Finansiering och ansvar (efter förslutning)

11 Frågor som rör sådant som inte ingår i sökt verksamhet

11.5 Finansiering och ansvar (efter förslutning)

I remissvaren finns önskemål på tillkommande redovisningar eller beskrivningar vad gäller finansiering och ansvarsfördelning efter förslutning.

11.5.1 Finansiering

Oss, Naturvårdsverket, MKG och Kärnavfallsrådet frågar bland annat efter en redogörelse för hur den planerade verksamheten ska säkras ekonomiskt långsiktigt och om det behövs säkerhet för andra kostnader än de som täcks av finansieringssystemet.

Enligt kärntekniklagen svarar den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara bland annat använt kärnbränsle som uppkommer i verksamheten, se 10 § och 2

§ 2 kärntekniklagen. Enligt 13 § är tillståndshavaren skyldig att svara för kostnaderna för bland annat de åtgärder som anges i 10 §.

Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet är också skyldig att betala avgifter till

Kärnavfallsfonden och ställa säkerheter enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen). Syftet med lagstiftningen är enligt 1 § finansieringslagen att säkerställa finansieringen av bland annat de skyldigheter som anges i 10 § kärntekniklagen.

Finansieringslagen och den tillhörande förordningen reglerar hur avgifter och säkerheter ska beräknas.

Sammantaget innebär systemet att tillståndshavarna ska fondera medel för framtida kostnader och ställa säkerheter för de kostnader som ännu inte täcks av fonderade medel. Om de fonderade medlen inte räcker för att täcka uppkomna kostnader är det tillståndshavarna som är ansvariga för

finansieringen, enligt 13 § kärntekniklagen.

Hela den beräknade kostnaden för SKB:s slutförvarssystem är alltså täckt av reglerna för fondering av medel och säkerheter och finansieringen är alltså långsiktigt säkrad. För närvarande (slutet av 2012) finns cirka 49 miljarder kronor i kärnavfallsfonden.

Hela finansieringssystemet står på olika sätt under SSM:s kontroll. Kärnavfallsfonden förvaltas av en särskilt inrättad myndighet med samma namn. Även Riksgälden fullgör vissa uppgifter inom systemet.

Finansieringssystemet står således under noggrann statlig kontroll.

I 16 kap 3 § miljöbalken anges att, det vid bland annat vid tillståndsgivning, får ställas krav på att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för avhjälpande av miljöskada och andra åtgärder för återställande som verksamheten kan orsaka. Enligt bestämmelsen behöver inte den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt finansieringslagen ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter eller säkerheter.

Finansieringen enligt fonden omfattar dels driften av det sammanhängande systemet för slutförvaring, dels avvecklingen av verksamheten genom slutlig förslutning. Enligt SKB saknas skäl att därutöver föreskriva om skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap 3 § miljöbalken för den sökta verksamheten.

11.5.2 Ansvar och rollfördelning

Ansvarsfrågor och rollfördelning mellan SKB:s ägare, SKB, myndigheter, kommuner och regeringen tas upp av Östhammars kommun, MKG och Kärnavfallsrådet.

Enligt 10 § 2 stycket i kärntekniklagen ansvarar den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet för att de åtgärder vidtas som behövs bland annat för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i

verksamheten uppkommet kärnavfall eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt. Detta innebär att det är de kärnkraftbolag som haft tillstånd till och drivit kärnkraftverken som också har ansvaret för hantering och slutförvaring av avfallet. Likaså svarar tillståndshavaren för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar där verksamhet inte längre ska bedrivas, 10 § 2 kärntekniklagen.

Ansvaret upphör när allt kärnämne och kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits. Se även avsnitt 11.4, Andra metoder för mellanlagring, i denna bilaga.

Kärnkraftbolagen fullgör sitt ovan angivna ansvar genom SKB, som de äger. SKB kommer att såsom tillståndshavare vara ansvarigt för verksamheten vid Clink och slutförvarsanläggningen. Äganderätten till det använda kärnbränslet överförs dock aldrig till SKB. Det är alltså respektive kärnkraftbolag som äger sitt använda kärnbränsle.

Varken stat, kommun eller markägare har enligt gällande lagstiftning något ansvar för det använda bränslet eller slutförvaret. I betänkandet ”Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form” (SOU 2011:18) föreslås regler som innebär att staten tar över kärnkraftsbolagens ansvar för det använda bränslet om det inte finns någon annan som kan göras ansvarig. I betänkandet förs också resonemang om statens möjlighet att ta över ansvaret för slutförvarsanläggningen efter det att den slutligt förslutits. Förslagen i betänkandet har ännu inte lett till lagstiftning.

Revisionsförteckning

Version Datum Revideringen omfattar Utförd av Kvalitetssäkrad Godkänd

2.0 Se sidhuvud Tillägg med anledning av komplettering II till mark- och miljödomstolen, se inledning.

Sofie Tunbrant Lars Birgersson

Se sidhuvud Se sidhuvud

1.0 2013-04-02 Komplettering I till mark- och miljödomstolen, se inledning.

Sofie Tunbrant Lars Birgersson

Saida Engström Olle Olsson

Anders Ström

Kapitel 1 Introduktion

Konsekvensbedömning för vattenmiljöer – Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle.

Bilaga K:14

Berg- och bentonittransporter – Kärnbränsleförvaret i Forsmark Bilaga K:15

Pilotförsök med vattentillförsel till en våtmark i Forsmark Bilaga K:16

Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark 2012

Bilaga K:17

Åtgärder för bevarande och utveckling av naturvärden i Forsmark Bilaga K:18

Sammanfattning av påverkan på skyddade arter i Forsmark

Bilaga SR-Drift

A nsök an enligt miljöbalk en – k omplettering I I – september 2014

Bilaga SR-Site

SKB:s jämförande bedömningar av andra studerade metoder än den valda metoden, KBS-3

Bilaga K:12

Uppdatering av rapporten Principer, strategier och system för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle

Bilaga K:13

Uppdatering av rapporten Jämförelse mellan KBS-3-metoden och deponering i djupa borrhål för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle

egenskaper – en relativ jämförelse av Forsmark med referensområden

Promemoria (PM) Författare

Bilaga K:3 Frågor och svar per remissinstans

Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250, 101 24 Stockholm

Komplettering II, september 2014

Med anledning av tidigare framställda kompletteringsönskemål har SKB kompletterat sin

tillståndsansökan, dels den 2 april 2013 (komplettering I), dels den 28 juni 2013 (komplettering KP).

MMD:s remiss av komplettering I resulterade i önskemål om ytterligare kompletteringar. I bilaga K:9 till yttrandet över dessa önskemål den 18 november 2013, har SKB åtagit sig att inkomma med ytterligare kompletteringar. De kompletteringar som SKB åtagit sig i bilaga K:9 anknyter i stor utsträckning till de kompletteringar som SKB lämnade den 2 april 2013. I syfte att främja god läsbarhet och spårbarhet har SKB därför valt att nu komplettera ansökan genom att uppdatera de tidigare ingivna bilagorna K:2 och K:3, vilka ersätter tidigare ingivna versioner.

Denna bilaga K:3 har sedan 2 april 2013 (ver 1.0) utökats med de önskemål som SKB åtagit sig att komplettera med enligt bilaga K:9. Kompletteringsönskemålen finns inlagda sist för respektive remissinstans. En del svar ges direkt i anslutning till önskemålet, för andra hänvisas till fylligare texter i bilaga K:2.

Ändringar och SKB:s svar på nya frågor i detta dokument jämfört med version 1.0, markeras med streck i kanten. Övrig text är oförändrad från version 1.0, förutom några små redaktionella ändringar och rättning av stavfel, som inte är markerade.

SKB avser att inkomma med ytterligare komplettering i början av 2015. I den kompletteringen kommer frågor om mellanlagring i Clab, Clink och nollalternativet att besvaras i uppdaterade

versioner av K:2 och K:3, detta medför att inga justeringar av texter rörande dessa områden har gjorts i denna version av bilaga K:3.

I bilaga K:3 finns hänvisningar till rapporter som inte lämnats in i målet, utan är avsedda att tillföra mer information för den intresserade läsaren. Dessa finns tillgängliga via www.skb.se

Identifiering och sammanställning av frågeställningar

Remissinstansernas yttranden har gåtts igenom varvid kompletteringsönskemål och synpunkter har identifierats. I denna bilaga till kompletteringsyttrandet (komplettering I, april 2013) har dessa sammanställts och besvarats.

Remissinstansernas kompletteringsönskemål redovisas i aktbilagornas nummerordning. I de fall remissinstansen inkommit med flera inlagor, som då erhållit olika aktbilagenummer, har de senare inkomna frågeställningarna lagts till i det först inkomna aktbilagenumreringen.

Vissa centrala frågeställningar tas upp av flera remissinstanser. Dessa besvaras i bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen.

Ej behandlade yttranden

Inkomna yttranden från Sjöfartsverket, Energimyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (aktbilaga 109, 130 och 131) innehåller inte några önskemål om kompletteringar och har därför inte behandlats vidare.

Kapitel 3 i yttrandet från kommunfullmäktige i Oskarshamn (aktbilaga 140) ger kommunens synpunkter på ansökan enligt kärntekniklagen. Dessa synpunkter tas inte upp i denna bilaga.

MKG och Milkas har lämnat bilagor till sina yttranden. SKB har tagit del av informationen i bilagorna, men inte behandlat denna vidare.

SKB har noterat att European Committee on Radiation Risk (ECRR) har inlämnat samma yttrande till både mark- och miljödomstolen och SSM. SKB anser att ECRR:s frågor och synpunkter hör hemma i prövningen enligt kärntekniklagen. SKB väljer därför att lämna synpunkter inom ramen för SSM:s remissförfarande. ECRR:s yttrande behandlas därför inte i denna bilaga.

SSM har inkommit med ett yttrande (aktbilaga 152) som har följande bilagor:

1. Kompletteringsbehov inom granskningsområde slutförvarssystemet (aktbilaga 153).

2. Kompletteringsbehov inom granskningsområde inkapslingsanläggningen och Clab (Clink) (aktbilaga 154).

3. Kompletteringsbehov inom granskningsområde slutförvarsanläggningen (aktbilaga 155).

4. Kompletteringsbehov inom granskningsområde långsiktig strålsäkerhet (aktbilaga 156).

5. Sändlista för remiss av ansökningar enligt kärntekniklagen.

Frågeställningarna i aktbilaga 153 och i aktbilaga 154 relaterade till MKB:n behandlas i denna bilaga och i bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen. Samtliga kompletteringsönskemål från SSM besvaras till SSM inom ramen för prövningen enligt kärntekniklagen, se

kompletteringsyttrandet (komplettering I, april 2013), avsnitt 2.2, En parallell och delvis överlappande prövning.

Många av SKB:s svar hänvisar både till i ansökan redan inlämnat material och material som lämnats in med denna komplettering. Hänvisningar till SR-Site avser svenska versionen av

säkerhets-redovisningen, Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle – Huvudrapport från projekt SR-Site, som är en bilaga till ansökan.

Innehållsförteckning

1 Torbjörn Åkermark ... 5 2 Trafikverket... 6 3 Naturskyddsföreningen Kalmar län ... 8 4 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ... 10 Komplettering II……… ………..14 5 Oskarshamns kommun – Samhällsbyggnadsnämnden ... 16 Komplettering II………....…….27 6 Östhammars kommun – Samhällsbyggnadsnämnden ... .29 Komplettering II……….35 7 Östhammars kommun – Kommunstyrelsen ... 36 Komplettering II……….62 8 Oskarshamns kommun – Kommunfullmäktige och kommunstyrelse ... 73 Komplettering II……….80 9 Länsstyrelsen i Uppsala län ... 84 Komplettering II……….92 10 Länsstyrelsen i Kalmar län ... 95 Komplettering II……….95 11 Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas ... 97 Komplettering II………...…107 12 Opinionsgruppen för säker slutförvaring, Oss ... 111 Komplettering II………...120 13 Naturvårdsverket ... 124 Komplettering II………...…133 14 Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG ... 140 Komplettering II………...…171 15 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM... 189 Komplettering II………...…196 16 Kärnavfallsrådet ... 205 Komplettering II………...228 17 Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, SERO ... 231 Komplettering II………...235 18 Sveriges geologiska undersökning, SGU ... 238 Komplettering II………...249

Underbilagor

K:3A OKG:s tillstånd till miljöfarlig verksamhet.

K:3B Tillstånd till uttag av grundvatten för länshållning av bergrum samt av havsvatten för kylningsändamål vid Clab.

K:3C Tillstånd till utbyggnad och drift av mellanlager för använt kärnbränsle.

1 Torbjörn Åkermark Aktbilaga 128.

1.1 I och med att kopparkapseln ej kan ses som en oberoende barriär är djupet den enda principiella skillnad mellan KBS-3 metoden och den metod som brukar kallas "djupa borrhål". I detta fall är det självklart att en förvaring på 2-5 km djup är mer säkert än en förvaring på 500 djup. Dessutom på 2-5 km djup är inte bara djupet en barriär, utan pga. salthalten finns det ett spärr skikt vid ~ 1 km som förhindra grundvatten utbyte.

Jag yrkar därför på att ni ska helt avvisar ansökan.

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 10.3.1, Djupa borrhål.

2 Trafikverket Aktbilaga 129.

2.1 Ansökningshandlingarna saknar en redovisning av riksintresset hamnar. Båda industrihamnarna Simpevarp och Forsmark ingår i Hamn av riksintresse (Kärnkrafthamn). Handlingarna bör därför kompletteras i detta avseende.

Svar: SKB anser att synpunkten från Trafikverket är befogad. Såsom påpekas är både Simpevarps hamn och Forsmarks hamn av riksintresse för hamnar, då de uppfyller en viktig funktion som kärnkrafthamnar. SKB:s underlag kompletteras därför härmed i detta avseende, se figur 2-1 och 2-2.

SKB konstaterar att riksintresset hamnar till stor del sammanfaller med riksintresset för sjöfart. Att Forsmarks hamn är av riksintresse är fördelaktigt med tanke på SKB:s befintliga och kommande verksamhet, då hamnen kommer att utnyttjas för sjötransport av bland annat radioaktivt avfall. Den planerade verksamheten kommer att dra nytta av riksintresset och bedöms därmed inte påverka riksintresset negativt.

Figur 2-1. Riksintresset hamnar i Forsmark.

Figur 2-2. Riksintresset hamnar i Simpevarp.

3 Naturskyddsföreningen Kalmar län Aktbilaga 134.

Villkor i ansökan

3.1 Vi saknar i stort sett konkreta förslag till villkor från sökanden och anser att SKB måste komplettera sin ansökan med mer preciserade villkor.

Svar: I denna komplettering lämnar SKB ett antal förslag till villkor, se bilaga K:1, Förslag till villkor.

Slutförvar – Lokalisering och platsval av alternativ

3.2 Vi anser att SKB skall komplettera sin ansökan med att redovisa en godtagbar alternativ lokalisering till den valda platsen i Forsmark. Man har nu valt att redovisa Laxemar som alternativ, en lokalisering som SKB av säkerhetsskäl förkastade när man valde Forsmark. Ska Laxemar utgöra en alternativ lokalisering måste en fullständig säkerhetsanalys presenteras som visar på en tillräcklig miljösäkerhet. Vi anser att SKB i stället skall redovisa en alternativ plats som inte ligger i direkt anslutning till ett kärnkraftverk och som uppfyller grundläggande säkerhetskrav. Platsen bör dessutom uppvisa de fördelar för långsiktig säkerhet som en inlandslokalisering kan ge (längre genombrottstidervid en eventuell läcka, längre salthalt, minskad risk för korrosion pga läckströmmar från likströms kablar).

Erfarenheter från bl.a. Fukushima visar tydligt på svagheten i att placera ett slutförvar eller annan verksamhet som måste fungera oavbrutet i närheten av ett kärnkraftverk i händelse av en allvarlig kärnkraftsolycka.

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 2.1, Lokalisering av slutförvaret, avsnitt 2.4, Placering av slutförvaret och Clink nära kärnkraftverk och avsnitt 2.5, Läckströmmar.

Inkapslingsanläggningen Clink – Lokalisering och platsval av alternativ

3.3 SKB har valt Simpevarp som huvudalternativ för placering av den nya

inkapslingsanläggningen Clink. Som alternativ plats har SKB valt Forsmark. Vi anser att SKB skall komplettera sin ansökan med en alternativredovisning av en

inkapslingsanläggning som inte ligger i anslutning till ett befintligt kärnkraftverk.

Händelserna i Fukushima visar tydligt på det olämpliga i att ha viktiga anläggningar i närheten av kärnkraftverk om det inträffar en allvarlig kärnkraftsolycka. Vi anser inte att SKB tydligt visat hur man skall kunna fortsätta med inkapsling av kärnbränslet om det sker en allvarlig olycka vid Simpevarp, alternativt Forsmark. Nu har SKB valt att lägga den alternativa platsen vid ett annat kärnkraftverk. Därför anser vi att det bör det finnas en alternativredovisning av en plats där dessa risker inte finns.

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 2.4, Placering av slutförvaret och Clink nära kärnkraftverk.

Mellanlagret Clab

3.4 SKB ansöker om förlängt tillstånd för Clab, mellanlager för utbränt kärnbränsle i Oskarshamns kommun. Det är ytterst osäkert om SKBs beräknade tidplan för slutförvarsprojektet kommer att hålla och att kapaciteten i dagens Clab, 8000 ton

använt kärnbränsle, inte kommer att räcka för att ta om allt utbränt kärnbränsle enligt det svenska kärnkraftsprogrammet. Vi anser därför att SKB redan nu borde ha redovisat en plan för hur en sådan situation skall klaras. Vi efterlyser en komplettering i den här frågan och skulle gärna sett en utredning av alternativet "torrt förvar" på en plats som inte ligger i direkt anslutning till ett kärnkraftverk av samma skäl som redovisats här ovan. Frågan om lagringskapaciteten i Clab och bristen på alternativredovisning har även betydelse för resonemanget kring det s.k.

Nollalternativet, där det i redovisningen inte är tydligt vad som kommer att ske om ansökan inte godkänns.

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, kapitel 4, Nollalternativ.

Prövning av slutförvarskonceptet vid ett och samma tillfälle

3.5 Vi anser att SKB borde komplettera sin ansökan så att även verksamheter som transporter mellan Clink i Simpevarp och slutförvaret i Forsmark prövas samtidigt med anläggningarna. SKB skriver i ansökan avsnitt 9.3… Detta betyder att SKB avser att komma med den prövningen i ett senare skede. Vi anser tvärtom att

transportsystemet skall prövas enligt Miljöbalken och Kärntekniklagen samtidigt som anläggningarna prövas, dvs hela systemets hållbarhet skall prövas samtidigt.

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 1.3, Transporter och 5.9, Sjötransporter av använt kärnbränsle och kärnavfall.

4 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Aktbilaga 135.

4.1 SKB behöver utveckla ansökan vad gäller de villkor som SKB ser bör gälla för den ansökta verksamheten. I föreliggande handlingar bedöms villkorsfrågorna vara allt för bristfälligt belysta.

Svar: I denna komplettering lämnar SKB ett antal förslag till villkor, se bilaga K:1, Förslag till villkor.

Vattenkvalitet och miljökvalitetsnormer för vatten

4.2 Kap 13 i denna underbilaga [anm: Metodik för miljökonsekvensbedömning] är relaterad till utsläpp till vatten men innehåller inte några bedömningsgrunder för vatten.

Referenserna är främst relaterade till beräkningsmetodik för dagvatten samt metodik för vattenhantering (innehåll, behandlingsbarhet mm).

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 5.1, Miljökvalitetsnormer för vatten och vattenhantering och bilaga K:5, Konsekvensbedömning för vattenmiljöer –

mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle.

4.3 l kap 15 i samma dokument redovisas visserligen bedömningsgrunder för några metaller (inkl järn, mangan, krom, koppar och nickel) som kan tänkas förekomma i det material som deponeras i slutförvaret, men de värden som redovisas är relaterade till bakgrundshalter i ytnära grundvatten och grundvatten på förvarsdjup, sjöar och vattendrag samt hav.

mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle.

4.4 Inom vattenförvaltningen ska effektbaserade bedömningsgrunder användas för att bedöma vattenkvaliteten i en vattenförekomst. l kapitlet omnämns (men redovisas inte) hälsorelaterade dricksvatten normer. Dessutom omnämns haltkriterier för skydd av akvatiska miljöer (söt och saltvatten) utan att några särskilda referenser ges eller värden specificeras. De miljöfarliga ämnen som kan tänkas spridas i området och därför kan vara aktuella att bedöma till följd av verksamheten kan omfatta även andra ämnen än sådana som förekommer i materialet som deponeras.

Svar: SKB har tagit fram ett kompletterande underlag avseende konsekvenser för vattenmiljöer som beaktar miljökvalitetsnormer för vatten. Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 5.1, Miljökvalitetsnormer för vatten och vattenhantering och bilaga K:5,

Konsekvens-bedömning för vattenmiljöer – mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle.

4.5 l samma dokument (sid 11) framförs att miljökvalitetsnormer om vattenförvaltning arbetas fram under fastställande av rapporten (maj 2010). l MKB:n (från mars 2011) omnämns överhuvudtaget inte miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Det är därmed utifrån lämnad information inte möjligt att bedöma risk för att god status inte uppnås och MKN för vatten därmed inte följs i de vattenförekomster som påverkas.

Miljökvalitetsnormer för vatten fastställdes i december 2009 och HaV efterlyser en tydlig redogörelse i MKB dokumentet för:

1) vilka vattenförekomster som påverkas,

2) deras nuvarande kemiska och ekologiska status,

3) vilka prioriterade substanser (enligt 2008/1 05/EG) som eventuellt släpps ut från verksamheten

4) betydande utsläpp av sådana substanser som uppfyller de kriterier som anges i bilaga VIll till 2000/60/EG samt

5) risk för att normerna inte kan följas som en följd av den sökta verksamheten.

mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle.

4.6 Vidare är det mycket svårt att ta ställning till om de bedömningar som görs, när det gäller påverkan på vattenkemin, är rimliga, eftersom bedömningsgrunder generellt inte framgår av MKB dokumentet (med undantag främst för radioaktivitet).

Uppskattningar av halter och mängder av andra substanser än radioaktiva ämnen i utgående vatten och recipienter redovisas oftast inte heller kvantitativt (med vissa undantag för kväve och fosfor samt mängduppskattningar för zink och olja).

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 5.1, Miljökvalitetsnormer för vatten och vattenhantering, bilaga K:4, Komplettering avseende vattenhantering och vatten-verksamhet vid ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och bilaga K:5, Konsekvens-bedömning för vattenmiljöer – mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle.

4.7 l samband med borrning av bergrum för det utbrända kärnbränslet kommer stora mängder bergmaterial att tas ut. Det behövs en beskrivning av hur detta material kan påverka recipientvattendrag genom urlakning innan dess materialet eventuellt tas om hand för andra ändamål.

Svar: Se bilaga K:2, Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen, avsnitt 5.1, Miljökvalitetsnormer

In document Komplettering II – september 2014 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (Page 118-200)