Uppgifterna från år 2006 och 2007 har räknats om med avseende på avyttrade bolag.
ReSultAtRäkNiNgAR
mSek 2007 1 2006 1 2005 1 2004 1 2003 2
Nettoomsättning 531,8 489,5 635,6 214,2 151,5
Rörelsens kostnader –471,9 –425,4 –598,8 –195,9 –135,1
Avskrivningar materiella tillgångar –5,0 –3,5 –7,6 –4,2 –8,0
Avskrivningar immateriella tillgångar –4,4 –3,9 –2,8 –0,2 –2,9
Övriga intäkter – 3,0 8,4 – –
Rörelseresultat 50,5 59,7 34,8 13,9 5,5
Resultat från finansiella investeringar 0,8 –1,1 –0,8 –0,4 0,3
Resultat efter finansiella poster 51,3 58,6 34,0 13,5 5,8
Skatt 17,9 3,4 22,3 12,4 –2,2
Årets resultat från avyttrade verksamheter –9,9 –8,6 0,7 – –
årets resultat 59,3 53,4 57,0 25,9 3,6
BAlANSRäkNiNgAR
mSek 2007 1 2006 1 2005 1 2004 1 2003 2
tillgåNgAR Anläggningstillgångar
Goodwill 313,7 302,8 227,6 22,6 10,1
Övriga immateriella anläggningstillgångar 36,2 37,9 38,3 2,8 –
Materiella anläggningstillgångar 36,8 37,4 46,3 9,8 11,0
Finansiella anläggningstillgångar 111,6 74,1 63,3 19,3 11,0
Summa anläggningstillgångar 498,3 452,2 375,5 54,5 32,1
omsättningstillgångar
Varulager med mera 76,5 58,5 66,7 4,8 1,0
Övriga omsättningstillgångar 26,7 25,4 27,3 6,1 5,4
Kundfordringar 76,1 68,9 150,4 57,2 40,3
Likvida medel 39,2 100,1 89,5 13,7 17,9
Summa omsättningstillgångar 218,5 252,9 333,9 81,8 64,6
tillgångar som innehas för försäljning – 102,6 – – –
SummA tillgåNgAR 716,8 807,7 709,4 136,3 96,7
eget kApitAl, AvSättNiNgAR och SkuldeR
Summa eget kapital 592,7 592,3 448,9 65,7 23,0
långfristiga skulder
Räntebärande skulder 12,5 15,9 32,2 2,8 1,7
Avsättningar 10,5 12,3 16,6 – –
Summa långfristiga skulder 23,0 28,2 48,8 2,8 1,7
kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 36,8 41,7 81,1 27,6 23,1
Räntebärande skulder 6,3 0,6 17,4 0,8 1,4
Avsättningar 3,8 5,4 2,4 – –
Övriga kortfristiga skulder 54,2 71,9 110,8 39,4 47,5
Summa kortfristiga skulder 101,1 119,6 211,7 67,8 72,0
Skulder knutna till tillgångar som innehas för försäljning – 67,6 – – –
SummA eget kApitAl, AvSättNiNgAR och SkuldeR 716,8 807,7 709,4 136,3 96,7
kASSAflödeN
mSek 2007 1 2006 1 2005 1 2004 1 2003 2
Inbetalningar från kunder 533,5 446,8 639,2 198,5 143,8
Utbetalningar till leverantörer och anställda –490,4 –392,3 –631,0 –205,4 –142,8
Erhållen ränta 1,8 1,1 0,9 0,5 0,9
Erlagd ränta –0,5 –2,2 –1,8 –0,8 –0,5
Betald inkomstskatt –7,3 3,3 0,1 –0,3 0,3
kassaflöde från den löpande verksamheten 37,1 56,7 7,4 –7,5 1,7
kassaflöde från investeringsverksamheten –13,7 –18,0 32,9 –13,5 –3,3
kassaflöde från finansieringsverksamheten –57,7 1,1 35,5 16,8 –
årets kassaflöde från kvarvarande verksamheter –34,3 39,8 75,8 –4,2 –1,6
kassaflöde från avyttrade verksamheter
Kassaflöde från den löpande verksamheten –11,9 –12,3 – – –
Kassaflöde från investeringsverksamheten –14,7 –8,9 – – –
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 – – –
årets kassaflöde från avyttrade verksamheter –26,6 –21,2 – – –
årets kassaflöde –60,9 18,6 75,8 –4,2 –1,6
NyckeltAl
2007 1 2006 1 2005 1 2004 1 2003 2
Bruttomarginal, % 11,3 13,1 5,8 8,5 10,7
Rörelsemarginal, % 9,5 12,2 5,5 6,5 3,4
Vinstmarginal, % 9,6 12,0 5,3 6,3 3,7
Kassaflöde, % 7,0 11,6 1,2 –3,5 1,1
Soliditet, % 82,7 73,3 63,3 48,2 23,8
Räntabilitet på eget kapital, % 10 10,3 22,2 58,4 15,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,6 10,3 12,6 29,9 24,2
Räntetäckningsgrad, ggr 46,9 26,5 20,0 18,5 11,6
Sysselsatt kapital, MSEK 611,5 608,8 498,5 69,3 26,1
Netto räntebärande skulder, MSEK –20,4 –83,6 –39,9 –10,1 –14,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,03 –0,14 –0,09 –0,15 –0,64
Antalet anställda vid periodens utgång, st 219 189 250 91 76
Antalet anställda medeltal, st 211 182 212 86 77
Omsättning per anställd, MSEK 2,5 2,7 3,0 2,5 2,0
dAtA peR Aktie
2007 1 2006 1 2005 1 2004 1 2003 2
Eget kapital per aktie, SEK 5,29 5,07 4,50 2,05 0,81
Eget kapital per aktie, justerat för utestående teckningsoptioner, SEK 5,29 5,07 4,35 2,05 0,81
Antal aktier vid periodens slut, miljoner 112,1 116,9 99,8 32,0 28,3
Antal aktier vid periodens slut, justerat för utestående teckningsoptioner, miljoner 113,3 117,8 110,5 32,0 28,3
Genomsnittligt antal aktier, miljoner 116,0 103,4 80,6 30,8 28,3
Genomsnittligt antal aktier, justerat för utestående teckningsoptioner, miljoner 117,1 114,4 89,0 30,8 28,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten/aktie, SEK 0,32 0,55 0,09 –0,24 0,05
Kassaflöde från den löpande verksamheten/aktie, justerat för
utestående teckningsoptioner, SEK 0,32 0,50 0,08 –0,24 0,05
Resultat per aktie, SEK 0,60 0,60 0,63 0,84 0,12
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 0,60 0,54 0,57 0,84 0,12
Utdelning per aktie, SEK 0,30 – – – –
Sista betalkurs 31 december eller motsvarande, SEK 3,82 7,90 7,25 4,07 4,35
1 Baseras på IFRS.
2 Baseras på Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden.
Under år 2003 belastades rörelseresultatet med goodwillavskrivningar om totalt 2,9 MSEK. I och med övergång till IFRS fr.o.m 1 januari 2005 görs inga avskrivningar på goodwill längre. Denna skillnad i redovisningsprinciper är enligt bolagets bedömning den enda väsentliga.
defiNitioNeR Bruttomarginal
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättningen.
eget kapital
Redovisat eget kapital inklusive 72 procent av obeskattade reserver.
eget kapital per aktie
Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.
kassaflöde
Kassaflöde från löpande verksamheten i procent av omsättningen.
Netto räntebärande skulder
Räntebärande skulder minskat med räntebärande tillgångar.
Nettoskuldsättningsgrad
Netto räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Resultat per aktie
Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden.
Resultat per aktie efter utspädning
Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hänför-ligt till Moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnitthänför-ligt antal ute-stående aktier under perioden inklusive uteute-stående optioner. Se även not 16, sidan 42.
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter finansiella poster minskat med full skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansiella poster ökat med finansiella kostnader dividerat med finan-siella kostnader.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen.
Soliditet
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder.
vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av omsättningen.
2 Nocom Årsredovisning 2007
Noter
Not 1 AllmäN iNfoRmAtioN
Nocom AB (publ), med organisationsnummer 556400-7200, är ett registrerat aktie-bolag med säte i Stockholm i Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Kista Science Tower, 164 51 Kista. Nocom är en IT-koncern som grundades 1985 och börsnoterades 1999. Affärsidén är att genom självständiga, lönsamma och växande dotterbolag utveckla och distribuera programvara och IT-produkter. Verksamheten bedrivs i dotterbolag som arbetar under egna namn och affärsidéer – Deltaco, IAR Systems, Northern, Nocom Software och Nocom Drift.
Moderföretaget är noterad på OMX nordiska lista, Small Cap.
Denna koncernredovisning har den 4 april 2008 godkänts av styrelsen för offentlig-görande.
Not 2 SAmmANfAttNiNg Av viktigA RedoviSNiNgSpRiNcipeR koncernen
2.1 Grund för upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Nocoms koncernredovisning har upprättats i enligt med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana som de antagits av EU.
Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovis-ningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rappor-teringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste hundratusental. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträk-ningen.
Att upprätta de finansiella rapporterna i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att företagsledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovis-ningsprinciper. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfaren-heter och ett antal faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplex eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 4.
Nya eller ändrade redovisningsstandarders
(a) Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007
IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Upplysningar om kapital, inför nya upp-lysningar avseende finansiella instrument. IFRS 7 har ingen inverkan på klassificering och värdering av koncernens finansiella instrument.
IFRIC 8, ”Tillämpningsområdet för IFRS 2”, kräver att transaktioner som berör utfär-dande av egetkapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument – ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRIC 10,”Delårsrapportering och värdenedgångar”, tillåter inte att de nedskriv-ningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapital-instrument och placeringar i finansiella tillgångar som redovisas till anskaffnings-värde återförs per en efterföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
(b) Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007 men som inte är relevanta för koncernen
Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obliga-toriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007 eller senare men är inte rele-vanta för koncernen:
• IFRS 4, Försäkringsavtal
• IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflations-länder, samt
• IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat.
(c) Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen:
• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännan-deprocess. Ändringarna innebär framförallt förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.
• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaff-ningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa låne-kostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari 2009 men den är för närvarande inte relevant för koncernen eftersom det inte finns några tillgångar för vilka lånekostnader kan aktiveras.
• IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritets-aktiägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är nega-tiv, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av stan-darden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) – Vesting conditions and cancella-tions1 (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfa-rande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, ”non-vesting conditions” (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att ”non-vesting con-ditions” ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på egetkapital-instrumentet. Varor eller tjänster som erhålls av en motpart som uppfyller alla andra intjäningsvillkor, ska redovisas oavsett om ”non-vesting conditions” uppfyllts eller inte. Denna ändring har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bland annat vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskil-lingar och successiva förvärv. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som påbörjas 1 januari 2010. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens per-spektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Led-ningen analyserar fortfarande vilken inverkan standarden kommer att få, men det förefaller sannolikt att både att antalet segment för vilka information ska lämnas och det sätt på vilket rapportering sker för segmenten, inte kommer att ändras i någon väsentlig utsträckning. Ledningen räknar inte med att detta kommer att leda till något väsentligt nedskrivningsbehov för goodwill.
• IFRIC 11, IFRIC 11 behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag (exempelvis optioner avseende ett moderföretags aktier). IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalin-strument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderföre-taget respektive andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inver-kan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRIC 14, ”IAS 19 – The limit on a defined benefit asset, minimum funding requi-rements and their interaction”1 (gäller från 1 januari 2008). Denna tolkning är fort-farande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisas som en tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången eller -skul-den kan påverkas av ett lagstadgat eller avtalsenligt krav på minimifinansiering.
Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 14 från den 1 januari 2008 men detta för-väntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
• IFRIC 12, Service concession arrangements1 (gäller från 1 januari 2008). Denna tolkning är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 12 gäller för
avtalsreglerade arrangemang där en operatör inom den privata sektorn deltar i utveckling, finansiering, drift och underhåll avseende infrastruktur för den offent-liga sektorns tjänster. IFRIC 12 är inte relevant för koncernen eftersom inget kon-cernföretag levererar tjänster av denna art till offentlig sektor.
• IFRIC 13, Customer loyalty programmes1 (gäller från 1 juli 2008). Denna tolkning är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojali-tet (exempelvis lojalikundlojali-tetspoäng eller gratis produkter) handlar det om ett avtalmed flera delar (multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls från kun-den fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. IFRIC 13 är inte relevant för koncernen eftersom inget koncernföretag har något lojalitetsprogram.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
De avvikelser som kan förekomma mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheten att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
2.2 Koncernredovisning
Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen föl-jer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exklu-deras ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infly-tandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag.
Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualför-pliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvs-dagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncer-nens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transak-tioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
2.3 Rapportering för segment
En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produk-ter eller tjänsproduk-ter som är utsatta för risker och möjligheproduk-ter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Koncernen är organiserad i fyra rörelsegrenar: IAR Systems, Northern Parklife, Deltaco och Distribution (omfattande dotterbolagen Nocom Software och Nocom Drift). Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsegrenarna har påverkats av internleverenser. Internleveranserna elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Geografiska områden tillhandahåller produk-ter eller tjänsproduk-ter inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheproduk-ter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer.
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser.
2.4 Omräkning av utländsk valuta (a) funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
(b) transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valuta-kurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som upp-kommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära till-gångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i
resultaträk-ningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital. Under 2007 har koncernen inte haft några säkringar som uppfyller villkoren för att kvalificera som säkringsredovisning.
(c) koncernföretag
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginfla-tionsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapport-valutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
– tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balans-dagskurs, intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, varvid intäkter och kostnader omräknas per transaktions-dagen), och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstru-ment som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträk-ningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Följande omräkningskurser har använts:
land valuta Balansdagskurs genomsnittskurs
Danmark 1 DKK 1,2705 (1,2135) 1,2413 (1,2395) Finland, Tyskland 1 EUR 9,4735 (9,0500) 9,2481 (9,2452)
Norge 1 NOK 1,1875 (1,0945) 1,1546 (1,1499)
Storbritannien 1 GBP 12,9050 (13,4875) 13,5281 (13,5752)
USA 1 USD 6,4675 (6,8725) 6,7607 (7,3766)
Japan 1 JPY 0,0572 (0,0635) 0,0574 (0,0578)
2.5 Materiella anläggningstillgångar
Alla materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarnas restvärde och nyttjande-period prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vid avyttring av tillgången redovisas vinst under övriga intäkter och förlust under övriga externa kostnader. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida eko-nomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncer-nen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträk-ningen under den period de uppkommer. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Linjär avskrivningstid används och härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Datorer 3 år
Övriga inventarier 5 år
Byggnader 50 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet:
Resterande hyresperiod 1–5 år
2.6 Immateriella anläggningstillgångar a) goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotill-gångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som imma-teriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivnings-behov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskriv-ningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskriv-ningsbehov.
Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenere-rande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.