Örebro kommun bedriver en del av sin verksamhet i företagsform och har därför ägarintressen i ett antal olika aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt har en del av sin verksamhet i entreprenadform. Avsikten med den sammanställda redo-visningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi, oberoende av i vilken juri-disk form den kommunala verksamheten bedrivs.
Årets resultat
Årets resultat i kommunkoncernen prognostiseras till 908 mnkr efter skatter och fi-nansnetto. De senaste fem åren har resultatet i genomsnitt varit 665 mnkr. I kommun-koncernens resultat ingår resultat för kommunen, resultaten för bolagen inom koncer-nen som ägs av Örebro Rådhus AB samt resultaten för övriga bolag som ägs direkt av kommunen. I resultatet är koncerninterna mellanhavanden eliminerade. Örebro kom-muns resultat prognostiseras till 309 mnkr och rådhuskoncernens resultat för helåret 2019 beräknas uppgå till 590 mnkr I resultatet för rådhuskoncernen ligger en påverkan från Örebroportens försäljning av Mellringestaden med +394 mnkr.
Finansiella intäkter och kostnader
Det finansiella resultatet för kommunkoncernen prognostiseras till 156 mnkr inklusive orealiserade vinster inom kommunens kapitalfövaltning. Exkluderas de orealiserade vinsterna är finansnettot negativt och prognostiseras till -70 mnkr. Räntekostnaderna i bolagen är fortfarande låga tack vare låga marknadsräntor i omvärlden. Genomsnittlig ränta för koncernens låneskuld uppgår till 1,61 procent. Förra året strukturerade Öre-broporten om derivatportföljen och bolaget belastades då med en extra räntekostnad om 150 mnkr samtidigt som det fanns orealiserade förluster i kommunens kapitalför-valtning på 112 mnkr vilket förklarar de jämförelsevis höga finansiella kostnaderna un-der år 2018.
Finansiella intäkter och kostnader, kommunkoncen
belopp i miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019p
Finansiella intäkter 128 167 151 79 442
Finansiella kostnader -326 -285 -297 -549 -286
Finansnetto -198 -118 -146 -470 156
varav orealiserade vinster/förluster inom kapitalförv. -51 104 -32 -112 226 Finansnetto exkl. orealiserade vinster/förluster
ka-pitalförv. -147 -222 -114 -357 -70
648
816 788
170
908
465
693
520
171
309
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
2015 2016 2017 2018 Prognos 2 2019
Årets resultat kommunkoncernen
Kommmunkoncernen Kommunen mnkr
Investeringar
Årets investeringar i kommunkoncernen prognostiseras till 2 847 mnkr (2 546 mnkr 2018). Örebro kommun har under flera år haft en stark befolkningstillväxt vilket har inneburit att investeringar i bostäder och verksamhetslokaler har legat på en hög nivå.
I genomsnitt har koncernen de fem senaste åren investerat 2 560 mnkr/år. Kommu-nen har de senaste åren haft goda ekonomiska resultat som kunnat finansiera de skat-tefinansierade investeringarna inom kommunen, medan bolagen har behövt lånefinan-siera investeringarna till hög grad.
Kommunkoncernens investeringar Bokslut Bokslut 2019
Belopp i miljoner kronor 2017 2018 Budget Prognos 2 Av-
vikelse
Skattefinansierad verksamhet 378 325 1056 574 483
Taxefinansierad verksamhet 187 220 376 232 143
Exploateringsfastigheter 108 144 122 100 22
Kommunens investeringar 673 689 1 554 906 648
Bolagens investeringar för skattefinansierad verksamhet 823 682 1273 708 565
Investeringsprogram 1 496 1 370 2 827 1 614 1 213
Bolagens investeringar utanför investeringsprogrammet 1 312 1 176 1 287 1 233 54
Kommunkoncernens investeringar 2 808 2 546 4 114 2 847 1 267
Självfinansieringsgrad av investeringar
Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat och avskrivningar. Ett värde som överstiger 100 procent innebär att koncernen inte behöver låna till investeringar. Självfinansierings-graden prognostiseras till 61 procent vilket är 21 procentenheter högre än i bokslut..
Att självfinansieringsgraden ökar beror på att resultatet i koncernen är på en hög nivå eftersom investeringsutgiften samtidigt ökar.
Finansiell verksamhet Finansiering
Den externa upplåningen för koncernen hanteras av kommunens internbank. Intern-banken ger i sin tur koncerninterna lån till bolagen. Bolagen ansvarar själva för ränte-riskhanteringen. Moderbolag i koncernen som enbart äger aktier samt vissa delägda bolag hanterar själva upplåningen med kommunal borgen. Syftet med den finansiella samordningen i koncernen är att skapa bättre förutsättningar för extern upplåning som ska leda till lägre räntenivå, minskad finansieringsrisk och en effektivare finans-förvaltning. Kommunen samordnar in- och utbetalningar samt checkkrediter med kommunens bolag i ett gemensamt koncernkontosystem. Överskottlikviditeten i kom-munen placeras i en kortfristig och en långfristig likviditetsförvaltning.
58
80
57
40
61
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
2015 2016 2017 2018 Prognos 2 2019
Självfinansieringsgrad av investeringar i kommunkoncernen
%
Den koncerngemensamma finanspolicyn som fastställts av Kommunfullmäktige sätter ramarna för den finansiella verksamheten i kommunen och bolagen. Kommunfull-mäktige fastställer en låneram för koncernens upplåning och Kommunstyrelsen fast-ställer låneramar för bolagen. Internbankens finansieringskällor utgörs av Kommunin-vest, publika låneprogram, Europeiska investeringsbanken samt banklån. Kommunen har en hög kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är fastställt till AA+ av ratingin-stitutet Standard & Poor’s, vilket är det näst högsta betyg man kan erhålla. Det innebär i sin tur att det för investerare är förknippat med mycket låg risk att låna ut pengar till Örebro kommun.
Låneskuld
Koncernens bruttolåneskuld uppgår till 15 609 mnkr vilken är oförändrad jämfört med årskiftet. Att låneskulden är oförändrad förklaras av att Örebroporten genomfört en försäljning av fastigheter i Mellringestaden och amorterat 720 mnkr på låneskulden.
Kommunen har sedan flera år tillbaka ingen låneskuld om man exkluderar lånen som vidareutlånas av internbanken, utan istället ett likviditetsöverskott. Kommunens likvi-ditetsöverskott (likvida medel inklusive placerade medel) har under året ökat med 281 mnkr och uppgår till 4 774 mnkr. Nettolåneskulden har minskat med 282 mnkr sedan årsskiftet och uppgår till 10 835 mnkr.
Låneskuld kommunkoncern
Belopp i miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 Delår 2
Interbankens låneskuld 11 825 12 250 13 608 14 808 14 808
Örebro kommun (exkl internbank) 10 8 5 4 4
Externa lån i koncernen utanför internbank 825 865 802 797 797
Koncernens låneskuld 12 660 13 123 14 415 15 609 15 609
Likviditet och placerade medel 4 347 4 228 4 724 4 493 4 774 Kommunkoncernens nettolåneskuld 8 313 8 895 9 691 11 116 10 835
Koncernens låneskuld har i snitt ökat med 8 procent årligen de fem senaste åren. Lå-neskulden kan relateras till bolagens tillgångar i fastigheter, som huvuddelen av lånes-kulden hänförs till, där marknadsvärdet har ökat med 14 procent per år i genomsnitt, vilket är mer än låneskulden under samma period. Marknadsvärdet för bolagens fastig-hetsbestånd uppgår till 40 102 mnkr. Det bokförda värdet uppgår till 17 682 mnkr.
Finansiell riskhantering
Kommunens internbanks inlåning sker till rörlig ränta som sedan vidareutlånas med rörlig ränta till bolagen. Bolagen ansvarar själva för ränteriskhanteringen. De finansi-ella riskerna inom internbanken och bolagen regleras i den koncerngemensamma fi-nanspolicyn. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte kunna er-hålla lån avseende refinansiering av befintlig låneskuld eller nyupplåning. Finansie-ringsrisken begränsas genom att internbanken använder flera olika finansieringskällor för sin upplåning. Risken begränsas också genom att kapitalförfall sprids över tiden enligt en normporfölj samt att internbanken har en likviditetsreserv som ska täcka minst 80 procent av förfallande lån inom ett år inklusive nyupplåning.
Normportfölj 2019-08-31 2019-08-31
År mnkr Andel Norm +/- 3%
0-1 år 4 408 30% 30%
1-5 år 7 300 49% 45%
6-10 år 1 200 8% 13%
> 11 år 1 900 13% 12%
14 808 100% 100%
Likviditetsreserv 2019-08-31 % Policy
Låneförfall 12 månader 3 550 30% max 40%
Likviditetsreserv 5 461 124% minst 80%
Motpartsrisk är att de finansiella motparterna inte fullgör sina åtaganden. Denna risk ska hanteras genom att ställa krav på motparternas kreditvärdighet samt sprida avtalen
mellan ett flertal motparter. Godkända motparter vid upplåning och derivatavtal är motparter som erhållit rating av Standard & Poor’s på nivån minst A-.
Ränterisk är risken för de förändringar i marknadsräntor som påverkar kostnaden för räntebärande skulder. Genom räntederivat kan räntebindningsstrukturen anpassas för att uppnå en önskad ränterisk. Valutarisk innebär att värdet på tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknat till svenska kronor förändras på ett ofördelaktigt vis. Genom valutaderivat säkras upplåning i utländsk valuta till svenska kronor. Valuta- och ränte-derivat uppgår till ett sammanlagt nominellt belopp på 17 660 mnkr varav 3 145 mnkr avser avtalade derivat med framtida start. Den genomsnittliga räntan uppgår till 1,61 procent och årets räntekostnad är 154 mnkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 8,4 år.
2019-08-31 2018-12-31 2017-12-31
Kapitalbindningstid 3,8 år 3,2 år 2,9 år
Genomsnittlig ränta 1,61% 1,42% 1,96%
Räntebindningstid 8,4 år 7,4 år 7,7 år
Grön obligation
För att finansiera kommunkoncernens gröna investeringsprojekt – vilka bidrar till må-len i vårt miljöprogram – gavs under 2019 en femte grön obligation ut om 500 mnkr.
Totalt har gröna obligationer på 2 750 mnkr emitterats inom ramen för kommunens obligationsprogram. Gröna obligationer är även ett medel för att uppnå målen i vår klimatstrategi, och en så stor andel som möjligt av kommunens lån ska utgöras av gröna obligationer. Gröna obligationer utgör 19 procent av den totala låneskulden (14 procent 2018). Motsvarande andel för obligationsprogrammet är 53 procent. Investe-ringarnas klimat och miljöprestanda beskrivs i kommunens ramverk som bygger på Green Bond Principles. Projektens klimat- och miljönytta presenteras i en årlig rapport som återfinns på kommunens hemsida.