FIGUR 3.2 insorterade i matrisen.

Källa: Gundel 2005:112 Unexpected crises 2 Fundamental crises 4 Conventional crises 1

easy Influencable hard

easy har d Pr edic table Intractable crises 3 Tunnel blaze in Kaprun, 2000 Mann Gulch disaster, 1949 9/11, 2001 Gene Technology, maybe forthcoming Estonia loss, 1994 Bhopal, 1984

easy _{Influencable} hard

easy har d Pr edic table Heysel Stadium disaster, 1985 Global change, ongoing

när risker realiseras till en olycka/kris vid en kemisk anläggning. Förlis- ningen av Estonia är enligt Gundel ett annat exempel på en förhållandevis konventionell kris i likhet med andra olyckor i våra ordinära transportsys- tem. Genom tidigare olyckserfarenheter vet vi att liknande händelser förr eller senare inträff ar och därför fi nns goda möjligheter för att både förutse och skapa handlingsplaner i händelse av att sådana risker utlöses och reali- seras till en kris. Ytterligare utmärkande för den konventionella krisen anses vara att det vanligtvis fi nns handfasta råd och anvisningar för den som får till uppgift att hantera och kriskommunicera omkring händelsen.

När krisen går utanför det konventionella och förväntade kategoriseras den däremot som en oväntad kris. Gundel lyft er som exempel fram den enligt expertisen mycket överraskande tunnelolyckan i österrikiska Kaprun 2000, då en vagn i en bergbana på väg till en glaciär fattade eld i ett explo- sionsartat förlopp med katastrofala konsekvenser för passagerarna. Kris- förloppet ansågs i hög grad som oförutsägbart till sin karaktär, samtidigt som dess verkningar ändå blev relativt avgränsade och konfl iktlösa ur ett bredare samhällsperspektiv. Med hjälp av den gängse beredskapen kunde olyckan, trots dess katastrofala konsekvenser för passagerarna, hanteras och följas upp.

Den tredje typologin är den svårbearbetade krisen. Utmärkande är här eft erarbetets/hanteringsarbetets komplexa drag som vanligtvis leder till svåra problem: ”intractable crises have in common that the danger in prin-

978-91-44-05606-7_01_book.indd 42

43 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ciple is well known and oft en easy to locate in time, space and kind, but as mechanisms of action are not explored in detail on account of the com- plexity, encroachments are hard to carry out into execution” (Gundel 2005:111). Med den svårbemästrade krisen följer oft a konfl ikter och defi ni- tionskamper mellan en rad aktörer om vad som egentligen inträff at. Dis- kussioner om vad som är de rätta åtgärderna för att återställa ordning eft er den akuta krisen är också vanligt förekommande. Ett målande exempel är den pågående debatten om den globala växthuseff ekten, enligt Gundel.

Fundamentala kriser bedöms som de allra mest komplexa, eft ersom de både är oväntade, svårhanterliga och svåröverblickbara till sin karaktär. Ingredienserna känner vi igen från Lagadecs (2006) tankar om att tidigare givna sanningar som varit utgångspunkt för agerandet i krishantering inte längre gäller. Sannolikheten och/eller risken för att den fundamentala kri- sen ska inträff a är ytterst svår att kartlägga och förutse samtidigt som kri- sen, när den väl realiseras, får svåra verkningar genom sin vida spridning i samhället: ”… a lot of organizations, communities or persons enter the scene as victims or rescue squads” ( Gundel 2005:112). Denna typ av kris medför inte sällan svåröverblickbara internationella implikationer samti- digt som motmedlen är oprövade. Det praktexempel som lyft s fram av Gun- del är attackerna i USA den 11 september 2001. Men även mindre händelser som bojkotten mot exempelvis Arla Foods i muslimska länder sedan danska tidningar publicerat Mohammedkarikatyrer faller in i typen (Holmström m.fl . 2007). Den fundamentala krisen behöver självfallet inte enbart bero på spänningar mellan västvärlden och den muslimska världen. Uppmärksam- made skolmassakrer i USA, som spridit sig till andra delar av världen under senare år (exempelvis till Finland och Tyskland), är exempel på oväntade handlingar som samhället har en svag beredskap för att hantera.

3.2.1 TYPOLOGIERNAS SAKNADE DIMENSION: GRADEN AV NÄTVERKSBEROENDE

Gundels ”nya” kristypologisering i alla ära – men fortfarande saknas typo- logiseringar som på ett tydligt sätt även tar hänsyn till krisens grad av nät- verksberoende och på så sätt hjälper oss att förstå och förbereda oss för krisens verkningar.

Krisens nätverksberoende rör inte bara i vilken omfattning den relate-

978-91-44-05606-7_01_book.indd 43

44 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R rar till informations- och kommunikationsteknologiska nätverk och dess tendenser till att snabbt skapa tids- och rumsupplösande gemenskaper, utan också i vilken grad krisen är beroende av andra karaktärer av nätverk. Det kan handla om tekniska, ekonomiska och politiska nätverk och infra- strukturer (internet, elsystem, väg- och vattensystem, valutasystem med mera) men även sociala nätverk (allt ifrån gillen och intresseorganisationer till mer löst sammansatta sammanslutningar via sociala medier) samt for-

mella nätverk (av myndigheter, företag och andra organisationer som arbe-

tar tillsammans för att hantera gränsöverskridande kriser). Ju fl er nätverks- typer som berör krisen, desto komplexare krishantering. Ett sådant förstärkt hänsynstagande till nätverksberoendet i kristypologiseringar lig- ger i linje med Lagadecs (2006) teser om att kriser blir allt komplexare via snabba händelsekedjor i fl era typer av angränsande system och nätverk.

Den internationella fi nanskrisen 2008/2009 är ett aktuellt exempel på en kris med ett fl erdimensionellt nätverksberoende. Ett väl sammanvävt nätverk av fi nansiella institut och banker (med verksamhet som sträckte sig över traditionella administrativa och geografi ska gränser) försökte att han- tera skenande dominoeff ekter i det globala ekonomiska systemet. Samti- digt förstärktes krisens händelseförlopp av snabb ryktesspridning i sociala tids- och rumsoberoende (inte sällan internetbaserade) nätverk, rykten som i sin tur hamnade på de traditionella mediernas agenda. Det fl erdi- mensionella nätverksberoendet skapade en megakris som karaktäriserades av oklara sammanhang, gränslöshet, stora informationsmängder och oklara referenspunkter både för krishanterarna och för krisens iakttagare. Till sin karaktär blev fi nanskrisen synnerligen svårbemästrad. Var det exempelvis förtroendet för hela system eller nätverk som prövades i krisen? Eller var det tilltron till enskilda länder, institut eller banker som stod under prov? Svaret på de svåra frågorna blev avgörande för dem som med hjälp av kriskommunikation skulle försöka bibehålla och/eller återskapa förtroendet till sina egna verksamheter i fi nanskaoset.

Svenska Swedbanks förmåga att hantera det nätverksberoende landska- pet för krishantering och kriskommunikation sattes under fi nanskrisens inledning under extra hårt prov. Samtidigt som banken, likt många andra fi nansiella institut, var hårt pressad avseende sin likviditet, fl orerade ryk- ten om att bankspararnas pengar var hotade. Via bloggar, diskussions- forum, e-post och sms pekades Swedbank ut som den värst drabbade

978-91-44-05606-7_01_book.indd 44

45 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

svenska banken och snabbt spreds ryktet om företagets tveksamma ekono- miska ställning. Snart spekulerade även de traditionella massmedierna i samma fråga. Eff ekten blev att 10 000-tals banksparare hastigt övergav företaget, något som Swedbank i sin tur in i det längsta dementerade. Situa- tionen blev så pass allvarlig att det ledde fram till ett regeringsbeslut om att höja den så kallade insättningsgarantins belopp till 500 000 kronor per bankkund, det vill säga den summa sparpengar som staten garanterade varje bankkund om banken skulle gå i konkurs. Genom situationens dubbla nätverksberoende dominoeff ekter, där såväl beroende av turbulensen i det fi nansiella systemet som snabb ryktesspridningen i internetvärldens sociala medienätverk påverkade, blev situationen extra besvärlig.