Finns något bedömningsmaterial att luta sig mot?

Det finns ett flertal bedömningsstöd/material som lärare att ta hjälp av när det gäller kunskapsmålen muntlig kommunikation, däribland att ge och ta muntliga instruktioner.

Skolverkets bedömningsstöd för muntlig kommunikation vid namnet Nya språket lyfter! – är något som samtliga av de intervjuade lärarna nämner. En intressant reflektion är, att trots att samtliga lärare nämner detta bedömningsstöd, är det endast två av de intervjuade lärarna som använder sig av det som ett ordinarie stöd. Ytterligare en lärare arbetade med material från

29

bedömningsstödet stundtals, men då endast observationsschemat som användes i klassrumsobservationer.

Nya språket lyfter! som är ett material för både lärare och elever innehåller handledning, matriser, samt observationsschema som stöd för bedömning och utveckling. Då dessa matriser synliggör elevers språkliga förmågor i överensstämmelse med kursplanerna, får jag funderingar på varför inte fler av de intervjuade lärarna väljer att arbeta med dem (Skolverket, 2016, s. 3–7). Kanske beror det på tidsbrist med tanke på att lärare C nämner att tiden inte räcker till för att använda bedömningsmatrisen.

Samtliga lärare nämner utöver Nya språket lyfter! de nationella proven som ett stöd för bedömningen. Det är ett prov som ger alla elever lika förutsättningar då kraven är desamma, men det finns likaså negativa sidor av det hela. Som exempel kan elevens dag påverka resultaten då en incident på rasten kan påverka humöret, eller att eleven kan vara trött osv. Det kan också ge positiva resultat där en elev med svårigheter att uppnå kunskapsmålet klarar av de nationella proven bra.

Ytterligare ett stöd som samtliga lärare nämner och använder är lärarplattformen edwise.

Edwise användes regelbundet, men på olika vis. Majoriteten använde edwise till bedömning, men lärare C planerade också sina lektioner genom denna lärarplattform. Lärare E som arbetar i förskoleklass använder edwise för att föra en blogg veckovis, vilket gör att föräldrarna får stor delaktighet i skolans vardag. Majoriteten av lärarna nämner också att det finns stöd att ta av Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, muntligt. Ingen av lärarna går dock in på detaljer vad gäller det sistnämnda stödet.

Genom denna undersökning har jag funnit kunskap om att det finns ett flertal bedömningsstöd som lärare kan luta sig mot, vad gäller bedömning för kunskapsmålet muntlig kommunikation. Det finns dock i dagsläget inget lärarlyft inom detta ämne som i övriga fall kan nämnas som läslyftet och matematiklyftet. Lärare A samt B nämnde det som en bristvara som förhoppningsvis kommer längre fram i tiden. Utvecklingen för muntlig kommunikation i undervisningen har de senaste 20 åren gått från att läraren talade mestadels och lärde ut kunskap till eleverna, till att eleverna idag har kunskapsmål att uppnå vad gäller muntlig kommunikation (Gibbons, 2009, s. 24). Muntlig kommunikation är således något som

30

uppmärksammats alltmer, och kan i framtiden upphöjas som den viktigaste aspekten inom skolvärlden. Det i sin tur kan leda till ett lärarlyft inom ämnet muntlig kommunikation, vilket är något jag hoppas på.

6.5 Hur säkerställer lärare att eleverna nått målen?

Majoriteten av de intervjuade lärarna säkerställer elevernas kunskaper gentemot kunskapsmålet muntlig kommunikation i de Nationella proven som sker i årskurs 3.

Utöver de Nationella proven gör de bedömning i årskurs 1 och 2 via lärarplattformen edwise.

De gör bedömning månadsvis eller terminsvis, beroende på vilken kommun de arbetar i.

Lärare A och B arbetade också med matriserna från Nya språket lyfter! där de tillsammans med eleverna färglade de uppnådda kunskapsmålen (2016, s. 6). Lärare C använde klassrumsobservationer som en hjälp till bedömning, där observationsschemat kommer från Nya språket lyfter! Eftersom läraren har ansvaret för att eleverna når kunskapsmålen, är det viktigt att den sätter in åtgärder vid behov (Skolverket, 2011, s. 7). För att sätta in åtgärder i tid, bör man som lärare kontinuerligt dokumentera och bedöma (Wallberg, 2013, s. 13).

Lärare A som arbetade månadsvis med bedömning kan i god tid sätta in extra åtgärder eftersom hen ser elevernas utveckling via matriserna. Lärare D som endast ansåg sig veta elevernas kunskaper och eventuella svårigheter utan bedömningsmatriser särskilt ofta, kan tyvärr sätta in extra åtgärder för sent om det vill sig illa. Arevik & Hartzell (2007, s. 29) beskriver bedömning som ett hjälpmedel för att eleven ska utvecklas, vilket styrker att lärare A ger sina elever bättre förutsättningar för att nå kunskapsmålen än lärare D. Detta styrks av Wallberg (2013, s. 17, 19) som skriver att dokumentation är viktigt för elevernas rättssäkerhet, och något läraren bör lägga ned tid på. Då alla lärare utgår från samma läroplan och kunskapsmål får jag funderingar på varför bedömning inte bör ske i samma utsträckning. Det enda gemensamma bedömningsmaterialet att utgå ifrån är de nationella proven som sker först i slutet av årskurs 3.

Att använda nationella prov som bedömningsstöd har sina fördelar men också sina nackdelar.

Som nackdel spelar elevens dag in då den kan ha en dålig dag, vara nervös eller trött som ex­

empel, vilket lärare A nämner. Dels kan denna elev göra dåligt ifrån sig på nationella provet, men ligga bra till i bedömning vad gäller muntlig kommunikation under andra lektioner vilket då ger en orättvis bedömning och hämmar resultatet. Dels kan det å andra sidan ge motsatt

31

resultat där eleven gör mycket bra ifrån sig via det nationella provet, vilket den kanske inte annars gör på lektionerna. Det är oavsett positivt med de nationella proven då alla elever i svensk skola ges samma prov och förutsättningar vilket ger rättvisa åt eleven.