4 Bakgrund till åtgärdsprogrammet
4.3 Finland internationaliseras och åldras
4.3.1 Olika befolkningsgrupper – de kulturella skillnaderna ökar
Andra aktuella megatrender förutom digitaliseringen är globaliseringen och internationa-liseringen av ekonomin samt urbaniseringen, klimatförändringen, åldrandet och befolk-ningens mångfald. Finland har aldrig varit ett land med en enda kultur, utan det har alltid funnits olika befolkningsgrupper i vårt land. De traditionella kulturella minoriteterna i Fin-land består av romerna, samerna, finFin-landssvenskarna, judarna och tatarerna. Från början av 1990-talet har både den kulturella och den språkliga mångfalden i Finland ökat ytterli-gare i takt med den ökande invandringen.
Enligt Statistikcentralen var totalt 339 925 personer med utländsk bakgrund stadigvaran-de bosatta i Finland i slutet av 2015. Siffran motsvarar 6,2 procent av lanstadigvaran-dets befolkning.
Av dem var 286 803 personer första generationens invandrare som var födda utomlands och 53 122 personer andra generationens invandrare, födda i Finland. Invandrarna förvän-tar sig att bli bemötta på lika grunder som den övriga befolkningen i Finland, men en
mi-nimiförutsättning för att integrationen ska lyckas är att de får tillräckligt med information om sitt nya hemland och dess tjänster.
Alla minoriteter i Finland har med stöd av grundlagen och diskrimineringslagen rätt att bli bemötta på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Det innebär att till exempel sam-erna och romsam-erna har rätt att göra sådant som hör till deras kultur och att ingen får diskri-mineras på grund av sitt språk, sin härkomst eller sin kultur. Alla människor som bor eller vistas i Finland har dessa rättigheter oberoende av sitt medborgarskap.
I grundlagen tryggas dessutom separat det svenska språkets ställning och samernas rät-tigheter. Det bör noteras att också teckenspråk nämns särskilt i grundlagen som en se-parat språkgrupp i särställning. I teckenspråkslagen (359/2015), som trädde i kraft 2015, nämns bland annat att myndigheterna är skyldiga att främja möjligheterna för dem som använder teckenspråk att använda och få information på sitt eget språk. Ett sätt att främja dessa möjligheter är att erbjuda mer information på teckenspråk i webbtjänsterna.
Digitaliseringen av framtidens trafik och kommunikation bör utvecklas med en grundlig förståelse av alla kulturella faktorers betydelse.
4.3.2 De äldre
Befolkningsstrukturen i Finland förändras snabbt under de kommande åren. För drygt 30 år sedan var cirka 12 procent av hela befolkningen över 65 år. I slutet av 2016 fanns det över en miljon människor över 65 år i Finland, och de utgjorde mer än 20 procent av be-folkningen. Statistiken visar att ökningen har gått snabbt, och kurvan fortsätter att peka lika brant uppåt. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer andelen personer över 65 år att överstiga 25 procent på 2030-talet. De äldre måste anpassa sig till ett nytt samhälle där användningen av teknik har stor betydelse. Samhället har blivit ett informa-tionssamhälle. I nuläget är de äldre inga särskilt aktiva användare av digitala apparater.
Hur ska man få även dem att börja använda digitala tjänster i framtiden? Det här är de facto en stor fråga: kan de äldre anpassa sig till ett digitalt samhälle?
Det bör också observeras att användarna betalar för att få använda informationstekniska lösningar. År 2015 var den genomsnittliga pensionen 1 613 euro i månaden27.
Statistikcentralens undersökningar visar att de äldre har börjat använda datorer i klart högre grad under de senaste åren28. Många seniorer har goda datatekniska kunskaper
27 Pensionsskyddscentralen, www.etk.fi.
28 Statistikcentralen: Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik 2016.
från sin tid i arbetslivet, men dessa kunskaper föråldras om de inte uppdateras aktivt. Den undersökning om befolkningens användning av informations- och kommunikationstek-nik som Statistikcentralen publicerar årligen ger vid handen att allt fler människor över 65 år använder internet. År 2016 hade 38 procent av alla 65–74-åringar använt internet flera gånger om dagen. Motsvarande siffra bland ålderskategorin 75–89 år var 16 procent. To-talt 52 procent av alla i åldern 65–74 år och 21 procent av alla i åldern 75–89 år använde internet dagligen eller nästan dagligen.
Cirka 38 procent av finländarna i åldern 65–74 år har och använder en smarttelefon. Mot-svarande andel av finländarna i åldern 75–89 år är 14 procent. Det har också blivit vanliga-re med pekplattor bland seniovanliga-rerna. År 2016 bodde 35 procent av finländarna i åldern 65–
74 och 14 procent av finländarna i åldern 75–89 i ett hushåll där det används en pekplatta.
Trots att användningen av digitala apparater håller på att öka krävs det fortfarande insat-ser för att säkerställa att allt fler människor ska kunna utnyttja de möjligheter som framti-den erbjuder. Digitaliseringen gäller inte bara framti-den unga generationen, som är van vid att använda datateknik i sitt arbete. Ändå är det ofta så att användarerfarenheter samlas in och behoven utreds endast bland de yngre befolkningsgrupperna, vilket nästan undan-tagslöst leder till att undersökningsresultaten blir felaktiga och användarvänligheten inte ges tillräckligt stor vikt29.
En undersökning där man utredde användningen av datateknik och orsakerna till att da-tateknik inte används inom ålderskategorin 75–89 år30 visade att de äldre bör involveras i utvecklingen av informationssamhället redan i planeringen av tjänster och applikationer.
Dagens användargränssnitt kan i många fall upplevas vara för komplicerade bland de äld-re och innehålla egenskaper som är helt iräld-relevanta och onödiga för dem.
Visserligen finns det redan flera tekniska lösningar på marknaden som stöder de äldres bo-ende, men de är ofta relativt traditionella och planerade främst för hälsovårdssektorn och/
eller för ”anstaltsbruk”, inte för självständigt boende. Det råder brist på tekniska lösningar som lämpar sig särskilt för självständigt boende och självständig mobilitet och som är enkla och smidiga att använda ur de äldres synvinkel. För att de äldre ska börja utnyttja den nya tekniken i större omfattning måste de involveras bättre i planerings- och testningsfasen.
Åldrandet är en helt individuell process. De äldre är en heterogen grupp precis som alla andra åldersgrupper, till exempel ungdomarna när det gäller hobbyer och levnadsvanor.
Allmänt taget har hälsotillståndet bland de äldre förbättrats, och människorna lever
29 Nordlund, Marika; Stenberg, Lea ja Lempola, Hanna-Mari. Tietoteknologian käyttö ja käyttämättömyyden syyt 75–89-vuotiailla – Kooste kyselytutkimuksesta (endast på finska). KÄKÄTE-projektet och LähiVerkko-projektet. 2014.
30 Se bilaga 26.
längre. Trots detta är åldrandet oundvikligen förknippat med olika problem av varierande svårighetsgrad, särskilt i högre ålder. Många seniorer har till exempel problem med minnet, balansen, synen, hörseln eller rörelseorganen. En del drabbas av flera problem samtidigt. Det finns en klar korrelation mellan åldrande och funktionsbegränsningar.
Enligt en bakgrundsutredning som Europeiska kommissionen publicerat uppger 32 procent av alla i åldern 55–64 år, 44 procent av alla i åldern 65–74 år, 60 procent av alla i åldern 75–84 år och 70 procent av alla över 85 år att de har någon funktionsbegränsning31.
När det gäller trafiktjänster har man noterat att seniorerna föredrar tillgängliga tjänster, så-som bussar, spårvagnar och tåg med lågt golv. De uppskattar också tydlig passagerarinfor-mation och en personal som förstår deras behov. Servicebusstrafiken, som har använts re-dan en längre tid i Finland och där man på många sätt har beaktat tillgänglighetsaspekten, uppskattas i synnerhet av de äldre. Det finns också möjlighet till anropsstyrd servicetrafik, men utan mobilapplikation. Ursprungligen har dessa tjänster utvecklats med tanke på personer med funktionsnedsättning.
Aktörerna på marknaden har inte nödvändigtvis insett att mer än en tredjedel av kon-sumenterna är seniorer, och att det behövs nya lösningar som gör det möjligt för dessa människor att så länge som möjligt leva ett självständigt liv på jämlika grunder. Det finns emellertid mycket stora affärsmöjligheter i branschen. I Europeiska kommissionens bak-grundsutredning används begreppet silverekonomi (Silver Economy) om de ekonomiska möjligheter som den åldrande befolkningen innebär med avseende på konsumtionen och den offentliga ekonomin.