Fingerskarvning / Återanvändning

Det sorteringsalternativ som har flest möjligheter sett till användningsområden är

Fingerskarvning / Återanvändning. ​Återanvändning innebär att virket som finns i containrar kan användas utan bearbetning. Exempelvis en C24-regel från träavfall som återanvänds i ett annat byggprojekt vilket då kräver att dimensioner, längder och andra egenskaper behöver vara intakta för att det ska kunna återanvändas. Fingerskarvning innebär att virket behöver behandlas för att producera en ny längre produkt och det är här som möjligheterna i det närmaste blir oändliga. Virket kan fingerskarvas till en längre bit med bibehållet syfte eller behandlas ytterligare genom slipning, hyvling och så vidare till andra produkter. Till exempel listverk (samlingsnamn för alla typer av lister) har ett väldigt stort utbud i ett flertal olika dimensioner. Virket som ingår i sorteringsalternativet kan användas till enskilda eller längre fingerskarvade lister. Vid användning av träavfall vid listtillverkning fås flera varierande trämönster som troligtvis inte är lämpligt estetiskt sett. Det finns ett stort utbud med målade lister vilket löser det här problemet utmärkt. För produkter som ingår i icke-bärande konstruktioner hittas inga tidigare studier eller regelverk som tyder på att återanvänt virke inte kan användas. För detta sorteringsalternativ kan träfibrerna bevaras, till största del, i den storlek som virket hade när det kasserades. Sett till möjlig användning och bättre resursutnyttjande finns det ingen anledning att virkesbitar över 150 mm går till energiutvinning.

Det som blir svårt att avgöra när det gäller​Fingerskarvning / Återanvändning ​är om träavfallet kan återanvändas som konstruktionsvirke. Studier om återanvänt virke till fingerskarvat konstruktionsvirke har inte hittats. Standarden för fingerskarvat konstruktionsvirke (SS-EN 15497:2014) tar inte heller upp återanvänt virke. Den nämner dock att nya tester måste utföras när ändringar i råvaran sker. Då krävs att en bedömning görs om återanvänt virke kan räknas som en egen typ av råvara, exempelvis återvunnen C24 av svenskt furu. I så fall skulle det teoretiskt sett fungera att utföra tester en gång vilket är rimligt att genomföra. Alternativet blir att anta att varje omgång av återanvänt virke blir en ändring av råvaran vilket i sin tur skulle betyda att tester måste utföras varje gång. Skulle detta gälla går det rimligtvis att utesluta fingerskarvat konstruktionsvirke då processen troligtvis skulle bli för tidskrävande.

För återanvändning av konstruktionsvirke utan fingerskarvning finns det inga studier som hjälper till att svara på frågan om det är lämpligt att göra. Rent teoretiskt kan det antas att till exempel en regel som använts till en form under ett byggprojekt inte har tappat kvalité och därmed kan återanvändas utan problem. Osäkerheten om träavfall går att använda till bärande konstruktioner spelar ingen roll för sorteringsalternativet eftersom avfallet oavsett kommer kunna användas i icke-bärande konstruktioner. Det finns idag ingen metod för hur träavfall skulle kunna tas in i produktionen för de produkter som nämnts i denna studie. För fingerskarvning krävs att virket är av samma träslag vilket kräver en viss kunskap vid en eventuell sortering av träavfallet. För enskilda containrar är säkerligen virket oftast från samma inköp vilket minskar problemet, men vid en storskalig hantering och distribution av träavfallet kan flera träslag tänkas förekomma. Vid storskalig hantering krävs att ett effektivt sorteringssystem tas fram. Den visuella graderingen av konstruktionsvirke som sker innan trycktester bör dock fungera som med färskt virke. Då användningsområdet är så pass stort är det svårt att diskutera eventuella problem vid produktion rent generellt.

5.1.2 Korslimmat trä

Det som är positivt för korslimmat trä när det gäller kaskadering är att virket behålls i större bitar under en längre period och kan sättas in i en kedja för flerstegskaskadering. Det sker ett ökat intresse av att använda KL-trä inom byggbranschen vilket kommer ställa krav på högre resursanvändning av trä. En högre användning innebär att det behövs ett effektivare resursutnyttjande i framtiden för trä, vilket kan göras med hjälp av träavfall som annars skulle ha gått till energiutvinning. Samtidigt är korslimmat trä ett bärande element som högst troligt ger förlängd livslängd på det återvunna virket i jämförelse med icke-bärande produkter, vilket binder kolet som finns i trä en längre period.

I dagsläget får inte återvunnet virke ingå i KL-trä enligt gällande EU-standard (BS EN 16351:2015), vilket gör det besvärligt att använda som sorteringsalternativ. Med den ökande användningen av KL-trä kan lösningar på eventuella problem behöva tas fram. Osäkerhet kring hur åldrande och användning påverkar virket nämns som anledning till att det i dagsläget inte får användas, vilket såklart är ett rimligt förhållningssätt när en standard skrivs. Dock visar tester från Rose m.fl. (2018) att återanvänt virke kan fungera i KL-element, framförallt i

mittskiktet. Om fler studier och tester görs som kan påvisa samma resultat kan troligtvis en förändring i gällande EU-standard göras.

Sett ur tillverkarnas perspektiv behövs en effektiv lösning för hur produktionen skulle kunna se ut. Det kan anses vara alldeles för tidskrävande, vilket då även blir oekonomiskt, om virke i olika längder ska tas in i produktion och därför undviks fingerskarvning av mindre längder. Storskalig produktion där allt är automatiserat använder långa längder som görs till KL-element. Företag som idag använder sig av mindre maskiner och mindre längder strävar mot större maskiner som kan massproducera större element för att vara konkurrenskraftiga. För att återanvänt virke ska kunna användas som KL-trä i praktiken behöver en effektiv lösning tas fram för hur mindre virkesbitar ska passa in i produktionen.

5.1.3 Lamellträ

CareWood är ett relativt stort projekt som ger ett alternativ för lamellprodukter. Projektet anger en metod som ska fungera ekonomiskt och produktionsmässigt för storskalig produktion vilket då anses rimligt att använda som sorteringsalternativ. Sorteringsalternativet följer de krav som angetts i projektet. Den enda egna bedömningen som gjorts är minsta längd som får användas i produktionen, något som inte nämndes i CareWood-projektet. Den egna bedömningen av minsta längd är 150 mm, samma som för fingerskarvade produkter.

De små dimensionerna (26x66 mm) som krävs för att virket ska fungera i produktionen gör att en stor del av träavfallet kan tänkas ingå i sorteringsalternativet. Att processen även hanterar skador, metall och ytbehandlingar samtidigt som det är ekonomiskt gynnsamt ökar också chanserna för återvinning. Spillet som blir vid kapning av defekter ska gå till produktion av spånbaserade produkter, enligt CareWood, vilket är positivt då de inte går till energiutvinning.

Även om tillverkning av lamellträprodukter med återvunnet träavfall ger flera fördelar kan den även till viss mån beskrivas som negativ. Om en större bit virke kapas ner till en betydligt mindre lamell bibehålls inte virkets dimension vilket kan ses som negativt eftersom det ger färre återvinningsalternativ om det bortsågade materialet går till flis istället för en träprodukt. Det är dock svårt att göra en bedömning av hur stor den andelen blir.

5.1.4 Spånplattor

Spånskivor är den produkt som oftast nämns som möjligt återvinningsalternativ för träavfall och det genomförs även utomlands. Tillverkning av spånskivor med träavfall har minst frågetecken runt sig. I och med att AII, vilket träavfall räknas som, kan användas för att producera spånplattor kan allt träavfall i Sverige återvinnas. Sverige använder varje år mer spånplattor än vad som produceras vilket kräver import, så det finns utrymme för ökad produktion.

Det negativa med att göra spånplattor av träavfall är att allt virke flisas. Sett till kaskadering är det inte optimalt att ta rent virke och flisa sönder det. Det ekonomiska värdet på materialet sänks och möjliga användningsområden minskar. ​Spånplattor är baserat på projektet ​Produktion av miljöanpassade spånplattor från träavfall​. Spånplattorna som producerades i projektet klarar endast kraven för vissa klasser (SS-EN 312:2010) av spånskivor vilket kan påverka hur efterfrågan ser ut. Hur stor andel av använda spånplattor i Sverige som tillhör de klasser som kan produceras har inte undersökts i denna studie. Det går inte heller med säkerhet att säga hur stor volym spånplattor det skulle bli om allt träavfall används till produktion av spånplattor; det kan bli en orimlig mängd. Att det inte med säkerhet kan sägas hur många gånger en spånskiva kan återvinnas till nya spånplattor kan innebära ett problem om en större mängd återvunna spånplattor skulle ingå i flisen som används till nyproduktion, speciellt om det blir ett vanligt alternativ. Hur stort ett sådant problem kan bli är svårt att säga då det i dagsläget kasseras som träavfall där spånplattor blandas med rent virke.

De största fördelarna med spånplattor rör produktion och sortering av virket. Produktionen av spånplattor behöver inte förändras, i alla fall inte i stort, vid en övergång till återvunnet träavfall som råmaterial. Det behövs inte någon effektivisering av sorteringen då allt material kan ingå i spånplattorna. Att allt material kan samlas i en container gör att ingen hänsyn behöver tas till de problem som skulle uppstå med en utförligare sortering på byggarbetsplatser. En extra container skulle innebära svårigheter då ytan ofta är begränsad och även att “något nytt” behöver introduceras vilket ofta stöter på motstånd. Det skulle även bli en extra kostnad i form av hyra och extra hantering. Samtliga dessa problem undviks för sorteringsalternativet ​Spånplattor.