Fjärrvärme

Energianvändningen i ett hushåll inkluderar hushållsel, uppvärmning och varmvatten. Vanligaste uppvärmningssättet i Sverige är via fjärrvärme som står för över hälften av all uppvärmning. Fjärrvärmen kan produceras utifrån värmeresurser som annars förloras, exempelvis som vid produktionen av

elektricitet. Ångan som används för att driva turbinen expanderar för att därefter kylas ned i en kondensator. Kondensatorn fungerar som en stor värmeväxlare som nyttjar den resterande värmen genom att värma upp fjärrvärmevattnet som sedan används för uppvärmning i hushåll.

Medeltemperaturen som levereras ut på fjärrvärmenätet varierar mellan 70–100 oC, beroende på årstid. [44] Massabruk som arbetar för att bli mer energieffektiva kan försöka nyttja fler energikällor som finns på bruket för att producera fjärrvärme.

Södra Cells massabruk i Mönsterås producerar fjärrvärme som representerar uppvärmningen för 20 000 villor. 2019 sålde bruket totalt 150 GWh

fjärrvärme till Mönsterås och en närliggande anläggning som ägs av Södra Wood. [15]

7. Resultat

Resultatet från de mätningar och beräkningar som har genomförts under arbetets gång för att beräkna energin i avdunstningsförlusterna i

kausticeringsprocessen på massabruket i Mönsterås presenteras i detta kapitel. Det konstruerade verktyget presenteras tillsammans med de beräknade energiförlusterna från cisternerna och var dessa sker. Kapitlet innefattar även hur avdunstningsförlusterna kan minskas samt hur den potentiellt sparade energin kan användas i massabruket. Vid beräkning av den förlorade energin från cisternerna har det antagits att ångflödena ur cisternerna är konstanta, samt att skorstenarna inte tar in luft utan endast har ett konstant utflöde av fuktig luft.

7.1. Mätdata

Uppmätt data från cisternerna redovisas i Tabell 1. Som kan utläsas ur tabellen har kausticeringskärlen i båda serierna och kalkmjölkscisternen den högsta cisterntemperaturen. Den höga temperaturen beror på de exoterma reaktioner som sker när CaO tillsätts i kalksläckaren, vilket leder till ökad temperatur på luten. Högst dynamiskt tryck hade kausticeringskärl serie A och kalkmjölkscisternen, som kan kopplas till deras rördiameter. En mindre rördiameter ökar både det dynamiska trycket och flödeshastigheten på ångorna. Den våta och torra temperaturen var antingen densamma eller skiljde sig åt 1 °C, med ett undantag för kalksläckaren.

Tabell 1: I fält uppmätta temperaturer, dynamiskt tryck och rördiameter på cisternernas ångor i kausticeringsprocessen. Cisterntemperaturerna är avlästa från temperaturgivare i cisternen eller uppskattade utifrån närmsta givare, samtliga från Smart Client.

Torr temp. (°C) Våt temp. (°C) Cistern- temp. (°C) Dynamiskt tryck (Pa) Diameter (m) Utjämningscistern 88 88 95 40 0,250 LG-cistern 1 90 90 91 40 0,250 LG-cistern 2 86 85 91 20 0,250 Kalksläckare 70 67 99 20 0,600 Kaustkärl, serie A 86 85 100 60 0,200 Kaustkärl, serie B 93 92 100 30 0,350 Kalkmjölkscistern 95 95 100 68 0,350 LV-cistern 1 89 88 93 25 0,400

7.2. Beräkningsverktyg

Metoden för att beräkna avdunstningsförlusterna från cisternerna utvecklades i Excel. I beräkningsverktyget hanteras ångförlusterna som fuktig luft, vilket innebär att de innehåller både luft och vattenånga. Därmed separeras vattenånga och luften var för sig vid beräkningarna, då

komponenterna har olika egenskaper. Uppmätt mätdata på torr-, våt- och cisterntemperatur, dynamiskt tryck och rördiameter förs först in i verktyget. Vattnets mättnadstryck och ångbildningsentalpi är värden som avläses från tabell då de är temperaturberoende. Dessutom behöver tryck och R-värden för luft och vatten föras in i verktyget, vilka kan antas vara konstanta. Vattenångans densitet, luftens densitet och luftens värmekapacitet beräknas av verktyget utifrån tabellvärden. Utifrån data och tabellvärden beräknas flöde, entalpi och effektförluster. Vattenångan och luften hålls separerade för att i slutet summeras till en total effektförlust för cisternerna. Verktygets struktur tillsammans med ett exempel där utjämningscisternens effektförlust beräknas kan ses i Figur 8. För formler som användes för

beräkningsverktyget, se Bilaga 1, för hela beräkningsverktyget med samtliga cisterners data, se Bilaga 2.

Figur 8: Beräkningsverktygets konstruktion och ett exempel på hur

verktyget beräknar effektförlusten för utjämningscisternen utifrån uppmätt data och tabellvärden.

7.3. Energiförluster från avdunstning

Utifrån de uppmätta värdena beräknades massflödet för ångan från varje cistern med respektive entalpi, vilket ledde till att energiförlusterna ur

cisternerna kunde bestämmas. De beräknade energiförlusterna, som kan ses i Tabell 2, blev störst i kalkmjölkscisternen på 1,58 MW och LV-cistern 1 på 0,97 MW och minsta energiförlusten beräknades vara från LG-cistern 2 på 0,30 MW. Den totala energiförlusten genom avdunstning från cisternerna i kausticeringsprocessen har därmed beräknats till 6,01 MW. Dock är inte förlusten från de tre LV-cisternerna där över- och undertrycksventiler installerats inkluderad i den totala energiförlusten, då inga mätvärden anskaffades på ångorna. För fullständiga beräkningar till Tabell 2, se Bilaga 2.

Tabell 2: Beräknade värden på avdunstningsförlusternas massflöden, entalpier och energiförluster från cisternerna i kausticeringsprocessen.

Ångflöde (kg/s) Luftflöde (kg/s) Entalpi ånga (kJ/kg) Entalpi luft (kJ/kg) Energi- förlust (MW) Utjämningscistern 0,20 0,16 2270 89 0,48 LG-cistern 1 0,22 0,16 2280 91 0,51 LG-cistern 2 0,13 0,14 2280 87 0,30 Kalksläckare 0,35 1,25 2260 71 0,88 Kaustkärl, serie A 0,14 0,15 2257 87 0,33 Kaustkärl, serie B 0,41 0,19 2257 94 0,95 Kalkmjölkscistern 0,69 0,22 2257 96 1,58 LV-cistern 1 0,41 0,33 2275 90 0,97 Totalt 6,01

När avdunstningsångorna befinner sig i skorstenen sker värmeöverföring till röret som resulterar i en negativ entalpiförändring för den fuktiga luften. Det innebär att om den fuktiga luften fångas in vid rörets mynning har den förlorat energi till omgivningen på grund av värmeöverföringen under tiden i röret. Det är förväntat att en större energiförlust genom värmeöverföring sker i de rör som är längre och har större rördiameter, då kontaktytan till omgivningen är en viktig faktor i hur mycket värmeöverföring som sker. Flera av cisternerna hade sitt utflöde cirka två meter ovanför cisternernas tak. Dock hade utjämningscisternen, kalksläckaren, båda serierna

kausticeringskärl och kalkmjölkcisternen sina utlopp betydligt längre ifrån cisternen, se exempel i Figur 4, kapitel 4.1. Mätningar på cisterner. Avdunstningsångorna från dessa cisterner har därför färdats en längre sträcka i röret och därmed bör mer värmeöverföring ske. Den förlorade energin genom värmeöverföring ingår i den totala energiförlusten i Tabell 2, eftersom den energi som förloras genom värmeöverföring även förloras från systemet om den fuktiga luften lämnar cisternen.

Utifrån de beräknade energiförlusterna och minst ett känt massflöde från flödesindikatorer på massabruket har energibalanser över de enskilda cisternerna ställts upp, se Tabell 3. Utifrån det kända massflödet och energiförlusten beräknades det saknade energiflödet. I Tabell 2 kan ses att energiförlusterna som sker i form av avdunstning är relativt små i

förhållande till energiflödet genom processerna. I energibalanserna är både LG-cistern 1–2 och kausticeringskärl serie A och B hopslagna. Detta på grund av att det saknades volymflöden för de enskilda cisternerna och därför hanteras dem som en komponent. För fullständiga beräkningar, se Bilaga 3.

Tabell 3: Beräknad energibalans för respektive cistern i kausticeringsprocessen. Energi in (MW) Energi ut (MW) Energi förlorad (MW) Utjämningscistern 44,89 44,41 0,48 LG-cistern 1–2 37,58 36,77 0,81 Kalksläckare 42,76 41,88 0,88

Kaustkärl, Serie A & B 43,35 42,07 1,28

Kalkmjölkscistern 43,35 41,77 1,58

LV-cistern 1 17,86 16,89 0,97

LV-cisterner 3–51 50,05 49,17 0,88

1_{Energibalans utifrån massflöden från Smart Client år 2018.}

Utjämningscisternen är första steget i kausticeringsprocessen och har ett inflöde av LG på 44,89 MW som kommer direkt från sodapannan.

LV-cisternerna 3–5 har det största inflödet av energi på 50,05 MW eftersom de även återfår lut från LV-cistern 1. Beräkningarna från LV-cisternerna 3–5 är inte data från samma tidpunkt som resterande data, utan kommer från 2018, innan över- och undertrycksventiler på skorstenarna installerades. Den förlorade energin på 0,88 MW antas i dagsläget därmed inte vara lika stor, vilket gör att den utgående energin förmodligen är större än 49,17 MW. Energibalanserna diskuteras vidare i kapitel 8.1. Avdunstningsförlusterna.

7.4. Energibesparande lösningar

Tre lösningar för att minska avdunstningsförlusterna har presenterats i kapitel 6. Energibesparande åtgärder. En av dessa är ”breather valve”, som tidigare installerats på LV-cistern 3–5. Lösningen har som mål att minimera avdunstningsförlusterna och därmed spara energi, dock kommer en viss värmeöverföring från gasen till omgivningen att ske oavsett. I och med att inga mätningar eller annan data kunnat tas ut på energivinningen i denna installation har inte energibesparingen kunnat beräknas utan måste undersökas vidare för att besluta energivinningen i den. Energivinningen från installationen kan också variera mellan olika massabruk eftersom de

kan ha olika rördiameter, andra cisterntemperaturer eller andra faktorer som kan påverka resultatet.

Om ”breather valve” installeras på cisternerna kommer energiflödet i kausticeringen att vara högre än det är idag. För att det ska vara lönsamt behöver den besparade energin ha ett användningsområde. Vilka

användningsområden som kan finnas på det undersökta massabruket diskuteras i kapitel 8.2. Vad kan den besparade energin användas till? De andra lösningarna går ut på att samla in ångan från gaserna och antingen anknyta dem till det redan befintliga fjärrvärmesystemet, eller att nyttja dem i en Organic Rankine Cycle som kan producera elektricitet. Hur mycket energi som kan tas till vara på genom detta sätt har inte undersökts vidare då dessa lösningar kräver större ombyggnationer på det undersökta

8. Diskussion och slutsatser

Det fanns svårigheter att hitta liknande undersökningar som gjorts på cisterners avdunstningsförluster i massabruk, vilket kan bero på flera

anledningar. En anledning kan vara att energin som förloras på detta sätt inte är särskilt stor i förhållande till den totala energin som behandlas i ett

massabruk. Det är till exempel betydligt vanligare med undersökningar på sodapannans energieffektivitet, eftersom en större mängd energi behandlas där. Det kan också bero på att det finns mycket annan teknik som möjliggör större vinning ur ett massabruk som undersöks, till exempel att utvinna metanol eller producera syntesgas genom förgasning.

8.1. Avdunstningsförluster

I massabruket i Mönsterås var det kalkmjölkcisternen och LV-cistern 1 som hade de största energiförlusterna genom avdunstning. Kalkmjölkcisternens höga energiförlust skulle kunna bero på att temperaturen i cisternen är mycket nära kokpunkten och därmed avdunstar mer vätska än i de andra cisternerna. Temperaturen är dock nära kokpunkten även i

kausticeringskärlen men dessa har inte en lika stor förlust. LV-cistern 1 har en av de lägre cisterntemperaturerna men ändå en av de största

energiförlusterna. Utifrån beräkningarna uppmärksammades det att de fyra cisterner med störst energiförlust även har de fyra största rördiametrarna på sina skorstenar. Rapporten verkar därmed kunna uppvisa ett samband mellan att en större rördiameter genererar en större energiförlust genom

avdunstning. Det skulle betyda att en minskad rördiameter bör vara en möjlig lösning för att minska energiförlusterna ur cisternerna, vilket dock behöver undersökas vidare för att kunna bekräftas.

De beräkningar som gjordes behandlade gasflödet ur cisternerna som fuktig luft. Efter att beräkningarna hade gjorts uppmärksammades dock att inga direkta luftinflöden till cisternerna finns utan endast mindre luckor som kan släppa in små mängder luft. Först övervägdes att gasflödet endast skulle bestå av vattenånga, men detta avvisades på grund av termodynamikens lagar om partialtryck. Därmed ifrågasattes om gasblandningen istället bestod av fler gaser än luft, till exempel CO2. Lutens pH-värde varierar under kausticeringsprocessens gång beroende av kemiska reaktioner där sura gaser, såsom koldioxid, lätt kan tas upp eller avges. Gasflödet antas därför också innehålla en viss mängd koldioxid.

I resultatet ställdes energibalanser upp enskilt för respektive cistern och inte över hela processen. Det går dock fortfarande att följa energiflödet genom kausticeringen i de olika energibalanserna. Den förlorade energin mellan utjämningscisternen och LG-cisternerna kan förklaras genom att

adderas bränd kalk i kalksläckaren, varvid exoterma reaktioner sker och temperaturen ökar och därmed även energin. Detta sker fram tills att luten lämnar kalkmjölkcisternen och går till LV-cistern 3–5. Från LV-cistern 3-5 finns ett delflöde som pumpas till LV-cistern 1 och därmed blir det ett förhållandevis litet energiflöde genom denna cistern jämfört med resterande. Därefter pumpas luten tillbaka till LV-cistern 3-5 som leder till att dessa cisterner har ett högt energiflöde.

När energibalanserna ställdes upp gjordes det genom ett känt in- eller utflöde till cisternen och den beräknade energiförlusten från cisternen. Att energibalanserna utfördes på detta sätt leder till att vissa fel kan ha uppstått om ett av de kända flöden som användes inte var helt korrekt. Skillnaden i noggrannheten på mätningarna och data från loggningsprogrammet är också stor, där volymflöden från givare har tagits ut med närmsta heltal, medan mätningarna kan beräkna volymflödet med någon decimals noggrannhet.

8.2. Vad kan den besparade energin användas till?

Som nämndes i resultatet är det viktigt att den besparade energin från en ”breather valve” har ett användningsområde på massabruket. Efter de två första stegen i kausticeringen som är utjämningscisternen och LG-

cisternerna, kyls luten i en lutkylare. Från avläsning i Smart Client kyls den från 91 ˚C till 85 ˚C. Det görs för att i de kommande stegen, kalksläckning och kausticering, sker exoterma reaktioner där värme utvecklas och temperaturen önskas hållas under 100 ˚C för att undvika kokning. Om energin som når lutkylaren är högre än nuläget måste mer värme kylas bort i detta steg, vilket görs antingen genom ett högre kylvattenflöde till kylningen eller genom att få högre temperaturökning på kylvattnet. Efter kylningen håller det använda kylvattnet idag en temperatur på cirka 50 ˚C och används som tvättvatten till mesafilter och LV-filter. Hur mycket varmare eller hur mycket mer tvättvatten som kan produceras måste undersökas vidare för att kunna avgöra om det finns vinning i detta.

Efter kalksläckningen kommer kausticeringskärlen, kalkmjölkcisternen och LV-cisternerna. Om energi kan sparas i dessa steg kommer temperaturen på luten att hålla en högre temperatur när det pumpas vidare till kokeriet och därmed behöver inte luten värmas till samma grad innan den används i kokarna. Däremot är det oklart om temperaturen i kausticeringskärlen kan nå över kokpunkten om en viss energi sparas från dessa, då temperaturen idag hålls mycket nära kokpunkten. I så fall kan det vara möjligt att sänka temperaturen mer i lutkylaren för att motverka detta, den möjligheten beror på hur kylningsprocessen är uppbyggd.

Med dessa möjligheter att använda energin har det antagits att systemet för kylning och lutflödet från LV-cisternerna inte ska ändras, finns det intresse av att ändra någon av dessa processer bör fler möjligheter att använda den

besparade energin finnas. Hur dessa processer är uppbyggda kan också variera mellan massabruk och måste därför undersökas på de specifika fallen för att se att energin har ett användningsområde.

Eftersom värmeöverföring till omgivning sker från ångan i röret är det önskvärt att ha ett kortare rör om en av lösningarna ska installeras. Ett kortare rör gör att en mindre kontaktyta till omgivningen finns och därmed förloras mindre energi genom värmeöverföring. Det betyder att lösningarna antagligen har en sämre verkningsgrad på utjämningscisternen,

kausticeringskärlen och kalkmjölkcisternen, då dessa har längre rör än de andra cisternerna. Därmed är det antagligen effektivare att i första hand installera en ”breather valve” på dem cisterner med kortare skorsten. Att samla in ångan från den fuktiga luften för att anknyta till massabrukets fjärrvärmesystem eller för att producera elektricitet i en Organic Rankine Cycle krävs en större investering och ombyggnation av massabrukets cisterner än ”breather valve”. Om någon av dessa lösningar installeras kan den besparade energin användas till uppvärmning eller elektricitet.

9. Referenser

[1] Världsnaturfonden, ”Klarar vi Klimatmålen?,” [Online]. Available: https://www.wwf.se/klimat/klarar-vi-klimatmalen/. [Använd 14 Maj 2020].

[2] D. Wuebbles och e. al., ”Climat Science Special Report: Fourth National Climate Assessment (NCA4), Volume I,” US Global Change Research Program, Iowa, 2017.

[3] M. Kanth, ”Sveriges del av EU:s klimatmål,” Naturvårdsverket, 17 02 2020. [Online]. Available: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges- klimatataganden/. [Använd 20 05 2020].

[4] ”Data and Statistics,” IEA, 2019. [Online]. Available: https://www.iea.org/data-and-

statistics?country=WORLD&fuel=Energy%20supply&indicator=Total%2 0primary%20energy%20supply%20(TPES)%20by%20source. [Använd 03 April 2020].

[5] Energimyndigheten, ”Energiläget 2018, En översikt,” Eskilstuna, 2018. [6] L. Nilsson, M. Tjernström, T. Johansson och T. Persson,

”Energiförsörjning,” Nationalencyklopedin, [Online]. Available:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/energif%C3% B6rs%C3%B6rjning. [Använd 13 04 2020].

[7] ”Energiläget - Statistik,” 03 Juni 2019. [Online]. Available:

http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/?currentTab=1#mai nheading. [Använd 02 April 2020].

[8] B. Steenberg, ”Sulfatprocessen,” Nationalencyklopedin, [Online]. Available:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sulfatprocesse n. [Använd 03 April 2020].

[9] ”Sulfatmassaprocessen,” SkogsSverige, 28 02 2017. [Online]. Available: https://www.skogssverige.se/papper/fakta-om/massa-och-

papperstillverkning/sulfatmassaprocessen. [Använd 14 04 2020]. [10] I.-L. Svensson, J. Jönsson, T. Berntsson och B. Moshfegh, ”Excess heat

from kraft pulp mills: Trade-offs between internal and external use in the case of Sweden - Part 1: Methodology,” Energy Policy, vol. 36, pp. 4178- 4185, 27 08 2008.

[11] Södra, ”Produktionsprocess,” Södra, 30 April 2018. [Online]. Available: https://www.sodra.com/sv/se/massa/vara-massabruk/produktionsprocess/. [Använd 03 April 2020].

[12] H. Theliander, M. Paulsson och H. Brelid, ”Mekanisk

massaframställning,” i Introduktion till massa- och pappersframställning, Göteborg, Chalmers Tekniska Högskola, 2002.

[13] Södra, ”Södra sedan 1938,” Södra, [Online]. Available:

https://www.sodra.com/sv/se/sodrahistorien/tidslinjen/. [Använd 01 April 2020].

[14] Södra, ”Södra,” [Online]. Available: https://www.sodra.com/sv/se/. [Använd 30 Mars 2020].

[15] Södra Cell Mönsterås, ”Besöksbroschyr Södra Cell Mönsterås,” 2020. [Online]. Available: www.sodra.com › besoksbroschyr_sodrac_mas_sv. [Använd 28 04 2020].

[16] Södra, ”Södra först i världen med fossilfri biometanol,” 02 03 2020. [Online]. Available: https://www.sodra.com/sv/se/skog/nyheter-och- aktiviteter/sodrakontakt/nyhetsartiklar/2020/nummer-1/sodra-forst-i- varlden-med-fossilfri-biometanol/. [Använd 20 05 2020].

[17] B. Ferm, ”Kokning, allmänt,” i Sulfatmassateknik, Karlstad, Creando Training, 2016.

[18] B. Ferm, ”Indunstning, beskrivning,” i Sulfatmassateknik, Karlstad, Creando training, 2006.

[19] ”Sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning,” SkogsSverige, 28 02 2017. [Online]. Available: https://www.skogssverige.se/papper/fakta-om/massa- och-papperstillverkning/sulfatmassafabrikens-kemikalieatervinning. [Använd 14 04 2020].

[20] B. Ferm, ”Sodapanna, beskrivning,” i Sulfatmassateknik, Karlstad, Creando Training, 2006.

[21] B. Ferm, ”Kausticering, beskrivning,” i Sulfatmassateknik, Karlstad, Creando Training, 2016.

[22] K. Hartley, ”Alkalininty and pH,” i Tuning Biological Nutrient Removal Plants, London, IWA Publishing, 2013, pp. 67-69.

[23] ”Carbon Dioxide for pH Neutralization,” Digital Analysis corporation, [Online]. Available:

http://www.phadjustment.com/TArticles/Carbon_Dioxide.html. [Använd 24 05 2020].

[24] W. Sölken, ”Introduction to Breather Valves,” wermac, [Online]. Available: http://www.wermac.org/equipment/breather_valve.html. [Använd 21 April 2020].

[25] K. Engeland, M. Borga, J.-D. Creutin, B. Francois, M.-H. Ramos och J.-P. Vidal, ”Space-time variability of climate variables and intermittent

renewable electricity production - a review,” Renewable ans Sustainable Energy Reviews, vol. 79, pp. 600-617, 24 05 2017.

[26] H. Alvarez, ”5.1 Allmän termodynamik,” i Energiteknik del 1, 3:11 red., Lund, Studentlitteratur AB, 2006.

[27] C. Åquist, L. Tansjö och O. Beckman, ”Termodynamik,” Nationalencyklopedin, [Online]. Available:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/termodynamik. [Använd 13 04 2020].

[28] J. Fridén, ”M2 Luftströmning,” Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 1995.

[29] G. Brunner, ”Supercritical Fluid Science and Technology,” i Chapter 2.4.7 Entalphy, vol. V, Elsevier, 2014.

[30] H. Alvarez, ”5.1.6 Värmemängdsändring, specifik värmekapacitet,” i Energiteknik del 1, 3:11 red., Lund, Studentlitteratur AB, 2006. [31] H. Alvarez, ”5.4.4 Fuktig luft,” i Energiteknik del 1, 3:11 red., Lund,

Studentlitteratur AB, 2006.

[32] O. Beckman, ”Värme,” Nationalencyklopedin, [Online]. Available: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rm e. [Använd 12 05 2020].

[33] A. Lindroth och E. Abel, ”Luftfuktighet,” Nationalencyklopedin, [Online]. Available:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/luftfuktighet. [Använd 13 04 2020].

[34] A. Razak, ”Industrial Gas Turbines,” vol. 1, Elsevier Science, 2007, p. 14.5.1 Wet bulb temperature.

[35] H. Goodfellow och E. Tahti, ”4.2.4 Vapor Pressure of Water and Ice and Calculation of Humid Air State Values,” i Industrial Ventilation Design Guidebook, Elsevier Science, 2001, p. 72.

[36] Södra, ”Produktionsprocess,” 30 04 2018. [Online]. Available:

https://www.sodra.com/sv/se/massa/vara-massabruk/produktionsprocess/. [Använd 8 05 2020].

[37] Södra Cell Mönsterås, ”Flödesschema Kokeri Avd 415,” 2020. [38] Södra Cell Mönsterås, ”Indunstning 1 Flödesschema,” 2019. [39] Södra Cell Mönsterås, ”SP6 Grönlut Processchema,” 2020.

[40] Södra Cell Mönsterås, ”Kausticeringsanläggning Flödesschema,” 2020. [41] H. Öhman, ”Implementation and evaluation of a low temperature waste

heat recovery power cycle using NH3 in a Organic Rankine Cylce,” Energy, vol. 48, pp. 227-232, 30 03 2012.

[42] T. Hung, S. Wang, C. Kuo, B. Pei och K. Tsai, ”A study of organic working fluids on system efficiency of an ORC using low-grade energy sources,” Energy, vol. 35, pp. 1403-1411.

[43] A. A. Lakew och O. Bolland, ”Working fluids for low-temperature heat source,” Applied Thermal Engineering, vol. 30, nr 10, pp. 1262-1268, 2010.

[44] E. Rydegran, ”Fjärrvärme - resurseffektiv uppvärmning,” Energiföretagen, 20 02 2020. [Online]. Available:

https://www.energiforetagen.se/energifakta/fjarrvarme/. [Använd 26 05 2020].

Bilagor

Bilaga 1

Formler som används vid beräkningar. Uppmätta torra och våta temperaturer används för att bestämma cp-värden för luft, ånga och vatten, vilket görs genom interpolering mellan 80–100 oC för luft och vatten, men 60–100 oC för ånga. Luftens densitet interpoleras även den mellan 80–100 o_{C. Vattnets} ångbildningsentalpi, r0, och vattnets partiella mättnadstryck, p’’H2O, avläses i tabell.

Värdena på RL=287 J/(mol K), RH2O=462 J/ (mol K) samt patm=101 325 Pa är konstanter oberoende av temperatur.

Formel för beräkning av luftens våta densitet, ρvåt, har byggts om från ekvationer med massa för vattenånga och luft för att kunna stryka volymen.