Företagen har fått svara på i vilken utsträckning de använder olika finansieringsformer för att täcka de finansiella behoven för hela verksamheten (Se bilagan, enkäten fråga 8). Femton finansieringsalternativ, även några för internationella affärer, redovisas.
Tabell 12. Finansieringsformernas finansieringsgrad. Hela verksamheten för bägge internationaliseringsgraderna. Enkätdata
Resultat för varje finansieringsform i procent av antal enkäter (företag)
Vrkn stor Ej Finansieringsform Ingen Liten el. liten Stor Poäng svar
1. ITM 18,9 16,2 40,6 18,9 57 5,4 2. Lån i svensk bank 29,7 16,2 21,7 27,0 52 5,4 3. Eget kapital från ägare 43,3 27,0 13,5 13.5 35 2,7
4. Leasing 46,0 27,0 16,2 8,1 31 2,7
5. Leverantörskrediter 56,8 24,3 10,8 5,4 23 2,7 6. Kundförskott 64,9 18,9 8,1 2,7 17 2,7 7. Lån, riskkapital ALMI, NUTEK 83,8 5,4 5,4 2,7 9 2,7 8. Kapital från moderbolaget 78,4 10,8 5,4 8 5,4 9. Factoring 83,8 8,1 2,7 6 5,4 10. Exportgarantier 86,5 5,4 2,7 4 5,4 11. Utländskt statligt, regionalt stöd 86,5 8,1 3 5,4 12. Privat riskkapital 89,2 2,7 2,7 3 5,4 13. Exportkrediter 89,2 2,7 1 8,1 14. Lån från utländsk bank 91,9 2,7 1 5,4 15. Riskkapital, Venture Capital 94,6 0 5,4
Ej svar 2,7
Antal företag 37
Antalet företag, som inte svarat, varierar mellan 1 och 3 dvs. från 2,7 till 8,1 procent. Rangordningen i denna uppställning har framkommit genom en poängberäkning, där finansieringsgraderna ges vikterna 0-3 Procenttalet anger val av finansieringsformen genom antalet företag. Verksamhetsår 2002 (Tabell 12)
Den här uppställningen är det främsta uttrycket för företagets rangordning av olika finansieringsformer, en pecking order för verkliga val/användning, av finansieringsformer.
Företagets internt tillförda medel ligger i toppen av listan på 57 poäng men följs ganska tätt av lån från svensk bank med 52 poäng. Om man enbart beaktar den högsta finansieringsgraden med
”stor” användning, har banklån ett högre värde, 27 %, än ITM med 18 %, något som väcker förvåning och intresserar. Materialet bjuder på fler överraskningar genom att eget kapital, 35 p, och leasing, 31 p, svarar för nästan lika stor andel av finansieringen, medan leverantörskrediter har en klart mindre betydelse, 23 p. Ytterligare skillnader mot andra undersökningar består i att de statliga finansieringsformerna via ALMI, NUTEK och Industrifonden ligger på sjunde plats, och privat riskkapital spelar en mindre roll. Venture capital har inte använts av något företag i undersökningen (Tabell 12).
Om man enbart beaktar vilka finansieringsformer, som ges flest val av företagen, får man en uppställning med följande rangordning för de ingående finansieringsformerna. Procenttalet erhålls, om antalet val delas med antalet företag, nämligen 37.
Tabell 13. Val av finansieringsformer. Hela verksamheten. Internationaliseringsgraderna tillsammans och var för sig. Enkätdata
Resultat för varje finansieringsform i procent av antalet enkäter (företag) Expftg
Totalt Ej Expftg utlftg Finansieringsformer Antal företag procent svar procent procent
1. Företagets internt tillförda medel, ITM 28 75,7 24,3 85,7 69,6 2. Lån i svensk bank 24 64.9 35,1 57,1 69,6 3. Eget kapital 20 54,1 45,9 50,0 56,5 4. Leasing 19 51,4 48,6 50,0 52,2 5. Leverantörskrediter 15 40,1 59,9 28,6 47,8 6. Kundförskott 11 29,7 70,3 21,4 34,8 7. Kapital moderbolaget 6 16,2 83,8 21,4 13,0 (8) 8. Lån riskkapital ALMI, NUTEK 5 13,5 86.5 21,4 8,7 (10) 9. Factoring 4 10,8 89,2 17,4 (7) 10. Exportgarantier 3 8,1 91,9 13,0 (9) 11. Utländskt statligt, regionalt stöd 3 8,1 91,9 7,1 (9) 8,7 12. Privat riskkapital 2 5,4 94,6 7,1 (10) 4,3 13. Exportkrediter 1 2,7 97,3 4,3 14. Lån utländsk bank 1 2,7 97,3 4,3
Ej svar 1 2,7
Antal företag 37 14 23
Resultatet visar, vilka finansieringsformer, som företagen finansierade sig med under det senaste verksamhetsåret, 2002. Procenttalet är antal val av finansieringsformen genom antalet företag. Finansieringsgraden har inte tagits med i beräkningen. Ej svar visar hur många, som totalt inte har besvarat frågan om en viss finansieringsform. Expftg = Exportföretag, Expftg, utlftg = Företag med export och utlandsverksamhet. Siffrorna inom parantes anger på vilken plats finansieringsformen ligger (Tabell 13)
Föga förvånande tar ITM tätpositionen med nästan 76 % av valen. Lån i svensk bank, 65 %, och eget kapital, 54 %, kommer på andra och tredje plats. På fjärde- och femteplatserna följer leasing
och leverantörskrediter. Det här är den pecking order, som bäst kan jämföras med andra undersökningar. När man betraktar internationaliseringsgraderna var för sig blir resultatet något annorlunda. Exportföretagen använder mer ITM, 86 % och mindre banklån, 57 %.
Finansieringsformer som factoring, exportgarantier och exportkrediter har inte använts alls.
Företag med både export och utlandsverksamhet har både ITM och banklån som mest använda finansiering, 70 %, och utnyttjar en större mix av finansieringsformer (Tabell 13).
Resultatredovisningen har tom. tabell 13 gällt, hur företagen valt att finansiera hela verksam-heten. Men nu skiftar studien perspektiv och vill istället berätta, hur företagen väljer att finansiera varje delverksamhet för sig, hemmaverksamhet, export och utlandsverksamhet. Fråga 17, som ställdes i enkäten, lydde :”Vilka var de tre mest använda finansieringsformerna för företagets hemmaverksamhet, export och utlandsverksamhet det senaste verksamhetsåret.”
Entreprenörernas svar redovisas i tabell 14.
Tabell 14. Val av finansieringsformer. Delverksamheterna. Enkätdata Resultat för varje finansieringsform i procent av antal enkäter (företag) med angiven
internationaliseringsgrad
Delverksamheter Hemmaverksamhet Export Utlandsverksamhet
Ej Ej Ej Finansieringsform Ftg % svar Ftg % svar Ftg % svar 1. ITM 23 62,2 37,8 19 54,3 45,7 8 36,4 63,6 2. Banklån 18 48,6 51,4 14 40,0 60,0 8 36,4 63,6 3. Eget kapital 11 29,7 70,3 10 28,6 71,4 3 13,6 86,4 4. Leverantörskrediter 5 13,5 86,5 5 14,3 85,7 3 13,6 86,4 5. Lån riskkapital ALMI, NUTEK, 4 10,8 89,2 3 8,6 91,4
Industrifonden
6. Leasing 4 10,8 89,2 2 9,1 90,9 7. Kundförskott 3 8,1 91,9 3 8,6 91,4 1 4,5 95,5 8. Kapital moderbolaget 1 2,7 97,3 1 2,9 97,1
Ej svar 4 10,8 8 22,9 11 50,0 Antal företag 37 35 22
Procenttalet anger val av finansieringsformen genom antalet företag med angiven internationaliseringsgrad verksamhetsåret 2002. Antal företag varierar mellan internationaliseringsgraderna, Antal ej svar i den vänstra kolumnen betecknar företag inom varje internationaliseringsgrad, som inte besvarat frågan, Ej svarskolumnerna anger, hur många företag som inte besvarat frågan om respektive finansieringsform (Tabell 14)
Exporten och utlandsverksamheten kommer att påverkas av en tendens att ge samma svar på de olika verksamheterna. Några svarar inte alls. Även om ITM och banklån minskat jämfört med tabell 12-13 ovan, är det framför allt leasing och eget kapital men även leverantörskrediter, som hamnar på en klart lägre nivå här, vilket troligen beror på att alla alternativ konkurrerar med varandra. Följden blir, att de främsta alternativen gynnas. Den ytterligare betoningen av att finansieringen gäller internationalisering kan bidra till att nämnda finansieringsformer minskar i betydelse. 62 % ITM, 49 % banklån och 30 % eget kapital för hemmaverksamheten i tabell 14 skiljer sig inte så mycket från resultatet för valet av finansieringsformer i tabell 13. Nivån är bara något lägre. Flera finansieringsformer har emellertid inte alls fått något val. För exporten ligger ITM, banklån och eget kapital precis som för hemmaverksamheten i topp, om än på en något
lägre nivå, ITM t.ex. på 54 %. Här saknas svar från ganska många företag, åtta stycken. Det, som var anmärkningsvärt med hemmaverksamheten, gör sig påmint även för exporten, nämligen leasing, som nu saknas helt. Beträffande utlandsverksamheten återfinns samma finansieringsformer i toppen av listan, men nu har ”ej svar” blivit så många som hälften.
Procenttalen har minskat betydligt även i jämförelse med exporten. Det nya här är, att leasing förekommer igen, och att ALMI, NUTEK försvunnit. Man kan även konstatera, att banklån betyder mer relativt ITM för finansiering av utlandsverksamhet, en observation, som återkommer i flera sammanhang. Båda finansieringsformerna får 36 % av valen (Tabell 14).
HYPOTES 2-3
H2 och H3 tar upp, hur finansieringsgraden för vissa finansieringsformer påverkas av internationaliseringsgraden.
H2: Ju högre internationaliseringsgrad desto lägre/högre finansieringsgrad för ITM H0: Inget samband mellan internationaliseringsgrad och finansieringsgrad för ITM
H3: Ju högre internationaliseringsgrad desto högre/lägre finansieringsgrad för banklån H0: Inget samband mellan internationaliseringsgrad och finansieringsgrad för banklån
Hypoteserna testas med t-test av finansieringsgrad för ITM och banklån med internationaliseringsgrad som gruppvariabel
TABELL 15-16. AVSNITTETS HYPOTESPRÖVNING. ENKÄTDATA
HYP/TAB T-TEST SIGN MEDELVÄRDE HYPOTES H0
H2/T15 t 0,731 0,470 Export 1,79 Förkastas. Inget samband Accepteras Export, utl 1,52
H3/T16 t -0,503 0,618 Export 1,36 Förkastas. Inget samband Accepteras Export, utl 1,57
Medelvärdena anger värden för de två grupper, som den förklarande variabeln delas upp i. Antal företag 37 (Tabell 15-16. Originaltabeller sid. 71)
De mest använda finansieringsformerna är ITM och lån från svensk bank. När man korstabulerar dessa variabler med internationaliseringsgraden, syns några intressanta fakta. För ITM i tabell 15 ligger medelvärdet på 1,79 för exportföretag, medan medelvärdet är något lägre, 1,52, för företag med både export och utlandsverksamhet. De senare använder alltså något mindre ITM vid sin finansiering. T-testet ger emellertid ingen signifikans.. Hypotes 2 om mindre användning av ITM vid stigande internationaliseringsgrad måste förkastas, varför nollhypotesen accepteras (Tabell 15).
Banklån har medelvärdet 1,36 för exporterande företag och 1,57 för företag med både export och utlandsverksamhet enligt tabell 16. Banklån används mer av de senare företagen. T-testet visar inte heller i detta fall signifikans. Hypotes 3 om ökande finansiering med banklån vid stigande internationaliseringsgrad måste alltså förkastas, samtidigt som H0 accepteras. Trots det konstateras vissa icke-signifikanta skillnader mellan finansieringsformernas medelvärden (Tabell16).