Fler välutbildade unga

3.2 Fler välutbildade unga

Samtidigt som förhållandet på arbetsmarknaden har förändrats bland de yngre, har också antalet studenter på landets universitet och högskolor stigit väsentligt. Under perioden 1980 till 2005 har antalet studenter på landets högre lärosäten mer än fördubblats.³² En förklaring ligger i den markant ökade arbetslöshet som uppstod under nittiotalets första halva, där framför allt ungdomsgenerationen drabbades hårt. Ytterligare en förklaring är att det från regeringshåll fanns ett mål om att allt fler

ungdomar skulle gå vidare till högre utbildning, varför särskilda satsningar gjorts på att utöka antalet utbildningsplatser på landets högre lärosäten.

Figur 14. Nybörjare, registrerade samt examina, år 1980-2004 (antal)

Källa: Statistiska centralbyrån, Nybörjare och examina i högskolan 2004.

Läsåret 1980/81 var knappt 160 000 studenter registrerade inom det svenska högskoleväsendet (figur 14). I början av nittiotalet hade antalet ökat till omkring 200 000, för att därefter nå en toppnotering på närmare 360 000 registrerade studenter läsåret 2003/04. Under samma period ökade också antalet högskolenybörjare³³ från 43 000 till 78 000. Antalet examina har dock legat relativt konstant sedan åttiotalets början, med undantag för en viss ökning i början av 2000-talet.

Det kan kanske tyckas märkligt att antalet examina inte har ökat i samma utsträckning som antalet studenter. Förklaringen ligger sannolikt i att medelstudenten läser betydligt längre än de 3-4 år som en utbildning normalt tar, varför tredubblingen av antalet studenter inte motsvaras av samma ökning av antalet examina. En examen är inte heller något som studenterna får automatiskt då de är klara med sin utbildning. Examensbeviset måste begäras ut av studenten och mest troligt glömmer en del studenter att göra detta, varför antalet uttagna examina inte motsvaras av det antal studenter som uppnått målen för en examen. Alla studenter läser inte heller klart sin utbildning.

Fördelningen mellan kvinnor och män har under den senaste tjugoårsperioden varit relativt konstant bland studenterna. Av det totala antalet registrerade studenter läsåret 2004/05 var sex av tio kvinnor. Bland de nyregistrerade studenterna har andelen kvinnor minskat något, även om kvinnorna fortfarande är något fler än männen. När det gäller examina har kvinnornas andel legat på ungefär 65 procent genom hela perioden.

Unga kvinnor har idag generellt en högre utbildningsnivå än unga män. År 2003 var omkring 30 procent av kvinnorna mellan 25-29 år högutbildade, att jämföra med drygt 20 procent av männen i samma åldersgrupp. I början av nittiotalet var andelen högutbildade bland de båda könen ungefär samma, vilket alltså innebär att skillnaderna mellan könen har ökat.³⁴

Med nybörjare avses de studenter som inte tidigare bedrivit högskolestudier. Varje student förekommer endast en gång i uppgifterna. 34 Ungdomars ekonomiska välfärd (2005). 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2001 2002 2003 2004

Totalt antal registrerade Antal nybörjare Antal examina

Medianåldern för nybörjare har de senaste åren varit ca 23 år, en ökning med två år sedan 1990-talets början. En bidragande orsak till att medianåldern har höjts det senaste decenniet är troligen att många från gymnasieskolan väljer att komplettera sina slutbetyg på komvux och liknande utbildningsinstanser innan de blir antagna till högskoleutbildning.³⁵

Bland det totala antalet studerande har medianåldern de senaste åren varit omkring 25 år. Kvinnornas medianålder ligger i genomsnitt ett år över männens. För de studenter som tar ut sin examen har medianåldern det senaste decenniet varit drygt 27 år.

Det är alltså i huvudsak den yngre delen av den vuxna befolkningen som befinner sig på landets högskolor och universitet, vilket knappast är särskilt förvånande. Det är också bland dessa personer som andelen komvuxstuderande samt studerande vid övriga utbildningsinstanser är som högst (figur 15). Bland de unga vuxna, 20-24 åringarna, läser idag fyra av tio någon form av utbildning.

Figur 15. Andel studerande i befolkningen 16-64 år höstterminen 2004 (procent)

Källa: Statistiska centralbyrån, Befolkningens utbildningsnivå (2005).

Valet av utbildningsinriktning är i hög grad en könsfråga, där kvinnor och män väljer att utbilda sig inom olika områden. De unga männen har en mycket hög dominans när det gäller de tekniska utbildningarna, medan de unga kvinnorna istället dominerar inom hälso- och sjukvårdsutbildningar. Också bland utbildningar inom samhällsvetenskap, juridik, handel, administration samt pedagogik och lärarutbildningar tenderar kvinnor att utgöra en större andel än männen.³⁶

Som en effekt av det ökade antalet studenter på landets högre lärosäten är dagens ungdomsgeneration väsentligt mer välutbildade än de äldre delarna av arbetskraften. Samtidigt har arbetslösheten bland akademiker stigit något sedan början av nittiotalet. Sammantaget går det att skönja en utveckling där en allt mer kvalificerad ung arbetskraft möter en kärvare arbetsmarknad.

SCB, UF 79 SM 0601 (2006). 36

Enligt en bedömning från fackförbundet SACO befinner sig drygt 10 procent av de utexaminerade akademikerna utanför alternativt med en svag ställning på arbetsmarknaden.³⁷

Det ökade utbudet av en högt utbildad arbetskraft har de senaste åren således inte motsvarats av en lika stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Därav följer att arbetslösheten bland nyexaminerade akademiker har ökat snabbare än inom andra grupper. Tryggheten i en akademisk utbildning är inte lika självklar idag som tidigare, även om en högre utbildning fortfarande ger bättre förutsättningar för att få ett arbete.³⁸ När det gäller yrkeserfaren arbetskraft råder det däremot balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.³⁹

Även om andelen arbetslösa akademiker har ökat något under senare år ser dagens unga akademiker ljust på arbetsmarknaden. Två tredjedelar trodde i början av år 2006 att det skulle komma att ske en positiv utveckling inom just det egna kompetensområdet inom den närmaste framtiden.⁴⁰

Figur 16. Andel förvärvsarbetande tre år efter avslutad utbildning i mars 2004 samt andelen heltids- och deltidsarbetande, fördelat på utbildningsnivå och kön (procent)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Deltid Heltid

Källa: Statistiska centralbyrån, Utbildning och forskning, Inträdet på arbetsmarknaden (2004).

Undersökningar av studerandes situation på arbetsmarknaden visar att drygt 90 procent av män och kvinnor med en högskoleexamen har ett arbete tre år efter examen. Motsvarande andel bland personer med examen från ett yrkesinriktat program på gymnasienivå varierar mellan 65-75 procent beroende på kön, och för personer med examen från studieförberedande program på gymnasienivå är andelen 45-50 procent (figur 16). Andelen sysselsatta tre år efter examen är alltså väsentligen högre bland män och kvinnor som avslutat en högskoleutbildning jämfört med övriga grupper. Likaså är andelen heltidsarbetande högre bland dessa personer. Av de högskoleutbildade personerna arbetar

dessutom en högre andel inom det område man utbildats, jämfört med personer med utbildning från yrkesinriktade program (figur 17).

Figur 17. Andel som arbetade inom yrkesområden som utbildningen var inriktad mot tre år efter avslutad utbildning i mars 2004, fördelat på utbildningsnivå och kön (procent)

0 10 20