljomal--direktiv.html (Hämtad 2014-04-08).
HaV (Havs- och Vattenmyndigheten). 2014b. Havsmiljödirektivet- EU:s gemensamma väg mot friska havsområden.
https://www.havochvatten.se/4.2cf45b7613f6ca957cc32c1.html (Hämtad 2014-04-08) Håkanson Lars, Kulinski Ignacy & Kvarnäs Hans. 1984. Vattendynamik och bottendynamik i
kustzonen. Solna.
Karlsson, M., Grotell, C & Malmaeus, M. 2005. Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten.
Revidering med hänsyn till inkränkt talan inklusive Uppdateringar med resultat från recipientkontroll och övriga undersökningar 2003-2004. Stockholm: ÅF-Process AB.
Klimatguiden. 2014. Från den labyrintartade kusten till öppna havet och ner under ytan.
http://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/vaikutukset/-/artikkeli/9f658194-8627-4ca9-b2e8-ed339bb4c1b9/itameri (Hämtad 2014-05-27)
Körner Svante och Wahlgren Lars. 2005. Statistiska metoder. 2. Uppl. Studentlitteratur AB.
Länsstyrelsen. 2010. Miljökvalitetsnormerna för vatten och översiktsplaneringen. Jönköping.
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/inf ormationsmaterial/MKN_broschyr_hogkvalitet_110112.pdf (Hämtad 2014-04-08).
Länsstyrelsen. 2014. Miljö och klimat: Miljömål.
http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/Pages/default.aspx (Hämtad 2014-04-01).
Metsä Board. 2014. Miljörapporter. Offentliga årsredovisningar. Husum
Miljömål. 2012. Generationsmålet. http://www.miljomal.se/Miljomalen/Generationsmalet/
(Hämtad 2014-04-08)
Miljöportalen. 2010. http://www.miljoportalen.se/vatten/oevergoedning/oevergoedning-2013-foer-mycket-av-det-goda (Hämtad 2014-05-02).
Naturvårdsverket. 2009. Utsläpp i siffror- Ämnen.
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/ (Hämtad 2014-05-08)
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: Kust och hav. Rapport 4914.
Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2007. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångzon. Bilaga B till handbok 2007:4. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2014. Industrier och deras miljöpåverkan.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Industrier-och-deras-miljopaverkan/# (Hämtad 2014-04-03)
NFS 2006:1. Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
O2gruppen. 2014. Salt och syre. http://o2gruppen.se/saltosyre.html#.U3MEV4F_vAl (Hämtad 2014-05-14)
Pettersson Karin. 2011. EU:s havsmiljödirektiv- den inledande bedömningen. Havs och vattenmyndigheten.
http://havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1350/1350751_havet_2011_direktiv.pdf (Hämtad 2014-04-08).
SFS 1998:808. Miljöbalken.
Sundblad Eva-Lotta, Gipperth Lena, Grimvall Anders & Andrea Morf. 2012. Social analys- en havsrelaterad samhällsanalys. Underlagsrapport för Sveriges inledande bedömning i havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5.
https://www.havochvatten.se/download/18.b62dc9d13823fbe78c800016014/13489128
30
42961/Social+analys+-+en+havsrelaterad+samh%C3%A4llsanalys+rapport+2012_5.pdf (Hämtad 2014-04-09)
SMHI. 2012. Havens pH-värde sjunker. http://www.smhi.se/forskning/havens-ph-varde-sjunker-1.27494 (Hämtad 2014-05-16)
SMHI. 2014a. Havsmiljödata.
http://produkter.smhi.se/pshark/datamap_gavik.php?language=s (Hämtad 2014-04-11).
SMHI. 2014b. Marina miljöövervakningsdata.
http://www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/havsmiljodata/marina-miljoovervakningsdata (Hämtad 2014-05-14).
SWECO VIAK. 2007. Sampling Reports for Individual County Administrative Boards.
Appendix 1.
http://www3.ivl.se/miljo/projekt/dvss/pdf/vattendirektivsamnen2006app1.pdf (Hämtad 2014-04-10).
Vattenmyndigheten. Bottenhavets vatendistrikt: Delområdesrapport 2009-2015.
http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/bottenhavet/publikat ioner/delomradesrapporter/bottenhavets-kustomraden.pdf (Hämtd 2014-05-12)
VISS-hjälp. 2014. Viss-hjälp: förklarar Vatteninformationssystem Sverige.
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/Pages/default.aspx (Hämtat 2014-04-10).
VISS. 2014. Vattenkartan. http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx (Hämtad 2014-04-10)
1
Bilagor
Bilaga 1: Rådata från recipientprovtagningarna
Rådata från samtliga mätpunkter och djup. Medelvärde från samtliga provdjup finns presenterat för varje havsmätpunkt. För samtliga mätpunkter presenteras biomassan av de utvalda växtplanktongrupper och uträknad total biomassa.
Tabell 1. Mätdata från mätpunkt H0 vid 0.5 meter från ytan.
H0, 0,5
2
Tabell 2. Mätdata från mätpunkt H10 vid 0.5 meter från ytan.
H10, 0,5 m
3
Tabell 3. Mätdata från mätpunkt H30 vid 0.5 meter från ytan.
H30,
4
Tabell 4. Mätdata från mätpunkt H30 vid 5 meter från ytan.
H30, 5 m
5
Tabell 5. Mätdata från mätpunkt H30 vid 0.5 meter från botten.
H30, 0,5m från botten
6
Tabell 6. Medelvärde av mätdjupen 0.5 meter från ytan, 5 meter och 0.5 meter från botten vid mätstation H30.
H30 Medelvärde från samtliga provdjupen, H30
År Syrehalt mg/l TOC mg/l NaCl g/l Tot-N mg/l Tot-P mg/l
7
8
1992 9,77 2,93 0,017
1991 8,97 4,32 0,020
1990 8,37 3,32 0,016
Tabell 7. Mätdata från mätpunkt H50 vid 0.5 meter från ytan.
H50, 0,5
9
Tabell 8. Mätdata från mätpunkt H50 vid 5 meter från ytan.
H50, 5m
10
Tabell 9. Mätdata från mätpunkt H50 vid 0.5 meter från botten.
H50, 0,5 m från
11
Tabell 10. Medelvärde av mätdjupen 0.5 meter från ytan, 5 meter och 0.5 meter från botten vid mätstation H50.
Medelvärde från samtliga
12
Tabell 11. Mätdata från mätpunkt H50 vid 0.5 meter från ytan.
H80,
13
Tabell 12. Mätdata från mätpunkt H50 vid 5 meter från ytan.
H80, 5 m
År Temperatur C Syrehalt mg/l TOC mg/l NaCl g/l Tot-N mg/l Tot-P mg/l
2012h 16,9 9,4 5,21 3,73 0,28 0,011
2012v 10,1 11,3 5,16 3,47 0,26 0,008
14
15
1990 15,8 9,34 4,21
Tabell 13. Mätdata från mätpunkt H50 vid 0.5 meter från botten.
H80, 0,5 m från botten
16
Tabell 14. Medelvärde av mätdjupen 0.5 meter från ytan, 5 meter och 0.5 meter från botten vid mätstation H80.
Medelvärde från samtliga provdjup, H80
År Syrehalt mg/l TOC mg/l NaCl g/l Tot-N mg/l Tot-P mg/l Klorofyll
17
Tabell 15. Mätdata från mätpunkt H90 vid 0.5 meter från ytan.
H90, 0,5
18
Tabell 16. Mätdata från mätpunkt H90 vid 5 meter från ytan.
H90, 5 m
19
Tabell 17. Mätdata från mätpunkt H90 vid 0.5 meter från botten.
H90, 0,5 m från
20
Tabell 18. Medelvärde av mätdjupen 0.5 meter från ytan, 5 meter och 0.5 meter från botten vid mätstation H90.
H90 Medelvärde från samtliga provdjup, H90
År Syrehalt mg/l TOC mg/l NaCl g/l Tot-N mg/l Tot-P mg/l
21
Tabell 19.Växtplanktonbiomassa för samtliga mätpunkter. Data insamlat från Pelagia Miljökonsults rapporter.
Angett i mm3/l.
År Mätpunkt Blågröna
bakterier Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalge
r Dinoflagellater Summa
22
2009 H0 0,02585 0,02223 0,00537 0,95204 0,01 0,02223 1,03772
H10 0,01066 0,02713 0,02325 0,17345 0,0274 0,0001 0,26199
H30 0,05475 0,01602 0,02403 0,2004 0,00289 0,037 0,33509
H50 0,01832 0,01291 0,02268 0,10988 0,01686 0,013 0,19365
H80 0,03977 0,03422 0,33665 0,00215 0,10738 0,52017
H90 0,06687 0,02635 0,18205 0,00414 0,02325 0,30266
2010 H0 0,0045 0,0022 0,0123 0,0723 0,0062 0,00002 0,09752
H10 0,0032 0,0024 0,0327 0,002347 0,027 0,067647
H30 0,0025 0,0155 0,0013 0,1436 0,005 0,016 0,1839
H50 0,032958 0,007169 0,002684 0,253487 0,013509 0,007 0,316807
H80 0,0193 0,0068 0,0007 0,1373 0,0023 0,02403 0,19043
H90 0,06815 0,00996 0,00004 0,22679 0,01427 0,0012 0,32041
2011 H0 0,005 0,054 0,21 0,165 0,017 0,141 0,592
H10 0,0123 0,018 0,136 0,028 0,014 0,021 0,2293
H30 0,02 0,06 0,575 0,07 0,021 0,06 0,806
H50 0,023 0,039 0,182 0,021 0,014 0,02268 0,30168
H80 0,035 0,078 0,515 0,031 0,013 0,031363 0,703363
H90 0,095 0,052 0,123 0,231 0,06 0,019 0,58
2012 H0 0 0,03 0,017 0,083 0,015 0,016 0,161
H10 0,003 0,008 0,005 0,115 0,009 0,098 0,238
H30 0,001 0,031 0,007 0,005 0,208 0,10738 0,35938
H50 0,067 0,05 0,162 0,026 0,145 0,0012 0,4512
H80 0,108 0,066 0,001 0,014 0,058 0,028 0,275
H90 0,024 0,064 0,377 0,008 0,005 0,012 0,49
2013 H0 0,029 0,024 0,021 0,057 0,007 0,127 0,265
H10 0,022 0,02 0,047 0,005 0,03637 0,13037
H30 0,08 0,057 0,001 0,036 0,007 0,00511 0,18611
H50 0,122 0,047 0,001 0,047 0,025 0,075 0,317
H80 0,083 0,053 0,001 0,014 0,002 0,051 0,204
H90 0,18 0,057 0,022 0,022 0,01 0,071 0,362
1
Bilaga 2: Pelagia- Växtplankton
Figur 1. Pelagias sammanställning av växtplanktonbiovolym mellan åren 2010-2013.
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) 901 87 Umeå, Sweden
Telefon 090-786 50 00 Texttelefon 090-786 59 00 www.umu.se