9. Analys och diskussion
9.2. Analys av resultat utifrån teoretiskt ramverk
9.2.1. Flexibilitetsmarknad som en innovativ marknad
Utifrån det som har presenterats om flexibilitetsmarknaders uppkomst och nuvarande existens kan det dras paralleller till de aspekter som utgör innovativa marknader och marknadsinnovation enligt Johne (1999) och Kjellberg et al. (2015). Grunden till flexibilitetsmarknader baserar sig i behov av flexibilitet för att överkomma olika problem i elnätet, däribland kapacitetsbrist, vilket har lett till att elnätsbolag har efterfrågat en ny typ av produkt i form av flexibilitet från deras kunder. Den process som flexibilitetsmarknader befinner sig i kan således beskrivas genom den Kjellberg et al. (2015) beskriver för innovativa marknader. I Figur 10 visades ett förslag till värdekedjan av flexibilitet för aktörer på en flexibilitetsmarknad. Denna värdekedja har på så vis erhållit en motsatt riktning i kontrast till den traditionella värdekedjan som elnätsbolag har haft mot sina kunder, i praktiken innebär det att kunderna erbjuder effekt till elnätsbolaget. Det kan jämföras med Zhou et al. (2005) förslag om att marknadsinnovation innebär ett nytt sätt att bedriva den operativa affärsverksamheten. Kjellberg et al. (2015) lyfter att marknadsinnovation dels innefattar förändringar i hur affärer genomförs på en redan existerande marknad, dels skapandet av nya marknader. Huruvida en flexibilitetsmarknad är en förändring i hur affärer genomförs på en redan existerande marknad mellan elnätföretag och deras kunder, eller om det innebär en helt ny marknad kan därmed diskuteras. En marknad för effekt är inget nytt, däremot är aktörerna som efterfrågar och erbjuder det nya i sammanhanget och att det krävs en marknad med nya förutsättningar för att förse det. Därmed kan det hävdas att en flexibilitetsmarknad är en nyskapad och således innovativ marknad. Utifrån Kjellberg et al. (2015) litteraturstudie menar de på att en innovativ marknad vidtar marknadsstabiliserande aktioner. Kjellberg et al. (2015) framför fyra sammanhängande aktioner som syftar till att stabilisera en marknad som kan förenas med flexibilitetsmarknader utifrån resultatet i det här examensarbetet:
88
1. Institutionalisering av normer och regler på en marknad. Utifrån intervjustudien och insikter från aktörer i existerande projekt efterfrågas tydliga regelverk för flexibilitetsmarknaden. Myndigheter, i synnerhet Ei, arbetar aktivt med att följa utvecklingen av flexibilitetsmarknader och med att implementera stöttande regelverk för det. EU driver projekt där CoordiNet är en demonstration som delvis genomförs i Sverige. Demonstrationerna kommer således utgöra en kunskapsgrund utifrån vilka regelverk kan utformas. Tydliga regler gällande dataåtkomst, avtalsprocesser och kontraktsbrott är även aspekter som har lyfts av olika aktörer i för- och intervjustudie
.
2.
Etablerandet av teknisk infrastruktur.
I realiserandet av en flexibilitetsmarknad krävs en stöttande teknisk infrastruktur. Det framgår även i förstudien och i intervjustudien att en flexibilitetsmarknad behöver investeringar i teknisk utrustning för att delvis kunna styra och frigöra flexibilitet men även för att få till en marknadsplattform och möjliggöra automatisering. Det har lyfts i examensarbetet att rättmätig teknologi finns på marknaden, men att det efterfrågas tekniska standarder för att möjliggöra ett smidigare samspel.3. Generering och spridning av modeller. Flexibilitetsleverantörer efterfrågar tydliga belägg för avkastning och prisnivåer för flexibilitet för att kunna utföra sina investeringskalkyler och avgöra lönsamheten. Därmed kommer generering och spridning av fungerande affärsmodeller på en flexibilitetsmarknad fylla en viktig funktion. Många aktörer efterfrågar dessutom stöd och information om hur de ska gå till väga för att delta. Det beror förmodligen på det kunskapsglapp som råder mellan parterna på en flexibilitetsmarknad. Det har även lyfts att köparen på en flexibilitetsmarknad behöver ge tydliga förutsättningar gentemot flexibilitetsleverantören. Elnätsbolagen efterfrågar även verktyg för att bedöma och avgöra sitt behov. Ett elnätsbolag som är delaktigt på CoordiNet har utvecklat en modell för att bedöma deras eget flexibilitetsbehov och är något som skulle kunna spridas vidare till andra elnätsbolag genom försäljning.
4. Antagandet av rutiner, praxis och vanor. Utifrån förstudien uttrycks det av aktörer att deltagandet på CoordiNet och Sthlmflex innebär att lära sig förstå hur man ska arbeta med flexibilitetsmarknader internt, gäller både för köpare som flexibilitetsleverantör. Den mest uppenbara insikten är det administrativa arbete som krävs i dagsläget, där de flesta aktörer efterfrågar en automatiserad process. Förhoppningen hos referensprojekten är att etablera fungerande standarder vad gäller rutiner och praxis för budgivning, avrop, avtal och aktivering för att vidare kunna utveckla automatisering av dem.
Innovationsprocessen sker enligt Malerba (2002) genom en kollektiv process och inte genom ett företags isolerade aktiviteter. Således innebär ett företags innovationsprocess interagerande mellan flertalet institutioner, exempelvis företag, universitet och statliga samt finansiella institutioner (Malerba, 2002).
89
Flexibilitetsmarknader är utifrån examensarbetets kartläggning av konceptet en kollektiv process som involverar och berör flertalet aktörer och institutioner. De kapacitetsproblem som flexibilitetsmarknader syftar till att hantera är av samhällsmässiga intressen och berör således statliga institutioner, akademi och ett brett spektrum av företag. Nya marknader kan, i perspektiv mot Malerba (2002), enligt Ulbig och Andersson (2015) ses som ett resultat av företags aktiviteter, slumpartade eller planerade, som tillfredsställer ett underliggande behov genom sitt erbjudande. Elnätsbolag, som har varit drivande i projekt som CoordiNet, Sthlmflex och nu även i Göteborg, har som drivkraft att hantera kapacitetsbristen i sina elnät och säkerställa försörjningen av effekt till deras kunder. Det har även betonats under förstudien och intervjustudien att kapacitetsbrist i elnät och behovet av att överkomma den är den fundamentala drivkraften för en flexibilitetsmarknad. Enligt Ulbig & Andersson (2015) innebär skapandet av nya marknader som ett resultat av företag som exploaterar nya produkter eller tjänster för att skapa lönsamhet. För elnätsbolag blir det en paradox i det Ulbig & Andersson (2015) lyfter eftersom elnätsbolagen inte eftersträvar att exploatera nya affärsområden på en flexibilitetsmarknad, snarare tillfredsställa sina behov genom den på ett kostnadseffektivt vis. Det kan därmed dras en parallell till Zhou et al. (2005) syn om att en innovativ marknad innebär nya tillvägagångssätt att bedriva den operativa affärsverksamheten.