• No results found

Finansiella instrument

Finansiella risker avser finansiella instru-ment. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller.

Dessa inkluderar valutaterminer, valuta-optioner, ränteswapar, ränteterminer och metallterminer.

Finanspolicy

För att kontrollera och begränsa de finan-siella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella ris-ker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mel-lan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International AB, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.

Prisrisker

Det finns tre olika typer av prisrisker:

valutarisker, ränterisker och marknadsris-ker. Se nedan.

Valutarisker

Transaktionsexponering

Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar.

Målsättningen för riskhantering avse-ende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncer-nens resultat och finansiella ställning.

Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försälj-ning så väl som kostnader i lokal valuta.

Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kom-mersiella flödena via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens cen-trala finansfunktion. Alfa Laval Treasury

International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de loka-la boloka-lagen för de valutor där Alfa Laval har en kommersiell exponering upp till men ej överstigande 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.

Koncernens nettoexponering i olika valutor före och efter säkringar under 2006 har uppgått till:

Valutakursförändring mot SEK

MSEK + 10% - 10% + 10% - 10% + 10% - 10%

Påverkan på rörelseresultatet

utan säkringsåtgärd

USD 161 -161 132 -132 113 -113

EUR 125 -125 105 -105 159 -159

DKK -136 136 -124 124 -120 120

Övriga USD relaterade valutor 37 -37 47 -47 15 -15

Övriga 64 -64 61 -61 45 -45

Totalt 251 -251 221 -221 212 -212

2006 2005 2004

EUR USD SO Asien CAD AUD DKK SEK

MSEK

före säkringar efter säkringar -3 000

-2 500 -2 000 -1 500 -1 000 -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

1 250

554 1 608

362 374 1

269 174

76 60 -1 362 -817 -2 514 -578

Nettoexponering per valuta under 2006

Valutakontrakt för prognostiserade flö-den ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden.

För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underlig-gande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.

Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna

ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säk-ringsåtgärder vidtagits:

««

66 Alfa Laval 2006

Omräkningsexponering

När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan balansräkningen omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdif-ferensen representerar i form av föränd-ringen i det egna kapitalet. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst.

Omräkningsdifferenserna är ett cen-tralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor uti-från nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.

Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:

I miljoner

Original- Original- Original- Utflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK EUR -117,8 -1 064,9 -281,2 -2 647,6 -159,3 -1 431,9 USD -593,0 -4 072,3 -281,7 -2 235,1 -285,6 -1 884,4 DKK -684,5 -829,9 -609,0 -768,8 -817,1 -988,1 CAD -7,0 -41,2 -28,5 -194,6 -17,0 -92,6

Original- Original- Original- Inflöden valuta SEK valuta SEK valuta SEK SEK 5 444,0 5 444,0 5 485,4 5 485,4 4 984,6 4 984,6

Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finan-siella netto och hur värdet på finanfinan-siella instrument varierar beroende på föränd-ringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.

Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste ränte-bindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebind-ningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.

Lånet med banksyndikatet löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att rän-tesäkra 44 (68) (26) procent av lånet, med en löptid om 23 månader. Detta innebär att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.

Räknat på en generell ökning av mark-nadsräntorna med 100 räntepunkter

(1 procentenhet) skulle koncernens rän-tekostnad öka med i storleksordningen MSEK 7 (12) (9).

Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. För obligationslånet fanns en marknadsrisk. För alla övriga finansiella instrument, består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.

Alfa Laval har gjort en riktad låneemis-sion i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på ameri-kanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006. I avvaktan på detta togs ett övergångslån om MUSD 100 från HSBC den 1 mars 2006 i samband med erläg-gandet av köpeskillingen för Tranter.

I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 226,0. Lånet förfaller i december 2013 och löper med en fast ränta på 3,582 procent till november 2009.

Den 12 april 2005 ingick Alfa Laval ett nytt låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 806,5. Kreditfaciliteten ersatte det tidigare syndikatlånet och användes dessutom för inlösen av koncernens obligationslån. Den nya faciliteten ger större flexibilitet, längre löptid och lägre kostnader. Per den 31 december 2006 utnyttjades MSEK 1 065,6 av faciliteten.

Faciliteten löper till april 2011 med ytter-ligare ett års option till april 2012.

Kassaflödesrisk

Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till

Alfa Laval 2006 67

den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvå-ras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.

Alfa Laval har gjort en riktad låneemis-sion i USA om MUSD 110 med en löptid på 10 år och en ränta baserad på ameri-kanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter. Lånet lyftes den 27 april 2006.

I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 226,0. Lånet förfaller i december 2013 och löper med en fast ränta på 3,582 procent till november 2009.

Den 12 april 2005 ingick Alfa Laval ett nytt låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 806,5. Kreditfaciliteten ersatte det tidigare syndikatlånet och användes dessutom för inlösen av koncernens obligationslån. Den nya faciliteten ger större flexibilitet, längre löptid och lägre kostnader. Per den 31 december 2006 utnyttjades MSEK 1 065,6 av faciliteten.

Faciliteten löper till april 2011 med ytter-ligare ett års option till april 2012.

Motpartsrisker

Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande före-komster av kreditrisker består huvudsakli-gen av kassa, placeringar och derivat.

Koncernen har kassa och banktillgo-dohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institu-tioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och

koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institu-tion. Risken för att en motpart inte full-gör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas.

Koncernen genomför med jämna mellan-rum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen krä-ver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.

Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.

Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade.

68 Alfa Laval 2006