3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
3.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till
statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
Tabell 3.5 Finansieringsanalys Miljoner kronor
Investeringar 63
Finansiella investeringar -959 -14 913
Materiella investeringar -75 493 -68 035
Immateriella investeringar -3 614 -3 376
Summa investeringsutgifter -80 066 -86 324
Försäljning av anläggningstillgångar 4 232 7 803
Summa investeringsverksamhet -75 834 -78 521
Utlåning 64
Summa finansiella aktiviteter 22 660 11 524
Summa 85 443 -194 395
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden -73 230 163 706
Orealiserade valutakursförändringar -12 213 30 689
Summa -85 443 194 395
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 92 miljarder kronor, 190 miljarder kronor
högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var 178 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar som rör skatter ökade med 173 miljarder kronor.
Utbetalningarna ökade med 59 miljarder kronor varav transfereringar ökade med 30 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 29 miljarder kronor.
Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 74 miljarder kronor netto, vilket var 70 miljarder kronor högre än föregående år. Det beror främst på att skulderna har ökat med 65 miljarder kronor.
Minskade investeringar och lägre försäljning
Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 76 miljarder kronor, jämfört med 79 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 80 miljarder kronor, en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar minskade med 14 miljarder kronor.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med drygt 7 miljarder kronor och uppgår till 75 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 4 miljarder kronor.
Statens nyutlåning minskade och amorteringarna ökade
Summa nettoutlåning gav ett positivt kassaflöde med 46 miljarder kronor, vilket var 76 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till 26 miljarder kronor, varav 25,5 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning.
Riksgäldskontorets nyutlåning var marginell, vilket var 19 miljarder kronor lägre jämfört med 2020. Amorteringarna av lån uppgick till 72 miljarder kronor, vilket var 59 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att Riksbanken gjorde stora amorteringar till Riksgäldskontoret på sina lån i euro och amerikanska dollar under 2021.
Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett positivt kassaflöde med 23 miljarder kronor, vilket är 11 miljarder högre än föregående år. Det positiva kassaflödet beror främst på att förändringar i kortfristiga placeringar minskade statsskulden 2021 med 22 miljarder kronor.
Statens nettoupplåning minskade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för
orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 279 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 73 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupp-låningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksam-heten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var 12 miljarder kronor för 2020.
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur.Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till
statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.6 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2021
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott 89 829
Justeringar för poster som ej medför betalningar -54 388
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 62 161
Övriga transaktioner som påverkar betalningar -12 159
Finansieringsanalysens saldo 85 443
Justeringar hänförbara till statsskulden -7 593
Varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -21 851 Varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning
samt övriga poster 14 258
Statens budgetsaldo 77 850
Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 54 miljarder kronor och ger en negativ påverkan på kassaflödet. I detta ingår
kostnader för avskrivningar och nedskrivningar med knappt 31 miljarder kronor och avsättningar och fondering på 13 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 98 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdes-förändringar på värdepapper om totalt 1 miljard kronor har förbättrat resultatet utan att påverka betalningar.
Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på kassaflödet med 62 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av
nettoförändringar av fordringar och skulder för skatter på 28 miljarder kronor som påverkat kassaflödet negativt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har förbättrat kassaflödet genom att minska statsskulden med 17 miljarder kronor. Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med knappt 74 miljarder kronor, vilket främst är kopplat till ökade skulder hos Affärsverket svenska kraftnät hänförbara till kapacitetsavgifter och skatteintäkter som inte har betalats ut till kommuner och trossamfund (se not 48 och not 55).
Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 12 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 46 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med knappt 18 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med 76 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt 85 miljarder kronor, vilket är knappt 8 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var 78 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex.
förändring av kortfristiga placeringar.
Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 22 miljarder kronor, vilket har minskat statsskulden men inte påverkat statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av
myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till 14 miljarder kronor. Den enskilt största effekten är förändringar i fordringar och skulder vid tillämpning av affärsdagsredovisning som ökat statsskulden vid årets slut med drygt 5 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar.