Flera intervjuledare

En eventuell nackdel med att de tre första intervjuerna genomfördes av två intervjuledare är att deltagarna kan ha upplevt sig vara i en mer ”utsatt” position eftersom de observerades av två personer, jämfört med om det enbart varit en intervjuledare. Det kan ha på så vis ha uppstått en obalans mellan deltagare och intervjuledare. Risken med detta skulle vara att deltagarna upplevde det som att de blev bedömda och därför fick svårt att ge korrekta återgivningar av sina upplevelser och reflektioner. Det kan resultera i att deltagarna svarar så som de tror att de ”förväntas” svara, alltså att detta ger upphov till, eller stärker, social önskvärdhet-bias. Några studier eller andra källor för detta har dock inte funnits vid efterforskning och detta bör således inte ses som en definitiv risk, men den bör heller inte uteslutas.

8. Sammanfattning

Denna studie har undersökt vad för upplevelser och reflektioner potentiella användare har av video- text- och ljudmaterialet som kan komma att finnas i behandlingsprogrammet som Usifys tillsammans med Psykologpartners arbetar med att ta fram. Genom att ta del av deltagarnas upplevelser och reflektioner kan tjänsten utformas på bästa sätt för att möta deras behov och önskemål samt ge dem stöd i deras vardag.

Vid analysen av intervjuerna kunde flera teman identifieras med återkommande åsikter och reflektioner som deltagarna hade gällande materialet. De upplevelser som deltagarna hade haft var både positiva och negativa. Gällande några aspekter rådde det skilda åsikter deltagare emellan där vissa var positivt inställda medan andra var negativt inställda. Ett exempel på detta var vad deltagarna tyckte om de inspelade videorna där en psykolog framför kameran berättade om de bakomliggande faktorerna till problemområden för personer med ADHD. Vissa deltagare uppskattade dessa videor medan andra inte gjorde det.

Utifrån resultatet från intervjuerna har konkreta förslag på förändringar i materialet presenterats. Förhoppningen är att dessa förändringar kan möta både den negativa kritik som presenterats av vissa deltagare samtidigt som de inte ändrar på det som andra deltagare uppskattade. Resultatet och diskussionen kan appliceras till andra tjänster och sammanhang då insikterna från studien ger en bättre för personer med ADHDs perspektiv. Med den förståelse som studien gett upphov till kan Usify och Psykologpartners utforma en så bra tjänst som möjligt men även andra projekt riktat mot personer med ADHD kan nyttjas av de insikter denna studie lett till. Lämpligtvis görs liknande undersökningar längre fram i projektet så att ytterligare nya insikter kan berika tjänsten.


9. Referenser

Barkley, R. A. (1997). Behavioral inhibition, sustained attention, and executive functions: constructing a unifying theory of ADHD. Psychological bulletin, 121(1), 65.

Barriball, K. L., & While, A. (1994). Collecting data using a semi-structured interview: a discussion paper. Journal of Advanced Nursing-Institutional Subscription, 19(2), 328-335.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.

Ceric, A., & Österberg, T. (2018). Professionellas möten med individer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Cialdini, R. B., & Goldstein, N. J. (2004). Social influence: Compliance and conformity. Annu. Rev. Psychol., 55, 591-621.

Diamond, A. (2013). Executive functions. Annual review of psychology, 64, 135-168.

Doody, O., & Noonan, M. (2013). Preparing and conducting interviews to collect data. Nurse researcher, 20(5).

Feje, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Goodwin, K. (2011). Designing for the digital age: How to create human-centered products and services. John Wiley & Sons.

Gould, J. D., & Lewis, C. (1985). Designing for usability: key principles and what designers think. Communications of the ACM, 28(3), 300-311.

Hansen, A. (2016). Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna. Fitnessförlaget.

Harpin, V. A. (2005). The effect of ADHD on the life of an individual, their family, and community from preschool to adult life. Archives of disease in childhood, 90(1), 2-7.

Hedman, E., Andersson, G., Andersson, E., Ljótsson, B., Rück, C., Asmundson, G. J. G., Lindefors, N. (2011). Internet-based cognitive–behavioural therapy for severe health anxiety:

randomised controlled trial. The British Journal of Psychiatry, 198 (3) 230-236.

Hedman, E., Ljótsson, B., & Lindefors, N. (2012). Cognitive behavior therapy via the Internet: a systematic review of applications, clinical efficacy and cost–effectiveness.

Expert review of pharmacoeconomics & outcomes research, 12(6), 745-764.

Howitt, D. (2010). Introduction to qualitative methods in psychology. Harlow: Prentice hall. King, M. F., & Bruner, G. C. (2000). Social desirability bias: A neglected aspect of validity

testing. Psychology & Marketing, 17(2), 79-103.

Ladner, R. E. (2015). Design for user empowerment. interactions, 22(2), 24-29.

Leech, B. L. (2002). Asking questions: Techniques for semistructured interviews. PS: Political

Science & Politics, 35(4), 665-668.

Lindefors, N., El Alaoui, S., & Svanborg, C. (2017). Internet-KBT ger effektiv behandling- Signifikant hållbar förbättring vid depression, paniksyndrom och socialt ångestsyndrom. Läkartidningen, 114.

Mannuzza, S., Klein, R. G., Bessler, A., Malloy, P., & LaPadula, M. (1993). Adult outcome of hyperactive boys: Educational achievement, occupational rank, and psychiatric status. Archives of general psychiatry, 50(7), 565-576.

Nickerson, R. S. (1998). Confirmation bias: A ubiquitous phenomenon in many guises. Review of general psychology, 2(2), 175-220.

Nisbett, R. E., & Wilson, T. D. (1977). The halo effect: evidence for unconscious alteration of judgments. Journal of personality and social psychology, 35(4), 250.

Noble, H., & Smith, J. (2015). Issues of validity and reliability in qualitative research. Evidence-

Prince, P. C., Jhangiani, R., & Chiang, I, A. (2015). Reliability and validity of measurement In Research methods in psychology. Hämtad från https://opentextbc.ca/researchmethods/chapter/ reliability-and-validity-of-measurement/ 25 mars 2019

Russel Ramsay, J. (2010). CBT for adult ADHD. Adaptations and Hypothesized Mechanisms of Change. Journal of Cognitive Psychotherapy, 24(1), 37-46.

Salazar, M. K. (1990). Interviewer bias: How it affects survey research. AAOHN Journal,

38(12), 567-572.

Tuckett, A. G. (2005). Applying thematic analysis theory to practice: a researcher’s experience. Contemporary nurse, 19(1-2), 75-87.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vårdguiden. (2017). Adhd. Hämtad 2019-01-30 från https://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och- rad/Sjukdomar/Adhd

World Health Organization. (1992). The ICD-10 classification of mental and behavioural

disorders: clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva: World Health

Organization.

World Health Organization. (2019). Attention deficit hyperactivity disorder. ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics (Version : 04 / 2019). Hämtad 2019-05-23 från https://icd.who.int/ browse11/l-m/en#/http://id.who.int/icd/entity/821852937

Bilagor