stort. Det rymmer hela världen.
”Det finns inga små språk. Alla språk är stora i sina
hemländer. Precis som på Island. Det är kanske ett litet
land, men språket är stort. Det rymmer hela världen.”
AUĐUR HAUKSDÓTTIR : Talar Norden med KLUVEN tunga?
54 55
Omvänt rymmer världen många språk. Man räknar med att det finns närmare sjutusen olika språk i världen, varav många är ganska okända och utan skriftspråk. Ett flertal av världens språk har redan försvunnit och ännu fler är hotade. Orsakerna till detta är den globala och politiska utvecklingen, de demografiska förändringarna och det faktum att främmande språk har fått en alltför dominerande ställning, vilket ofta försvagar lokala språks status och funktion. Hotet mot den lingvistiska mångfalden i världen är allvarligt.
Vigdís Finnbogadóttir-institutet i Reykjavík startades för tio år sedan vid den humanistiska fakulteten på Islands universitet. Islands tidigare president, Vigdís Finnbogadóttir, bidrog aktivt till att driva språkfrågorna och hon blev sedermera också världens enda språkambassadör i UNESCO:s regi, en titel hon fortfarande innehar. Tanken med institutet är att fördjupa språkkunskaperna i samhället, öka medvetenheten om språkens betydelse för mänskligheten samt studera och främja kulturutbyten mellan länder.
På det sättet vill man bidra till att öka kontakterna med personer av utländsk härkomst och höja den kulturella kompetensen både på individnivå och i samhället som helhet. I den accelererande globaliseringen, där hela världen blivit en arena för samarbete, handel, forskning och utbildning, vill institutet lyfta fram språkkunskaper och kulturell kompetens som en nyckel till framgång. Det är institutets ambition att på alla sätt föra vidare Vigdís Finnbogadóttirs arbete med språk, kultur och kommunikation.
Vigdis Finnbogadóttir-institutet kommer fortsatt att vara en del av Islands universitet, men nu skapas också ett UNESCO-projekt som kommer att få status som ett FN-organ för världens språk. Där kommer verksamheten att inrymmas i ett eget hus som ska uppföras i hjärtat av Reykjavík. Forskning kring översättning, språkinlärning och språkmedvetenhet blir huvudspåret i arbetet i det internationella forskningscentret.
Det kommer också att byggas upp ett språkmuseum som dessutom ska fungera som ett upplevelsecentrum. Många problem kring hur man rent praktiskt ska kunna visualisera språk och språkfrågor i museiform återstår att lösa, men klart är att språklig och kulturell mångfald ska stå i centrum liksom kulturell förståelse och språkliga upplevelser. Den tekniska utvecklingen kring språkhantering utvecklas snabbt och Auður välkomnar den. Ambitionen är att utnyttja IT och modern språkteknologi i museet. En idé är till exempel att ett barn ska kunna säga något på sitt eget språk till en språkrobot som översätter och röstbearbetar, så att barnet får tillbaka sitt påstående på ett annat språk, men med sin egen röst.
AUĐUR HAUKSDÓTTIR : Talar Norden med KLUVEN tunga?
56 57
De isländska skolbarnen lär sig danska i grundskolan i fyra år och fortsätter sedan studierna på gymnasiet. Men den danska språkförståelsen sjunker hos den yngre befolkningen.
– Det är synd, säger Auður, och menar att barnen i grundskolan inte alltid förstår vilken nytta man får av att kunna ett annat nordiskt språk när man blir vuxen. Under finanskrisen på Island har många islänningar åkt till Norge för att arbeta, och tidigare åkte också många till Sverige. De flesta som läser på utländska universitet bedriver sina studier i Danmark och har stor nytta av grundskolans språkkunskaper.
Sagan, språket, litteraturen – Island är ordens hemvist och berättelsernas förlovade land, med flest författare och flest sålda böcker per capita. Men litteraturen har även gjort Island globalt närvarande; utifrån sina nordiska rötter har den fornisländska litteraturen spritts över hela världen.
– Vår fornisländska diktning är världslitteratur. Den nyöversätts ständigt, just nu bland annat till tyska och nordiska språk. Men Auður poängterar också den moderna litteraturen och dess betydelse för språket och kulturen. Här har inte minst Nordiska rådets litteraturpris haft stor betydelse för att lyfta fram intresset för de nordiska grannländernas språk och kultur.
– Man kan inte öppna munnen på Island utan att bli en del av historien, skojar Auður, och syftar på all den litteratur som fortfarande skrivs. Och i nutiden fortsätter utvecklingen: studenter och arbetspendlare kommer tillbaka med nya ord och nya kunskaper. Här är vidsyntheten den största vinsten, menar Auður. Återvändarna tillför språket och kulturen sin erfarenhet. Vi ska verkligen inte beskriva internationellt utbyte som ”brain drain”, utan hellre som ”brain gain”. I medierna på Island och i andra nordiska länder pågår dock jämsides en språkutveckling som kanske inte alltid är av godo. Världsomspännande modetrender uppblåsta av marknadskrafter urlakar substansen i språken. Orden utnyttjas och förtunnas. Texterna blir alltmer fragmentariska och korta. Men, påpekar Auður med ett leende:
”Ideologier, synen på mänskliga rättigheter, vår
demokratisyn avspeglas i våra språk”
AUĐUR HAUKSDÓTTIR : Talar Norden med KLUVEN tunga?
56 57
– Vi ska komma ihåg runorna och runskriften – det är korta texter det! Och lakonismerna i sagorna, vilken uttrycksekonomi!
Ett språk som isländskan berövas nog inte i första taget sin åskådlighet och kraft. Tänk bara på det isländska ordet för idé – hugmynd – alltså en bild man har i tankarna. Eller se och hör vulkanismen i ett ord som inte gärna kan bli mer isländskt: eldfjall!