Finansiella instrument
Finansiella risker avser finansiella instru-ment. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metalltermi-ner och elderivat. Se not 12 och 13 för mer information om dessa finansiella instru-ment.
Finanspolicy
För att kontrollera och begränsa de finan-siella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella ris-ker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finans-funktionen i Alfa Laval Treasury International AB, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Prisrisker
Det finns tre olika typer av prisrisker:
valutarisker, ränterisker och marknads-risker. Se nedan.
Valutarisker
Beroende på Alfa Laval koncernens inter-nationella affärsverksamhet och geogra-fiska spridning så är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår till höger (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsex-ponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräk-ningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens balansräkningar från lokal valuta till SEK.
transaktionsexponering
Under 2008 uppgick Alfa Lavals försälj-ning till länder utanför Sverige till 96,5 (96,0) (95,7) procent av den totala försälj-ningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer nor-malt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och
logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där expor-ten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar.
Målsättningen för riskhantering avseen-de valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncer-nens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta.
Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommer-siella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de när-maste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostise-rade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finans-funktion. Alfa Laval Treasury Internatio-nal kan öka eller minska den totala
säk-ringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa Laval har en kom-mersiell exponering upp till men ej över-stigande 100 procent av ett års kommersi-ella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexpone-ring i olika valutor före och efter säktransaktionsexpone-ring- säkring-ar under 2008 hsäkring-ar uppgått till:
Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden.
För kontraktsbaserade flöden följer deri-vaten löptiden på det underliggande kon-traktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskur-serna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Netto transaktionexponering per valuta under 2008
Före säkringar
USD EUR CAD NOK JPY DKK SEK
Efter säkringar
NOK, GBP JPY, KRW
EUR USD DKK NOK
GBP JPY KRW
Alfa Laval Årsredovisning 2008 • 79
I miljoner 2008 2007 2006
Original- Original- Original-
Utflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK
EUR -360 -3 965 -242 -2 294 -118 -1 065
USD -740 -5 775 -656 -4 250 -593 -4 073
DKK -93 -137 -398 -505 -685 -830
CAD -32 -205 -29 -194 -7 -41
NOK - - -12 -14 -40 -43
GBP -2 -23 -3 -41 0 0
Övriga -115 -82 -70
Totalt -10 220 -7 380 -6 122
I miljoner 2008 2007 2006
Original- Original- Original-
Inflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK
SEK 8 689 8 689 5 937 5 937 5 444 5 444
JPY 11 493 995 18 415 1 056 14 311 827
INR 1 153 186 - - -
-NOK 70 77 - - -
-SGD 7 35 18 80 18 80
GBP - - - - 2 25
Övriga 19 106 3
Totalt 10 001 7 179 6 379
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
Valutakursförändring mot SEK
MSEK +10% -10% +10% -10% +10% -10%
Påverkan på rörelseresultatet utan säkringsåtgärd
USD 443 -443 274 -274 161 -161
EUR 163 -163 87 -87 125 -125
CAD 42 -42 24 -24 27 -27
NOK 33 -33 20 -20 15 -15
DKK -128 128 -79 79 -136 136
JPY -119 119 -60 60 20 -20
Övriga 45 -45 42 -42 39 -39
Totalt 479 -479 308 -308 251 -251
2008 2007 2006
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
Nettotillgångar Nettoskulder -1 000
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000
SEK INR EUR JPY DKK CNY GBP BRL NOK HKD RUR OTHER KRW USD
MSEK
Nettotillgångar och skulder per valuta omräkningsexponering
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan balansräkningen omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Omräknings expone-ringen utgörs av den risk som omräk-ningsdifferensen representerar i form av förändringen i det egna kapitalet. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelser-na mot svenska kronor är störst.
Koncernens nettotillgångar eller netto-skulder för de största valutorna fördelas
på följande sätt: (se höger)
Omräkningsdifferenserna är ett cen-tralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor uti-från nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexpon eringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseen-de lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, förs om till eget kapital som justeringar av omräk-ningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade net-totillgångarna. I det egna kapitalet möter
de den omräkningsdifferens som fram-kommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK -468 (13) (55) avseende skulder i utländsk valuta omförts till eget kapital såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, efter-som dessa utländska valutor har störst påverkan på balansräkningen. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflö-de till att amortera ner på lånen för att för-bättra finansnettot så tenderar omfatt-ningen av denna säkring över tiden att minska.
Ränterisker
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finan-siella netto och hur värdet på finanfinan-siella instrument varierar beroende på föränd-ringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste ränte-bindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindnings-perioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet och det bilate-rala låneavtalet med SHB löper med rörlig ränta. Hur stor andel av dessa lån som kon-cernen har valt att säkra till fast ränta fram-går av grafen nedan. Löptiden för säkring-en är 17 månader.
Räknat på en generell ökning av mark-nadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens ränte-kostnad öka enligt nedanstående stapel-diagram.
Sammantaget innebär detta att koncer-nen har en förhållandevis låg ränterisk.
Marknadsrisk
Marknadsrisk definieras som risken för för-ändringar i värdet på ett finansiellt instru-ment beroende på förändrade marknads-priser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värdepappersinnehav om totalt MSEK 96 (45). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finan-siella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk och refinansieringsrisk Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är
huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade låne-tiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låne-emission i USA. Erbjudandet blev över-tecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år. Lånet lyftes den 27 april 2006.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 275. Lånet förfaller i december 2013.
Alfa Laval har ett låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 5 657. Per 31 december 2008 utnyttjades MSEK 2 196 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2012.
Sammanfattningsvis ser förfallostruk-turen för lånen ut på följande sätt: (se nedan).
Kassaflödesrisk
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknip-pade med finansiella instrument varierar.
Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser.
Se beskrivning av exponering och säk-ringsåtgärder under ränterisk.
Känslighetsanalys över räntekostna-der kontra % säkring av rörliga räntor
Motpartsrisker
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekom-ster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodo-havanden samt kort- och långfristiga place-ringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finan-siella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga mot-parter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella insti-tutioner som finns i dess placeringsstrategi.
Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begrän-sar denna exponering genom att diversifie-ra mellan motparter med hög kreditvärdig-het och genom att begränsa
transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedöm-ning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
MSEK %
2006 2007 2008
Ökning av räntekostnader vid 1% ökning av marknadsräntorna
% säkring av rörliga räntor
0
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
MSEK
Lokala krediter
Bilateralt låneavtal med SHB Riktad låneemission
Banksyndikat
Icke utfäst, ianspråkstaget Utfäst Utfäst, ianspråkstaget
Förfallostrukturen på koncernens upplåning
Alfa Laval Årsredovisning 2008 • 81