Finns det några skillnader eller likheter mellan diskurserna och i så fall hur

eftersom studenterna inte tydligt i tal kan uttrycka vad socialt arbete är så blir de grupper eller individer som är i behov av socialt arbetet väldigt bred. Här återkommer problematiken som vi nämnt i tidigare forskning med att försöka begränsa och tydliggöra vad socialt arbete är. Osäkerhet som råder kring socialt arbete utgör ändå deras förståelse av detta fenomen just nu. Förståelsen är påverkad av sociala processer och skapade av tidigare diskurser och kunskap som studenterna har erfarit vilket i dagsläget utgör deras diskurs kring socialt arbete.

4.4 Finns det några skillnader eller likheter mellan diskurserna och i så fall hur ser de ut?

Den största skillnaden mellan de intervjuade studenterna på de olika terminerna i textanalysen är deras sätt att använda sig av modalitet i sina uttalanden. Studenterna på termin fem har en högre grad av instämmande i sitt sätt att tala och resonera kring socialt arbete. Här nedan kan vi se ett exempel på detta. Det första citatet kommer från en student på termin ett och det andra från en student på termin fem.

29

F: Ja, tror du att sina egna erfarenheter påverkar socialarbetarrollen? I: Mina egna liksom?

F: Mmm…ja

I: Ja jag vet inte, jo men det gör det garanterat säkert, för dom som har kanske // kanske dom som har släkt eller själv varit utsatt för någonting eller haft problem med någonting eller om man säger så, men / ja det kan nog påverka kanske

F: Tror du att egna erfarenheter påverkar socialarbetarrollen? I: Absolut, det tror jag

F: Hur då?

I: Man påverkas ju hela tiden beroende på vilka man möter, vad man utför, vilka upplevelser man har, alltså det påverkar ju hur man tänker och så

Studenterna på termin ett använder sig också av mera hedges så som exempelvis kanske och lite, vilket betyder att de ändrar sitt påstående efter hand när de talar. Trots att studenterna på termin fem inte heller med full tydlighet talar kring olika saker som har med begreppet socialt arbete att göra så kan vi genom detta se att studenterna på termin etts sätt att tala om socialt arbete innefattar mer osäkerhet vilket får konsekvenser i form av att deras diskurs kring begreppet blir bredare och inte har samma innehållsmässiga utveckling och säkerhet.

I analysen av den diskursiva praktiken, alltså hur uttalanden bygger på tidigare diskurser eller texter, så kan vi se att studenterna på termin fem i större utsträckning använder sig av VFU och kurser för att underbygga sina åsikter. De refererar oftare till vad de har upplevt och lärt sig på sina VFU-platser och påstår att de på grund av den upplevelsen har ändrat åsikter och att fördomar har tonats ner. De pratar exempelvis om empowerment och uttalar sig enlig följande:

F: Vad tycker du är bra socialt arbete?

I: Bra socialt arbete är väl när man får människor att ändras till det positiva, att dom själva tycker att dom kan ändra sin situation till det bättre

En av studenterna på termin ett hänvisar vid samma fråga istället till vikten av att inte ha fördomar vid mötet med andra människor. Vilket vi anser är en mer grundläggande åsikt snarare än något som studenten borde ha lärt sig under utbildningen.

F: Vad tycker du är bra socialt arbete?

I: // Ja öhm…(skratt) // öhm // ja man skulle ju hoppas i alla fall att det liksom är när man har ett totalt blankt blad när man möte en person som har en, mått någon form av problem då, att man kan bortse från nationaliteter eller religion, alltså att man möter den personen precis, man skall ju se varje individ som unik. Det är säkert inte alltid så lätt, det tror jag inte att det är men / att alla har den liksom inställningen i alla fall…det tror jag

30 Att studenterna på termin ett inte talar lika starkt och inte heller är lika starkt influerade av skolans diskurser är helt naturligt då de inte har haft någon praktisk möjlighet att genomföra VFU ännu. De har heller inte läst lika många kurser som studenterna på termin fem som med hög modalitet i sina uttalanden kan referera till det som de lärt sig under utbildningen.

Talet kring makt och vem som besitter den skiljer sig också åt mellan studenterna på de olika terminerna. Termin etts studenter uttalar sig med relativt hög affinitet vem som har rätt att uttrycka sig och vems åsikt som tas för sann vilket betyder att det är en högst närvarande diskurs hos dessa medan studenterna på termin fem inte alls nämner detta. Detta betyder att denna påverkan inte lika tydligt finns med som en föreställning i deras verklighet. Det kan bero på att den verksamhetsförlagda utbildningen gett den studerande erfarenhetsbaserade kunskaper, vilket vi kan se på grund av det vi nämnt tidigare, att studenterna på termin fem i högre grad refererar till VFU. Erfarenheter är ju nämligen något som de flesta studenter omtalar som viktigt för socialarbetarrollen vilket studenterna på termin fem genom praktik har haft tidsmässig möjlighet att inskaffat sig.

Ännu en skillnad som vi kan se är att två av studenterna på termin fem i sitt tal med ord uttrycker att socialt arbete är svårdefinierat. Studenterna på termin ett uttrycker också genom sitt sätt att tala att det är svårt att sätta ord på vad socialt arbete innebär men de använder sig snarare av osäkerhet i satserna än av direkta ord när de beskriver detta. Detta kan tyda på att studenterna på termin fem tagit del av fler diskurser kring ämnet och därför uttalar med hög affinitet i sitt tal att det inte är något som man gör på ett enkelt sätt.

I: Det är svårt att förklara det går ju inte att sätta ord på vad socialt arbete är och liksom och vad man har lärt sig på programmet på kursen på programmet för det undrar jag ju själv ibland oj vad har jag lärt mig här…men det är nog det att vi får inte liksom 1+1 är 2 utan vi får andra saker som som är svåra att definiera.

I: Ja / socialt arbete är ju svårt att definiera, alltså det är ju svårt att säga

Skillnaderna mellan de olika terminerna är alltså många men det finns också likheter. Den tydligaste likheten är den diskurs som vi valt att kalla för socialt arbete som kall, där studenter från de båda terminerna talar om socialt arbete i form av att hjälpa folk. Endast en student på termin fem talar med egna ord om det vi vill kalla för profession när hon talar kring socialt arbete vilket är avvikande från de andra. Värt att tillägga är att skillnaden i användning av

31 affinitet i uttalandena fortfarande kvarstår mellan terminerna. Vilket betyder att diskursen socialt arbete som kall kvarstår för studenterna på termin fem men att de ändå kan utveckla sin argumentation genom att på ett annat sätt tala om vad som ligger inom ramen för professionalitet. Att studenterna på termin fem tydligare utvecklar sin argumentation kan vi också se utav längden på intervjun. Intervjuerna är tydligt längre för termins fems studenter än för termin etts trots att vi utgick från en snarlik intervjumall.

Syftet med uppsatsen var att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text av studenterna på socialarbetarprogrammet. Det vi har fått fram är att diskursen kring begreppet socialt arbete är bred och svår att beskriva både för de intervjuade studenterna på termin ett och termin fem. Genom talet har de svårt att sätta ord på vad socialt arbete innebär och de har svårt att ge en klar bild av vilka som utför det. Det speglar också den mångfald av åsikter och begreppsförklaringar som finns kring socialt arbete som vi skrivit om i tidigare forskning vilket betyder att studenternas diskurser är konstituerade av de diskurser som redan finns. Det som tydligt framkommer i talet hos de intervjuade studenterna är den diskurs som vi valt att kalla socialt arbete som kall. Där de oberoende av terminstillhörighet talar om socialt arbete som att ”hjälpa” och något som ”alla kan utföra”. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv leder det till att studenternas subjektiva verklighet, om vad socialt arbete är, i längden är med och skapar en objektiv verklighet som är socialt definierad av dem själva, det vill säga att de tillsammans är med och konstituerar innebörden av socialt arbete.

32