Syfte
Underlag till miljömålsuppföljning samt att få kunskap om en hotad art.
Förväntade resultat
Resultaten av uppföljning av flodkräftbestånd i länet ska ge ett underlag för skydd av dessa bestånd. Uppföljningen ska också kunna användas för åtgärder som återintroduktion, restaureringar av vattendrag samt skyddsområden för flodkräfta.
Bakgrund och strategi
Övervakningen syftar till att samla data för att följa upp länets Regionala mål inom
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag om Utbredning och introduktion av flodkräftan:
Flodkräftan ska finnas i de vatten som 2005 hade kända bestånd. Återintroduktion ska ske i de vatten där detta är möjligt.
Objekturval
Vattenförekomster med sedan tidigare kända populationer av flodkräfta återbesöks.
Kvalitetssäkring
Godkänd metodik används.
Undersökning och undersökningstyper
Ambitionen är att göra en insats för flodkräftan vid ett tillfälle under programperioden.
1) Enkätundersökning när det gäller kända förekomster, uppföljning av 2013 års enkät. Kan eventuellt finansieras med ÅGP-pengar.
2) Provfiske med burar på gamla vattendragssträckor som elfiskade under 1990-talet. Ca 3 veckor, med två pers. i fält en vecka (exkl. LKP).
Metoden som kommer att användas är: Provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag. Version 1:1 2005-02-07.
Datahantering/datalagring
Data lagras hos Länsstyrelsen i Kronobergs län och/eller Artportalen.
Utvärdering och rapportering
Utvärdering och rapportering måste utredas vidare.
Tidplan
Enkätundersökning och provfiske sker vid ett tillfälle under programperioden.
Kostnader
Enkätkostnaderna utgörs främst av arbetstid, som finansieras via miljöövervakningsbidraget eller ÅGP.
Provfisket beräknas ta sammanlagt cirka 3 veckor, fördelat på två personer (1 fältvecka samt tid för sammanställning och rapportering, samt resor och materiel). Total kostnad cirka 35 000 kr år under år 2017.
Samordning och Samarbetspartners/Finansiärer
Enkätundersökningen och eventuellt även provfisket bör kunna finansieras med medel från ÅGP.
Referenser
Åtgärdsprogram för flodkräfta (Astacus astacus) år 2008-2013, Rapport 5955. Fiskeriverket och Naturvårdsverket.
* UTTER
Syfte
Syftet med miljöövervakning av utter i södra Sverige är att följa förändringar i populationens utbredning och även indirekt relativa förändringar i populationsstorleken. Inventeringar och observationer av utter ligger till grund för analys av hotbild och åtgärdsbehov.
Förväntade resultat
Förändringar i utbredningsområdet kommer att vara den parameter som tydligast följs, medan förändringar av populationsstorlek kommer att bedömas i samband med utvärderingar.
Utvärderingarna utgår geografiskt från vattenavrinningsområden. Övervakningen ligger också till grund för uppföljning av det Regionala målet om Utbredning av utter inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag.
Bakgrund och strategi
Efter en tids snabb populationsnedgång, på grund av bland annat miljögifter och jakt, fredades uttern i delar av Sverige under 50- och 60-talet för att sedan fredas i hela Sverige från 1968. Utter räknas idag av Artdatabanken som sårbar (VU) då populationen beräknas till mindre än 1 000 könsmogna individer.
Idag kommer hoten mot uttern framförallt från miljögifter, trafik och felaktigt konstruerade fällor. Miljögifter, som PCB under 50-, 60- och 70-talet och senare PFOS (Perfluoroktansulfonat) och bromerade flamskyddsmedel, har drabbat uttern. I takt med att nya ämnen sprids i naturen uppkommer potentiella hot mot uttern. Trafiken dödar många uttrar varje år. Allmänt
biotopförsämrande effekter på grund av dåligt hänsynstagande vid jord- och skogsbruk, framförallt intill vattendrag, kan även det utgöra hinder för återhämtning av utter.
Övervakningen av utter, som samtliga sydlän medverkar i, besvarar frågor om hur den biologiska mångfalden förändras avseende förekomst av spridningsbarriärer över ett brett
landskapsperspektiv (avrinningsområden) samt vattnets bärförmåga avseende fisktillgång.
Samtliga sydlän utom Östergötland har inventerat utter 2007 eller 2008 inom ramen för Åtgärdsprogramverksamheten för hotade arter.
Objekturval
Val av objekt finns specificerat i den utterinventering som gjordes i Kronobergs län 2008.
Kvalitetssäkring
Inventeringen följer Naturvårdsverkets undersökningstyp Metodmanual för barmarksinventering av utter (Lutra lutra), Bisther och Norrgrann (2002).
Undersökning och undersökningstyper
Artövervakningen av utter sker genom förekomstsinventeringar inom avrinnings-områdena.
Inventeringsarbetet fokuseras på barmarksinventering då denna metod är internationellt använd och dessutom mindre väderberoende än vinterinventering på snö. Metoden begränsas endast av eventuellt höga flöden i vattendragen.
I mån av resurser och prioriteringar kan barmarksinventeringen kompletteras med
vinterinventering då även föryngringar kan bekräftas och populationsuppskattningar göras. På sikt kan DNA-provtagning komplettera barmarksinventeringen för att få bättre uppfattning om populationsstorleken. Barmarksinventeringar kompletteras också med data från allmänhetens observationer (främst Artportalen) samt med data från fallvilt (via Naturhistoriska Riksmuseet).
Datahantering/datalagring
Data lagras i en accessdatabas hos Länsstyrelsen i Jönköpings län. Inom projektet arbetar man för att Artdatabanken ska bli datavärd, och det kan bli så om ett inmatningsformulär tas fram.
Utvärdering och rapportering
Resultatet av miljöövervakningen bör vara en fil med koordinater för de platser som besökts samt den information i övrigt som efterfrågas i inventeringsprotokollet för barmarksinventering av utter. En sammanfattande fältrapport bör också skrivas av inventeraren. Utvärdering görs av projektledaren vid Länsstyrelsen i Jönköping vart 5:e år.
Data från inventeringarna kan användas som underlag till RUS-indikatorer, och skulle kunna formuleras “Andel delavrinningsområden med förekomst av utter”.
Tidplan
Utter inventerades i Kronobergs län år 2007-2008 och år 2013 (länets västra del). Nuvarande omdrev avslutas 2014 (länets östra del). Nästa övervakning/omdrev planeras till år 2019 och 2020. Jönköpings län miljöövervakas parallellt med Kronoberg där motsvarande del av länet övervakas samma år som Kronoberg.
Kostnader
55 000 kr har avsatts för övervakningen för vardera åren 2013 och 2014. Kostnaden för en konsult att genomföra inventeringen år 2019 och 2020 borde uppgå till cirka 60 000 kr.
Samordning och Samarbetspartners/Finansiärer
Undersökningen genomförs som ett gemensamt delprogram. Länsstyrelsen i Jönköping är projektledare. Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Skåne, Halland Östergötland och Blekinge län avsåg att övervaka utter inom ramen för 2009 – 2014 års program. Samarbete sker, förutom inom det gemensamma delprogrammet, även med Smålandslänen inom ramen för ÅGP-verksamheten och med föreningen ”Rädda uttern i Småland”. Föreningen kan bidra med medel för exempelvis