• No results found

Valutakursförändring mot SEK

MSEK + 10% - 10% + 10% - 10% + 10% - 10%

Påverkan på rörelseresultatet utan säkringsåtgärd

Finansiella risker avser finansiella instru-ment. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metalltermi-ner och elderivat.

Finanspolicy

För att kontrollera och begränsa de finan-siella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella ris-ker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mel-lan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International AB, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.

Prisrisker

Det finns tre olika typer av prisrisker:

valutarisker, ränterisker och marknads-risker. Se nedan.

Valutarisker

transaktionsexponering

Under 2007 uppgick Alfa Lavals för-säljning till länder utanför Sverige till 96,0 (95,7) (94,8) procent av den totala försäljningen.

Alfa Lavals lokala säljbolag säljer nor-malt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag fak-tureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denomi-nerad i EUR.

Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar.

Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.

Koncernen har i normalfallet en natur-lig risktäckning genom försäljning så

väl som kostnader i lokal valuta. Finans-policyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kom-mersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens

cen-500

USD EUR CAD NOK JPY DKK SEK

Nettoexponering per valuta under 2007

500

trala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa Laval har en kommersiell exponering upp till men ej överstigande 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.

Koncernens nettoexponering i olika valutor före och efter säkringar under 2007 har uppgått till:

Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.

Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löpti-den. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande

kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskur-serna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.

Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgär-der vidtagits:

Nettoexponering per valuta under 2007

Alfa Laval 2007 79

Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:

omräkningsexponering

När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdiffe-rens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträk-ningen omräknas till genomsnittskur-sen under året medan balansräkningen omräknas till kursen den 31 december.

Omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av förändringen i det egna kapitalet. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst net-totillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst.

Omräkningsdifferenserna är ett cen-tralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskon-trakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.

Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på föl-jande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotter-bolag, förs om till eget kapital som jus-teringar av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I det egna kapitalet möter de den omräknings-differens som framkommer vid konsoli-deringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 13 (55) (-65) avseende skulder i utländsk valuta omförts till eget kapital såsom säkring av nettoinveste-ringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlands-verksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på balansräkningen.

Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska.

Ränterisker

Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finan-siella netto och hur värdet på finanfinan-siella instrument varierar beroende på föränd-ringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.

Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste ränte-bindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebind-ningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.

Lånet med banksyndikatet och det bilaterala låneavtalet med SHB löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra 39 (57) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 20 månader. Detta innebär att koncernen har en förhållan-devis låg ränterisk.

Räknat på en generell ökning av mark-nadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens rän-tekostnad öka med i storleksordningen MSEK 12 (7) (12).

Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finan-siella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra per samt andra långfristiga värdepap-persinnehav om totalt MSEK 45 (57).

Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.

Likviditetsrisk och refinansieringsrisk

Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.

Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån för-svåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och

förfal-ler bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.

Alfa Laval har gjort en riktad låneemis-sion i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på ameri-kanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006. I avvaktan på detta togs ett övergångslån om MUSD 100 från HSBC den 1 mars 2006 i samband med erläg-gandet av köpeskillingen för Tranter.

I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 236. Lånet förfaller i december 2013.

Alfa Laval har ett låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 742. Per 31 december 2007 utnyttjades MSEK 2 098 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2011 med ytterligare ett års option till april 2012.

Kassaflödesrisk

Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk.

Motpartsrisker

Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande före-komster av kreditrisker består huvudsakli-gen av kassa, placeringar och derivat.

Koncernen har kassa och banktillgo-dohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institu-tioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institu-tion. Risken för att en motpart inte full-gör sina förpliktelser begränsas genom val

av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas.

Koncernen genomför med jämna mellan-rum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen krä-ver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.

Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.

Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.

Alfa Laval 2007 81