6.3 Arbetet i ett vidare sammanhang
6.3.2 Fildelning, urkundsförfalskning och juridiska aspekter
Användarna som köper studiehjälpmedel får möjlighet att ladda ned produktfilen. Därför finns risken att de senare sprider verket på ett olagligt vis. En student skulle kunna köpa en produkt och senare sprida den vidare till andra studenter och på så sätt bryta mot upphovsrättslagen (SFS 1960:729) och samtidigt utesluta dessa som potentiella kunder hos AnteckningsBlocket. En ytterligare komplikation skulle uppstå om en användare väljer att ladda upp en produkt som denne inte äger rättigheterna till, som till exempel en sammanfattning som någon annan student har skrivit. Även denna handling bryter mot upphovsrättslagen (SFS 1960:729). Denna urkundsförfalskning kommer inte att upptäckas av AnteckningsBlocket eftersom produkterna som laddas upp inte kontrolleras. Tanken är att de skall regleras med hjälp av betygs- och kommenteringssystemen och med hjälp av dem informera användarna om dokumentens riktighet och att säljaren innehar de rättigheter som krävs för att sälja produkten.
Det finns även en risk för att användare laddar upp material som enligt instruktioner från kursledningen och den aktuella institutionen på Linköpings universitet inte får delas. Det kan till exempel vara laborationsmaterial, tentamensvar och tentamaterial som inte får spridas mellan studenter. AnteckningsBlocket förutsätter att användarna förhåller sig till de regler och restriktioner som kurserna påvisar.
Vid arbetet med marknadsplanen (se bilaga 2) rådfrågades en jurist vid Linköpings universitet som hävdar att det inte finns några generella regler för vad som får delas eller ej och att det är specifikt för de olika institutionerna. Eftersom AnteckningsBlocket är en extern aktör och att verksamheten inte samarbetar med Linköpings universitet så är det upp till varje användare att efterfölja instruktionernas regler. (Taube, 2016)
AnteckningsBlocket motsätter sig dessa olagliga handlingar och frånsäger sig ansvaret för dessa med hjälp av de användarvillkor som användarna godkänner vid köp och registrering. Dessa användarvillkor har skrivits av ingenjörsstudenter utan juridisk utbildning, vilket kan påverka dokumentets riktighet. För att skydda författarna av de uppladdade verken samt verksamheten själv hade dessa villkor kunnat författas med rådgivning från eller i sin helhet av en person med juridisk utbildning och erfarenhet.
Funktionalitet för att kontrollera och säkerställa att dessa regler och lagar uppföljs skulle kunna implementeras men teamet anser att detta är för komplicerat och skulle ta för lång tid att genomföra men skulle bidra till mer relevant studiehjälpmedel i utbudet och i framtiden vara en fördel om verksamheten skall drivas vidare.
56
7 Slutsats
Genom utvecklandet av webbapplikationen AnteckningsBlocket har frågeställningen ”Hur kan en e-butik för studiehjälpmedel till kurser vid Linköpings universitet utformas för att skapa en användbar samlingsplats för relevant studiehjälpmedel?” besvarats. Med fokus på grundläggande funktionalitet och design skapades en användbar plattform där studenter kan ladda upp och köpa studiehjälpmedel. Genom ett tydligt fokus på användbarhet har en plattform skapats för studenter. AnteckningsBlocket möjliggör på så sätt att det uppladdade studiehjälpmedlet lever vidare och blir tillgängligt för alla, därmed anses även syftet uppfyllt.
Genom enkätundersökningen utreddes studenternas behov och preferenser. Utfallet av enkäten (se bilaga 1) visade att studenter vid Linköpings Universitet använder sig av
sammanfattningar och att ett behov av en samlingsplats för kursmaterial finns. Enkäten ledde även till insikten att funktioner rörande förhandsvisning, betygsättning och kommentering var viktiga för användaren.
Att AnteckningsBlocket tillhandahåller beskrivning, betygssättning och kommentering av studiehjälpmedel ger användaren en mer rättvisande bild av produkten. Detta gör att kundens förväntningar av studiehjälpmedlet och den upplevda kvaliteten efter köp överensstämmer bättre, vilket enligt Pappas (2016) är en viktig faktor för att bygga förtroende hos kunden. Genom användning av dessa funktioner ökar även applikationens begriplighet och lärbarhet, på så sätt ökar användbarheten i linje med ISO/IEC 25010 (2011).
Under de användartester som genomfördes framkom det att placeringen av sökfunktionen centralt på webbapplikationens startsida gjorde e-butiken lätt att använda. Testanvändarna ansåg även att sökningen var lättillgänglig och enkel att förstå sig på. Detta är i linje med vad Quesenbery (2003b) och Nielsen (2012b) skriver om att en e-butik bör göra produktsök enkelt för användaren. Sökfunktionen utformades generellt för att generera många träffar och möjligheterna att filtrera och sortera gör det enkelt för användaren att hitta vad denne söker utifrån egna preferenser. Möjligheten att anpassa visning av resultat sållar bort för användaren irrelevanta produkter och ökar därmed den upplevda relevansen. Därmed undviks den irritation som användare kan uppleva genom irrelevanta resultat, i enlighet med Nelsons (2015) teorier. Sökfunktionen uppfyller dock inte önskad funktionalitet på OpenShift. Detta beror troligtvis på en kombination av att två olika databashanteringssystem användes under utvecklingen och att acceptanstester skedde lokalt. Basso et al. (2001) påstår att en otillfredsställande interaktion mellan användare och webbsida påverkar användarens förtroende negativt och enligt ISO/IEC 25010:s (2011) så är användargränssnittsestetik en grundläggande beståndsdel av användbarhet. Det faktum att AnteckningsBlockets sökfunktion är bristfällig har alltså en negativ effekt på webbapplikationens användbarhet. Om teamet hade förfogat över ytterligare tid så hade ytterligare arbete lagts på att öka sökfunktionens kompabilitet med OpenShift för att undvika problem med identifiering av sökord.
Den återkoppling som användartesterna resulterade i var värdefull för resultatet men nyttjades inte helt. Den avvägning som gjordes kring att senarelägga testerna gav begränsad tid till att lösa de buggar som upptäcktes. En synpunkt som kom fram under användartesterna var exempelvis att betygsfunktion och nuvarande betyg uppfattades som otydliga, vilket inte hann åtgärdas på
grund av tidsbrist. På grund av detta försämrades webbapplikationens
användargränssnittsestetik och hanterbarhet. Detta resulterade i sin tur i en lägre grad av användbarhet enligt den definition som går att finna i ISO/IEC 25010 (2011). För att kunna nyttja
57
återkopplingen bör testerna i framtida arbeten tidigareläggas och specifika tester bör utvärdera enskilda funktioner så att tillräcklig tid att åtgärda eventuella buggar finns.
Enligt Nielsen (2012a) krävs en applikationsversion anpassad för mobila enheter för att optimera upplevelsen för alla typer av användare. Den särskiljning som gjordes mellan enheter baserades på fönstrets pixlar. Då mobila enheter kan ha samma antal pixlar som en datorskärm skiljs dessa inte åt. Därmed kan exempelvis en mobil enhet få samma applikationsversion som en dator trots att det finns en avsedd design för den typen av enhet. Avsaknaden av enhetsanpassande har lett till att applikationens tillgänglighet och användargränssnittsestetik blivit sämre, det i sin tur har försämrat applikationens användbarhet. I framtida arbeten bör därför användarens enhet utgöra grunden för valet av design, inte antalet pixlar.
Den definition of done som användes var likställd med att funktionaliteten blev godkänd i de lokala acceptanstester som genomfördes. Detta medförde att funktionalitet som ansågs vara färdigutvecklad inte alltid fungerade på OpenShift. De problem med sökfunktionen och uppladdning som beskrivs ovan härrör från detta. För att unvika detta bör acceptanstester i framtida arbeten ske på OpenShift och att den definition of done som används definieras därefter.
Fortsatt arbete bör fokusera på att förbättra användbarheten genom att till exempel förfina och vidareutveckla sök- och sorteringsfunktion med förslag på liknande kurser eller sökord. Utvecklingspotential finns även i att utveckla "Mina sidor" med exempelvis notifikationer vid kommentarer, information om försäljning och möjlighet att uppdatera eller koppla användarkonton till Facebook. Arbetet bör även granskas och förbättras ur säkerhetssynpunkt, till exempel att i enlighet med Google (2016c) låta användare bekräftas med hjälp av reCAPTCHA.
58
8 Referenser
Basso, A., Goldberg, D., Greenspan, S. & Weimer, D. (2001). First Impressions: Emotional and Cognitive Factors Underlying Judgments of Trust E-Commerce. Proceedings of the ACM conference on Electronic Commerce, 3(1), pp. 137-143.
Beck, K. Beedle B., van Bennekum A., Cockburn A., Cunningham W., Fowler M., Grenning J., Highsmith J., Hunt A., Jeffries R., Kern J., Marick B., Martin R. C., Mellor S., Schwaber K., Sutherland J. & Thomas D. (2001). Manifesto for Agile Software Development. Tillgänglig: <http://agilemanifesto.org/iso/en/> (2016-02-14). Bleek, W. G., Jeenicke, M., & Klischewski, R. (2004). E-prototyping: Iterative analysis of Web
user requirements. Journal of Web Engineering, 3(2), pp. 77-94.
Borgström, J. & Gerdin, S. (2013). Webbportal för nätverksövervakning. Utveckling av en Single Page Application i .NET och JavaScript. Examensarbete, Kungliga Tekniska
Högskolan. Tillgänglig: <http://kth.diva-
portal.org/smash/get/diva2:648604/FULLTEXT01.pdf> (2016-05-23)
Brace, I. (2008). Questionnaire Design: how to plan, structure and write survey material for effective market research. Kogan Page Publisher.
Burmistrov, I., Zlokazova, T., Izmalkova, A. & Leonova, A. (2015). Flat Design vs Traditional Design: Comparative Experimental Study. Human-Computer Interaction– INTERACT 2015, pp. 106-114.
Bäck Karlander, M. & Eriksson, A. (2013). Det första intrycket gör allt – webbdesign på användarens villkor. Kandidatuppsats, Högskolan i Borås. Tillgänglig: <http://bada.hb.se/bitstream/2320/12710/1/2013KANI10.pdf> (2016-02-10)
Chen, S. (2012). The customer satisfaction – loyalty relation in an interactive e-service setting: The mediators. Journal of Retailing and Consumer Services, 19(2), pp. 202-210. Codesido, I. (2009). What is front-end development? The Guardian. Tillgänglig:
<http://www.theguardian.com/help/insideguardian/2009/sep/28/blogpost> (2016-05-10)
CollabNet (2012a). Backlog Refinement Meeting - CollabNet Scrum Training Part 2. 27 april. Tillgänglig: <https://www.youtube.com/watch?v=b_WeHcZcx1w> (2016-02-14) CollabNet (2012b). Introduction to Scrum - CollabNet Scrum Training Part 1. 27 april. Tillgänglig:
<https://www.youtube.com/watch?v=D8vT7G0WATM> (2016-02-14)
Das, K. (2008). Introduction to Flask. Tillgänglig:
<http://pymbook.readthedocs.io/en/latest/flask.html> (2016-05-10)
De Troyer, O. M. F. & Leune C. J. (1998). WSDM: a user centered design method for Web sites. Computer Networks and ISDN systems, 30(1), pp. 85-94.
DIBS Payment. (2015). Svensk E-handel 2015. DIBS Payment.
Einav, L., Levin, J., Popov, J. & Sundaresan, N. (2014). Growth, Adaptation, and Use of Mobile E- Commerce. American Economic Review, 104(5), pp. 489-494.
59
Fichter, D. & Wisniewski, J. (2014). Flat Design Travels to Library Websites. Online Searcher, 38(3), pp. 28-31.
Findahl, O. (2015). Svenskarna och internet 2015. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige. Flask-Bcrypt. API-dokument. Tillgänglig: <http://flask-bcrypt.readthedocs.io> (2016-05-18) Floyd, I. R., Jones, M. C., Rathi, D., & Twidale, M. B. (2007). Web mash-ups and patchwork
prototyping: User-driven technological innovation with web 2.0 and open source software. System Sciences 2007. HICSS 2007. 40th Annual Hawaii International Conference on System Sciences, pp. 86-86.
Fowler, S., Denuzière, L., & Granicz, A. (2015). Reactive single-page applications with dynamic dataflow. Practical Aspects of Declarative Languages, pp. 58-73.
Git. 1.1 Getting Started - About Version Control. Tillgänglig: <https://git- scm.com/book/en/v2/Getting-Started-About-Version-Control> (2016-05-10) Gitlab. Gitlab. Tillgänglig: <https://about.gitlab.com/features/> (2016-05-10)
Google (2016a). Mobile retail apps and sites: designing a better experience for shoppers. Tillgänglig: <https://www.thinkwithgoogle.com/collections/mobile-retail-apps- and-sites-designing-better-experience-for-shoppers.html> (2016-04-23)
Google (2016b). Ways to prevent comment spam. Tillgänglig:
<https://support.google.com/webmasters/answer/81749?hl=en> (2016-05-13)
Google (2016c). Google reCAPTCHA. Tillgänglig:
<https://www.google.com/recaptcha/intro/index.html> (2016-05-23)
Google Developers & AnswerLab (2016). Principles of site design. Tillgänglig: <https://developers.google.com/web/fundamentals/getting-
started/principles/?hl=en> (2016-04-24)
Green, D. T., & Pearson, J. M. (2011). Integrating website usability with the electronic commerce acceptance model. Behaviour & Information Technology, 30(2), pp. 181-199.
Hackney Blackwell, A. & Manar, E. (2015). Prototype. UXL Encyclopedia of Science, 3(1).
Hall, R. H. & Hanna, P. (2004). The impact of web page text-background colour combinations on readability, retention, aesthetics and behavioural intention. Behaviour & Information Technology, 23(3), pp. 183-195.
Garrett, J. J. (2010). The elements of user experience: User-centered design for the web and beyond. Berkeley, CA.: Pearson Education.
Ilsever, J., Cyr D. & Parent M. (2006). Extending models of flow and e-loyalty. Journal of Information Science and Technology, 4(2), pp. 3-22.
ISO/DIS 9241-11 (2010). Ergonomics of human-system interaction — Part 11: Usability: Definitions and concepts, Worldwide: The International Organization for Standardization, ISO.
ISO/IEC 25010 (2011). Systems and software engineering — Systems and software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) — System and software quality models: The International Organization for Standardization, ISO.
60
JetBrains (2016). The complete package. Tillgänglig:
<https://www.jetbrains.com/pycharm/specials/pycharm/ > (2016-05-10)
Kostromins, A. & Baltmanis, R. (2014). Specific Mobile Web Usability Aspects Comparing to Web Usability. Baltic Journal of Modern Computing, 2(3), pp. 171-182.
Johansson, A. & Julkunen E. (2013). Hur skapar företag en återkommande kundstock online?
Magisteruppsats, Högskolan i Borås. Tillgänglig:
<http://bada.hb.se/bitstream/2320/12688/1/2013CE02.pdf> (2016-05-17)
Larsson, P. (2005). Högpresterande Team. Kommunikation och uppföljning är kärnan i högpresterande team. C/D-uppsats, Luleå tekniska universitet. Tillgänglig: <http://epubl.ltu.se/1402-1781/2005/28/LTU-CDUPP-0528-SE.pdf> (2016-05-24) Linköpings universitet. (2015). Så funkar universitetsstudier. Tillgänglig:
<http://liu.se/utbildning/plugga_pa/sa-funkar-hogskolestudier?l=sv> (2016-05- 25)
Long, J. (2012). I Don’t Speak Your Language: Frontend vs. Backend. Tillgänglig: <http://blog.teamtreehouse.com/i-dont-speak-your-language-frontend-vs-
backend> (2016-05-10)
Lundh, F. & Clark, A. (2016). Pillow. Tillgänglig:
<http://pillow.readthedocs.io/en/3.2.x/index.html> (2016-05-12)
Martins Gonçalves, H. & Sampaio, P. (2012). The customer satisfaction-customer loyalty relationship. Management Decision, 50(9), pp. 1509-1526.
MeisterTask (2016). Tillgänglig: <https://www.meistertask.com/> (2016-05-23)
Mikowski, M. S. & Powell, J. C. (2012). Single Page Web Applications. Manning Publications. Tillgänglig: <http://deals.manningpublications.com/spa.pdf> (2016-05-23)
Mozilla (2016). Manipulating the browser history. Tillgänglig: <https://developer.mozilla.org/en- US/docs/Web/API/History_API> (2016-05-13)
Nelson, P. (2015). Big data for better e-commerce search and conversion rates. Tillgänglig: <http://www.searchtechnologies.com/big-data-ecommerce-search-
personalization> (2016-04-24)
Nielsen, J. (2012a). Mobile Site vs. Full Site. Nielsen Norman Group. Tillgänglig: <https://www.nngroup.com/articles/mobile-site-vs-full-site/> (2016-05-09) Nielsen, J. (2012b). Usability 101: Introduction to Usability. Nielsen Norman Group. Tillgänglig:
<https://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to-usability/> (2016-05-09)
Oracle. (2008). Blob vs file system storage. Tillgänglig:
<https://blogs.oracle.com/manveen/entry/blob_vs_file_system_storage> (2016- 05-13)
Pappas, N. (2016). Marketing strategies, perceived risks, and consumer trust in online buying behavior. Journal of Retailing and Consumer Services, 29, pp. 92-103.
61
Pinsky, H. (2015). What is Photoshop? Adobe Photoshop CC. Tillgänglig
<https://helpx.adobe.com/photoshop/how-to/photoshop-cc.html> (2016-05-10)
PostgreSQL Global Development Group. About. Tillgänglig:
<http://www.postgresql.org/about/> (2016-05-10)
PostNord, HUI Research & Svensk Digital Handel (2014). E-barometern. Stockholm: PostNord,
HUI Research, Svensk Digital Handel. Tillgänglig:
<http://www.internetstatistik.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/11/e- barometern-q3-2015.pdf> (2016-02-15)
Python Software Foundation. Datetime – Basic date and time types. Tillgänglig: <https://docs.python.org/2/library/datetime.html> (2016-05-11)
Quesenbery, W. (2003a). Dimensions of Usability: Defining the Conversation, Driving the
Process. UPA 2003 Conference, June 23-27, 2003. Tillgänglig:
<http://www.wqusability.com/articles/5es-upa2003.pdf> (2016-06-03)
Quesenbery, W. (2003b). Designing a Search People Can Really Use. The Society for Technical Communivation Intercom Magazine, 50(10), pp. 18-21.
RedHat. What is OpenShift? Tillgänglig: <https://developers.openshift.com/> (2016-05-10) Rubin, J. & Chisnell, D. (2008). Handbook of usability testing: how to plan, design, and conduct
effective tests. 2nd ed. Indianapolis: Wiley publishing.
Rudd, J., Stern, K., & Isensee, S. (1996). Low vs. high-fidelity prototyping debate. Interactions, 3(1), pp. 76-85.
Schwaber, K. & Sutherland, J. (2013). The Scrum Guide™. Tillgänglig: <http://www.scrumguides.org/docs/scrumguide/v1/Scrum-Guide-
US.pdf#zoom=100> (2016-05-11)
SFS 1960:729. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Sharma, A. (2014). Understanding the Benefits of Social Login – How does it add value to your website? Tillgänglig: <https://blog.loginradius.com/2014/01/understanding- benefits-social-login-add-value-website/> (2016-05-13)
Softhouse. Scrum på fem minuter. Tillgänglig:
<http://www.itn.liu.se/grundutbildning/kurs/tnm082/litteratur/1.438987/Scrum 5minuter.pdf> (2016-02-14).
Studiehandboken 2016 (2015). LiTH-civilingenjör. Tillgänglig:
<https://www.lith.liu.se/sh/lith_civing.html> (2016-05-25)
SQLite (2016). About SQLite. Tillgänglig: <https://www.sqlite.org/about.html> (2016-05-23) Taube, C., universitetsjurist vid Linköpings universitet (2016). E-mail 2016-02-19
<caroline.taube@liu.se>
The PHP Group. Safe Password Hashing. Tillgänglig:
<http://php.net/manual/en/faq.passwords.php> (2016-05-24) Tonnquist, B. (2014). Projektledning. 5th ed. Stockholm: Sanoma utbildning.
62
Trucchia, F. (2010). Pro PHP refactoring. New York: Apress.
W3schools (2016). CSS Tutorial. Tillgänglig: <http://www.w3schools.com/css/> (2016-02-14). W3schools (2016). JavaScriptTutorial. Tillgänglig: <http://www.w3schools.com/js/> (2016-02-
14).
Wang, A., Fang, J. & Chen, C. (2003). Effects of VDT leading-display design on visual performance of users in handling static and dynamic display information dual tasks. International Journal of Industrial Ergonomics, vol. 32, pp. 93–104.
Williams, A. (2003). How to write and analyse a questionnaire. Journal of Orthodontics, 30(3), pp. 245-252.
Wood, B. What is Illustrator? Adobe Illustrator CC. Tillgänglig:
<https://helpx.adobe.com/illustrator/how-to/what-is-illustrator.html> (2016-05- 10)
WTForms. Crash Course. Tillgänglig:
i
Bilaga 1: Enkätundersökning
I följande avsnitt presenteras enkäten och utfallet av denna.
Enkät
Följande enkät skickades ut till studenter vid Linköpings universitet och är utformad för att undersöka intresse och önskad funktionalitet för Anteckningsblocket, en samlingsplats för inofficiellt studiehjälpmedel för kurser vid Linköpings universitet.
ii
Utfall
Enkäten besvarades av 62 studenter i åldrarna 18-27 år. Majoriteten av dessa (58 studenter) uppgav att de studerade Industriell Ekonomi, vilket var väntat då alla sju medlemmar i projektteamet studerar det programmet. Alla årskurser (1-5) var väl representerade i svarsstatistiken.
Utfallet av enkäten, grafiskt representerat nedan, bekräftade att det finns ett behov vid Linköpings universitet för en samlingsplats för studentskrivet studiehjälpmedel. Utfallet gav även teamet en förståelse för de funktionaliteter som studenter prioriterar högst för en tjänst som AnteckningsBlocket.
iv
”Någon form av kontroll av materialet så att det är korrekt.” ”Lättnavigerad.”
”Otroligt bra sökfunktionalitet.”
”En topplista för att se vem som skriver bäst sammanfattningar.”
”Något som säkerhetsställer att sammanfattningarna stämmer med årets upplaga av kursen och att chansen till höjt betyg förbättras.”
v
”Att få sammanfattningen i ett schysst format, typ PDF så att jag kan ladda ner den till laptop, Ipad och inte vara bunden till att läsa den i ett webbläsarfönster-”
”Köpa/ladda ner äldre tentor som ej ligger uppe på hemsidan.”
”Ranking för de användare som laddat upp mest och fått bäst betyg. Någon sorts cred bör de få och det bidrar troligen också till att fler laddar upp material och ser till att materialet är så välstrukturerat och pedagogiskt som möjligt. Det skulle även kunna finnas olika kategorier av sammanfattningar, exempelvis en samling av tentor och lösningar och en separat för föreläsningsanteckningar.”
”Gratis.”
”Lite roliga bilder kanske.”
”Enkelhet att söka sig till sammanfattningar av en speciell kurs.”
”Nej, inte direkt. Men boken finns redan, skulle hellre se fler användare till den och nytt material där. Dessutom finns notegoat, där man kan köpa sammanfattningar, anteckningar mm. Och den tjänsten verkar inte vara så populär trots att grundaren lade ned mycket energi på att marknadsföra det. Mitt tips: försök bli sponsrade av reklam eller något annat och ha gratis sammanfattningar, sen betala några kronor till den som laddade upp. T.ex. man får ladda ned en sammanfattning om man tittar på en viss video av en reklamfilm eller något i den stilen, som Spotify kör för gratisanvändare på mobilen m.fl. Lycka till :)”
i
Bilaga 2: Marknadsplan
Nedan presenteras marknadsplanen för webbapplikationen AnteckningsBlocket.
Sammanfattning
Marknadsplanen är skriven med utgångspunkt att lyfta fram och belysa de förutsättningar som verksamheten står inför när det gäller utveckling och implementering av affärsidén.
Verksamhetspresentation
Anteckningsblocket är en icke vinstdrivande organisation som möjliggör för studenter att köpa och sälja studiehjälpmedel online. Anteckningsblockets vision är att vara en naturlig samlingspunkt för studentskrivet studiehjälpmedel samt att vara ett viktigt komplement till den rekommenderade kurslitteraturen. Den digitala plattformen ger kunderna möjligheten att på ett enkelt sätt både köpa kursmaterial och sedan ladda ned såväl som att ladda upp eget. De som väljer att ladda upp och sälja material kommer på ett smidigt sätt kunna välja att få sin förtjänst utbetald.
Anteckningsblocket kommer initialt att lanseras på Linköpings universitetet men kommer kunna utökas till fler lärosäten i Sverige. Den digitala plattformen skapar fördelaktiga förutsättningar för expansion och tack vare universitetens homogenitet är skalbarhetsfaktorn hög.