Fenomenologisk analys av det empiriska materialet

Den analysprocess som användes för bearbetning av det empiriska data var Giorgis

analysmetod. Proceduren som tillämpades var en samlad version av Giorgis (1997, 2009) och

Szklarski (2015) och kan ses schematiskt i figur 1. Dataanalysen bestod av fem olika på

varandra följande steg som vart och ett utgjorde en förutsättning för nästa steg. Vidare präglades

analysen av den fenomenologiska reduktionen som innebar att i allra största möjliga mån sträva

efter att ha en öppensinnad inställning och tyglad förståelse utan förutfattade teoretiska

meningar.

5.6.1 Analysprocess

5.6.1.1 Steg 1: Bestämning av helhetsbetydelsen

I syfte att infånga helhetbetydelsen av varje redogörelse inleddes analysen med en

avlyssning av varje intervju direkt följt av en genomläsning av respektive transkriptionsutskrift.

Genom detta första steg var det möjligt att få ett grepp och en känsla för rektorernas utsagor var

för sig men också för att få en holistisk förståelse om hela datamaterialet.

5.6.1.2 Steg 2: Avgränsning av meningsbärande enheter

I det andra steget gjordes ytterliga en detaljerad läsning av varje utskrift för att bryta ner

dem i mindre delar och därigenom göra data mer hanterbart i det efterföljande analysarbetet.

Detta steg var alltså först och främst ett praktiskt steg. Syftet var att avgränsa meningsbärande

enheter (fraser, meningar eller meningssekvenser) dels allteftersom innehållet skiftade karaktär

dels också utifrån deras relevans för den utforskade beslutsupplevelsen. Indelningen av

innehållet var dock meningsgrundad och genomfördes med hjälp av intuition och den

fenomenologiska reduktionen. Operativt gick arbetet ut på att ge alla identifierade enheter i

respektive intervjuskrift ett nummer men utan att fördenskull göra några ändringar i texterna.

Efter själva indelningen sammanställdes dock enheterna från en förstapersonsform till en

tredjepersonsform för att tydliggöra att det var andras upplevelser som analyserades. Följande

utdrag illustrerar indelningen och sammanställningen utifrån rektorsintervju 3 (R3). Notera de

fetmarkerade ändringarna.

Indelning

1) Uppdraget består utav många olika delar, verksamheten, att driva dem framåt är ju en av de viktigaste

delarna, det pedagogiska ledarskapet. Naturligtvis måste det bedrivas inom de ramar vi har att förhålla oss

till. Där finns det en skollag som stadgar hur ramarna ser ut där och styrdokumenten läroplanen och

kursplanen och skolförordningen. 2) Sen ska ju den tillämpas då inom ramen för denna ekonomi vi har och

där ligger det många kluriga beslut, hur man ska få ihop det här pusslet. Hur vi ständigt ska nå så långt vi

bara kan med varje elev inom den budgetram som är tilldelad. Väldigt svår balansgång får man ju säga. I

det här ska vi naturligtvis också ha en arbetsmiljö som är god, en god studiemiljö för eleverna. 3) Under de

här åren som jag arbetat på kommunen har det skett en ganska tydlig förändringsprocess där det gick från

ett läge där styrningen från förvaltningens sida var ganska hård på många olika sätt.

Sammanställning

1) R3 upplever att uppdraget består utav många olika delar, verksamheten, att driva dem framåt är ju en

av de viktigaste delarna, det pedagogiska ledarskapet. Naturligtvis måste det bedrivas inom de ramar de har

att förhålla sig till. Där finns det en skollag som stadgar hur ramarna ser ut där och styrdokumenten

läroplanen och kursplanen och skolförordningen.

2) R3 anser att sen ska ju den tillämpas då inom ramen för denna ekonomi de har och där ligger det många

kluriga beslut, hur man ska få ihop det här pusslet. Hur de ständigt ska nå så långt de bara kan med varje

elev inom den budgetram som är tilldelad. Väldigt svår balansgång får man ju säga. I det här ska de

naturligtvis också ha en arbetsmiljö som är god, en god studiemiljö för eleverna.

3) Under de här åren som R3 arbetat på kommunen har det skett en ganska tydlig förändringsprocess där

det gick från ett läge där styrningen från förvaltningen sida var ganska hård på många olika sätt.

5.6.1.3 Steg 3: Transformering av vardagliga beskrivningar

I det tredje steget genomfördes en detaljerad analys av rådata och en transformering av

de meningsbärande enheterna till ett mer generaliserbart, abstrakt och mer precist

ämnes-specifikt språk. Processen för transformering gjordes genom reflektion samt fri imaginär

variation

över den explicita och implicita meningen i rektorernas uttalanden för att sedan kunna

beskriva meningsinnehållet. Hur denna transformation gick till kan illustreras genom använda

meningsenheterna två och tre från det tidigare presenterade utdraget av rektorsintervju 3 (R3):

(1) R3 upplever att rektorsuppdraget innebär bland annat att vara utvecklingsinriktad inom ramarna som

stipuleras av de nationella styrningsdokumenten och den ekonomiska resurstilldelningen som anges av

budgetramen.

(2) Inom dessa fält ligger det många kluriga beslut som kräver balans för att nå så långt som möjligt med

varje elev och samtidigt ha en god arbetsmiljö.

5.6.1.4 Steg 4: Framställning av fenomenets situerade struktur

I det fjärde steget fogades de transformerade meningsenheterna samman till en

komprimerad, sammanfattande beskrivning av upplevelsens situerade struktur för respektive

rektor. Arbetet i detta steg överlappade med steg tre. Meningsinnehållet från alla enheter togs

med och fogades samman samtidigt som det laborerades med att eliminera irrelevanta utsagor

och upprepningar. Det närliggande innehållet i enheterna ett och två för R3 gjorde exempelvis

att de kunde fogas samman till en formulering:

R3 upplever att rektorsuppdraget innebär bland annat att vara utvecklingsinriktad inom ramarna som

stipuleras av de nationella styrningsdokumenten och den ekonomiska resurstilldelningen som anges av

budgetramen. Inom dessa fält ligger det många kluriga beslut som kräver balans för att nå så långt som

möjligt med varje elev och samtidigt ha en god arbetsmiljö.

5.6.1.5 Steg 5: Framställning av fenomenets generella struktur

Det femte steget handlade slutligen om en gedigen genomgång av de situerade

strukturerna i syfte att identifiera centrala teman. Exempel på några sådana teman var,

”konsultation”, ”förståelse” ”flexibilitet och anpassbarhet”, ”stort beslutsutrymme”,

”eftertänksamhet och överväganden”, ”delaktighet”, ”ovisshet” och ”lyhördhet”. Efter

identi-fieringen av dessa teman genomfördes en fenomenologisk reduktion. Målsättningen var att

särskilja de teman som varierade och de som inte varierade i alla fem rektorsbeskrivningar.

Szklarski (2015):

De teman som varierar i beskrivningarna är inte väsentliga och utgör fenomenets existens. De

invarianta är väsentliga och utgör fenomenets essens. Essensen består alltså av de gemensamma

nämnarna för alla situerade beskrivningar (…) Essensen speglar fenomenet generella struktur. (s.

142)

Med utgångspunkt i de situerade strukturerna upptäcktes alltså de intersubjektivt

överens-stämmande gemensamma nämnarna, eller konstituenter, för samtliga fem beskrivningar. Hela

3

Detta innebar att föreställa sig fenomenet från olika perspektiv och variera dess innebörd. Meningen var att

klargöra det väsentliga samtidigt som oegentligheterna filtreras undan (Giorgi 2009, s. 132).

processen krävde att hela tiden kontrollera upplevelsens essens mot datamaterialet för att

säkerställa empirisk förankring. De identifierade konstituenterna användes därefter för att

formulera en generell struktur för alla rektorers upplevelse av att fatta beslut.