Småland/Öland och Uppland., visade att både interaktionen mellan Tillfälle och Vik (S2VT) och faktorn Tillfälle (S2T) hade små mängder varians och därmed låga förklaringsvärden (tabell 2.9). Residualen (S2R), skillnaden mellan prover, förklarade den största mängden variation i medelvärde samt för alla regioner utom Uppland, där skillnaden mellan vikar förklarade något mer variation.
Tabell 2.9 Resultat av uträkning av varianskomponenter för totalt antal individer uppdelat på region
Källa Bohuslän Halland Skåne / Blekinge Småland / Öland Uppland Medelvarians
Vik 355.5 1734.0 5106.7 1868.4 3931.9 2599.3
Tillfälle 303.3 172.2 -2579.0 3262.5 409.9 313.8
V*T 227.4 77.5 12245.4 6467.9 -51.1 3793.4
Residual 1562.8 3966.2 33194.0 34493.4 3734.2 15390.1
Medelvärde 49.22 60.43 86.40 96.71 60.88
Resultaten av variansskattningarna för skillnader mellan vikar (S2 V) och mellan tillfällen (S2
T) vad gäller antal arter var väldigt lika resultaten för antal individer (tabell 2.10). Residualen (S2
R), skillnaden mellan prover, förklarade den största mängden variation för alla regioner utom Uppland, där skillnaden mellan vikar förklarade mest variation. Då varianskomponenten för vikar i region Uppland var väldigt hög, blev även medelvariansen högst för faktorn Vik. Däremot förklarade residualen fortfarande mest variation i flest vikar.
Tabell 2.10 Resultat av uträkning av varianskomponenter för totalt antal arter uppdelat på region
Källa Bohuslän Halland Skåne / Blekinge Småland / Öland Uppland Medelvarians
Vik 0.860 3.090 5.769 1.238 22.252 6.642
Tillfälle 1.910 0.303 0.496 0.527 -0.149 0.617
V*T -0.091 -0.241 0.050 -0.388 0.105 -0.113
Residual 4.301 5.923 6.019 7.469 7.948 6.332
Medelvärde 6.23 4.89 5.03 5.41 7.12
2.4 FLORA OCH FAUNA MED VISUELLA METODER
2.4.1 Dyktransekter ÖstersjönVariansskattning för antal arter, total täckningsgrad och täckningsgrad av enskilda arter
Skattning av varianskomponenter för total täckningsgrad och antal arter, samt utvalda enskilda arter, i Östersjön med metoden dyktransekt beräknades för områdena Södra och mellersta Bottenhavets kustvatten (SMBH), Höga kustens
26
kustområde (HKK) och Rånefjärden (RF). Då ingen ytterligare strukturell uppdelning inom områden gjorts för provtagning, beräknades
varianskomponenter för SMBH (S2SMBH), HKK (S2HKK) och RF (S2RF) genom att kvadrera standardavvikelsen av proverna från dessa olika områden (35, 19 respektive 7 stycken).
Resultat av variansskattning för antal arter, total täckningsgrad och täckningsgrad av enskilda arter
Resultaten av variansskattningarna total täckningsgrad och antal arter i Östersjön visade att området HKK (S2HKK) hade mycket högre varians, d.v.s. större variation, vad gäller både antal arter och den totala täckningsgraden jämfört med SMBH (S2SMBH) och RF (S2RF). Även vad gäller täckningsgrad av enskilda arter låg området HKK högre an de andra två områdena. Resultaten är visade i tabell 2.11.
Tabell 2.11 Resultat av uträkning av varianskomponenter för antal arter, total täckningsgrad och täckningsgrad av enskilda arter
SMBH HKK RF Variabel Varians S2 SMBH Medelvärde (n=35) Varians S2 HKK Medelvärde (n=19) Varians S2 RF Medelvärde (n=7) Total täckningsgrad 3797.04 88.83 15859.55 122.38 105.15 9.47 Artantal 7.43 11.09 40.14 16.16 22.81 14.14 Ceramium tenuicorne 119.52 12.68 - - - - Chara aspera - - - - 12.88 1.61 Potamogeton perfoliatus - - 25.27 1.36 0.67 1.03 Fucus vesiculosus 990.38 12.98 1955.10 22.01 - -
2.4.2 Dykrutor utsjöbankar, Kosterhavet västkust
Variansskattning för antal arter samt täckningsgrad av djur, brunalger, rödalger och alla makroalger
Skattning av varianskomponenter för totalt antal arter samt täckningsgrad av djur, grönalger, brunalger, rödalger samt totalt för alla makroalger gjordes för två områden; Svaberget och Vangards grund. Utöver uppdelningen på två områden fanns ingen ytterligare rumslig eller tidsmässig strukturering och varianskomponenter räknades ut genom att kvadrera standardavvikelsen för de 20 proverna tagna på vardera område.
27
Resultat av variansskattning för antal arter samt täckningsgrad av djur, brunalger, rödalger och alla makroalger
Resultaten av variansskattningarna visar att skillnaden i täckningsgrad av makroalger mellan olika transekter är den variabel som förklarar den största mängden variation på både Svaberget (S2S) och Vangards grund (S2V). Näst högst variation förklarades av skillnader mellan transekter för variabeln täckningsgrad av rödalger och därefter av täckningsgrad av djur i båda områdena. Variabeln som hade lägst varians i båda områdena var antal arter, vilket verkar vare en generell trend för alla dataset. Prover tagna från Svaberget visade en högre varians för variablerna antal arter och täckning av djur och brunalger, medan variansen för täckning av alla makroalger samt rödalger var mer än dubbelt så stor för Vangards grund (se tabell 2.12).
Tabell 2.12 Resultat av uträkning av varianskomponenter för antal arter samt täckningsgrad av djur, brunalger, rödalger och totalt för makroalger för områdena Svaberget och Vantgards grund
Svaberget Vangards grund Variabel n Medelvärde Varians S2
S Medelvärde Varians S2 V Antal arter 20 33.95 156.79 25.2 62.17 Täckning av djur 20 104 1267.68 64.35 774.03 Täckning av brunalger 20 23.05 892.26 26.55 686.89 Täckning av rödalger 20 66.65 2035.71 104.8 5579.85 Täckning av makroalger 20 91.2 4759.22 133.65 9971.82
2.4.3 Video och vattenkikare Lommabukten
Variansskattning för täckningsgrad av ålgräs
Skattning av varianskomponenter för täckningsgrad av ålgräs (Zostera marina) i Lommabukten räknades ut för alla djup och för djup mellan ett till sex meter. Då ingen strukturell uppdelning, vare sig rumslig eller tidsmässig, gjorts för provtagning, beräknades varianskomponenter för djup mellan ett till sex meter (S2L1) genom att kvadrera standardavvikelsen av de 578 proverna från dessa djup. På samma sätt beräknades varianskomponenter för alla djup (S2
L2) från det totala antalet prover (934 st).
Resultat av variansskattning för täckningsgrad av ålgräs
Resultaten av variansskattningarna för djup mellan ett till sex meter (S2L1) och för alla djup (S2
L2), visade att det var större skillnader i täckningsgrad av ålgräs mellan prover på grunda djup än mellan prover på alla djup (tabell 2.13).
28
Tabell 2.13 Resultat av uträkning av varianskomponenter för täckningsgrad av ålgräs
Djup n Medelvärde Varians
1-6 m 578 20.93 S2L1 = 324.0
Alla djup 934 15.38 S2L2 = 296.5
2.4.4 Video och ROV utsjöbankar västkust
Variansskattning för bottenorganismer på utsjöbankar
Skattning av varianskomponenter för täckningsgrad av bottenorganismer (djur, alger, kelp och rödalger) beräknades för utsjöbankarna Svaberget, Makrillbåden och Vanguards grund (a=3). På varje utsjöbank gjordes sju ankringspunkter (Station; b=7) med vardera nio mätpunkter (Grupp; c=9) där fem prover togs (n=5). För att räkna ut den specifika variationen som ger skillnader mellan bankar, subtraheras MS för Station (Bank) från MS för Bank och detta divideras sedan med nivåerna för Station (b), Grupp (c) och replikat (n). För att räkna ut den specifika variationen som ger skillnader mellan stationer, subtraheras MS för Grupp (Station, Bank) från MS för Station (Bank) och detta divideras sedan med nivåerna för Grupp (c) och replikat (n). Variationen som ger skillnad mellan grupper, eller mätpunkter, räknades ut genom att subtrahera MS för residualen från MS för Grupp (Station, Bank) och sedan dividera detta med antalet replikat (n). Dessa beräkningar är visade i tabell 2.14.
Tabell 2.14 Specifik uträkning av varianskomponenter för täckningsgrad av bottenorganismer på utsjöbankar
Källa df Beräkning av komponent
Bank a-1 S2B = (MSB - MSS(B)) / bcn
Station (Bank) a(b-1) S2S(B) = (MSS(B) - MSG(B,S)) / cn
Grupp (Bank, Station) ab(c-1) S2
G(B,S) = (MSG(B,S) - MSResidual) / n
Residual abc(n-1) S2R = MSResidual
Resultat av variansskattning för bottenorganismer på utsjöbankar Resultaten av variansskattningarna skilde sig väsentligt för variablerna artantal och täckningsgrad av djur, alla alger, kelp, rödalger och de enskilda arterna. Variationen i täckningsgrad av djur förklarades till största delen av skillnad mellan prover, d.v.s. residualen (S2R). Vad gäller alla alger och gruppen rödalger förklarades mest variation i täckningsgrad av skillnad mellan stationer inom bankar (S2S(B)), medan skillnader för Kelp (Laminaria sp. och Saccharina sp.) förklarades av variation mellan grupper (S2G(B,S)) inom bankar
29
och stationer. Till skillnad från de olika mönstren för de fyra variablerna visade medelvärdet av variansskattningarna att skillnader mellan stationer (S2S(B)), grupper (S2G(B,S)) och prover (S2R) förklarade ungefär lika mycket av variationen (se tabell 2.15). För täckningsgrad av de enskilda arterna
förklarade skillnader mellan prover, residualen (S2R), mest variation för de två algarterna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens samt läderkorallen Alcyonium digitatum.
Tabell 2.15 Resultat av uträkning av varianskomponenter för täckningsgrad av bottenorganismer på utsjöbankar
Källa Djur Alger Kelp Rödalger Artantal Delesseria sanguinea Phycodrys rubens
Alcyonium digitatum Bank 113.5 30.8 -0.3 50.6 0.62 0.92 0.24 6.36 Station (Bank) 39.4 253.2 47.1 172.8 0.35 8.61 43.98 19.06 Grupp (Bank, Station) 120.6 194.5 58.2 113.4 0.43 7.17 52.02 23.61 Residual 203.0 127.6 28.8 139.0 1.39 47.82 63.51 48.42 Medelvärde 21.72 22.93 2.21 20.72 3.51 1.79 6.65 6.83 2.4.5 Video Östergötland
Variansskattning för antal arter och total täckningsgrad samt täckningsgrad av Zostera marina, Mytilus edulis och Fucus vesiculosus.
Skattning av varianskomponenter för metoden video i Östergötland räknades ut för alla djup och för djup mellan ett till sex meter, samt för alla substrat och uppdelat på hårdbotten och bottnar med sand eller 75 % mjukbotten.
Varianskomponenter för djup mellan ett till sex meter på sand eller 75 % mjukbotten (S2
D1), alla substrat (S2
D2) och hårdbotten (S2
D3) beräknades genom att kvadrera standardavvikelsen av proverna tagna på dessa djup substrat (56, 151 respektive 95 st). På samma sätt beräknades
varianskomponenter för alla djup och substrat (S2
D4) från det totala antalet prover (662 st) samt för alla djup och substrat i Gryt (S2D5) från alla prover tagna i detta område (236 st).
Resultat av variansskattning för antal arter och total täckningsgrad samt täckningsgrad av Zostera marina, Mytilus edulis och Fucus vesiculosus. Resultaten av variansskattningarna av artantal visade att det generellt var större variation mellan prover på grunda djup mellan ett till sex meter, jämfört med alla djup (se tabell 2.16). Störst skillnad mellan prover fanns på mellan ett till sex meter för alla substrat (S2D2) och minst skillnad var det mellan prover tagna i Gryt på alla djup och substrat (S2D5). Liknande mönster för
30
djupskillnader i variansskattningarna återfanns för den totala
täckningsgraden, med undantaget att prover tagna på mellan ett till sex meter på hårdbotten (S2D3) här visade minst variation. Även för den totala
täckningsgraden var skillnaden störst mellan prover tagna på mellan ett till sex meter för alla substrat (S2D2). För täckningsgraden av de enskilda arterna var de störst varians å grunda mjukbottnar (S2D1) för Zostera marina och Fucus vesiculosus, medan Mytilus edulis hade störst varians för alla bottnar och substrat (S2D4).
Tabell 2.16 Resultat av uträkning av varianskomponenter för antal arter och total täckningsgrad samt täckningsgrad av Zostera marina, Mytilus edulis och Fucus vesiculosus.
Antal arter Total täckningsgrad Benämning Beskrivning Varians Medelvärde Varians Medelvärde
S2D1 1-6 m, sand eller 75% mjukbotten 7.43 6.54 2220.5 95.40
S2D2 1-6 m, alla substrat 7.72 5.19 2283.5 67.03
S2D3 1-6 m, hårdbotten 6.54 4.39 1639.8 50.30
S2D4 alla djup och substrat 5.60 3.62 1979.5 35.01
S2D5 alla djup och substrat i Gryt 4.75 4.46 1940.1 43.00
Zostera marina Mytilus edulis Fucus vesiculosus
Varians Medelvärde Varians Medelvärde Varians Medelvärde
S2D1 258.94 5.24 - - 717.04 14.82 S2D2 161.13 4.04 129.84 5.92 341.05 7.19 S2D3 - - 262.59 6.73 66.69 2.69 S2D4 47.23 1.24 438.63 11.25 87.09 1.71 S2D5 36.55 0.81 335.46 8.29 15.41 0.93
2.5 SEDIMENTPROFILKAMERA
2.5.1 Sedimentprofilkamera djupa mjukbottnar Västerhavet
Variansskattning för BHQ för djupa mjukbottnar Västerhavet
Skattning av varianskomponenter för djupa mjukbottnar Västerhavet med metoden sedimentprofilkamera beräknades för variabeln miljökvalitetsindex BHQ för prover insamlade under de tre åren 2002-2004 (a=3), från de två bassängerna Skagerack och Kattegatt (b=2). Från varje bassäng togs prover i tre områden: Gullmarsfjorden , Havstensfjorden och Koljefjorden respektive Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (c=3). I varje område provtogs olika djupstrata (d=3) på vardera fyra lokaler (e=4). På varje lokal togs fyra bilder vid provtagningen (n=4).
För att räkna ut den specifika variationen som ger skillnader mellan år, subtraheras MS för Tid*Område(Bassäng) från MS för Tid och detta divideras
31
sedan med nivåerna för Bassäng (b), Område (c), Strata (d), Lokal (e) och replikat (n). För att räkna ut den specifika variationen som ger skillnader mellan bassänger, subtraheras MS för Område(Bassäng) från MS för Bassäng och detta divideras sedan med nivåerna för Tid (a), Område (c), Strata (d), Lokal (e) och replikat (n). Variationen som anger skillnad mellan områden räknades ut genom att subtrahera MS för Strata(Område, Bassäng) från MS för Område(Bassäng) och detta divideras sedan med nivåerna för Tid (a), Strata (d), Lokal (e) och replikat (n). På samma sätt räknades den specifika variationen som ger skillnader mellan olika strata, där MS för Lokal (Strata, Område, Bassäng) subtraheras från MS för Strata(Område, Bassäng) och dividerades med nivåerna Tid (a), Lokal (e) och replikat (n). För att räkna ut den specifika variationen som ger skillnader mellan lokaler, subtraheras MS för residualen från MS för Lokal (Strata, Område, Bassäng) och divideras med nivåerna för Tid (a) och replikat (n).
Varianskomponenter för interaktioner mellan faktorer beräknas på samma sätt som för enskilda faktorer, där variansen för interaktionen mellan Tid och Bassäng beräknas genom att subtrahera MS för Tid*Område(Bassäng) från MS för Tid*Bassäng vilket sedan divideras med nivåerna för Område (c), Strata (d), Lokal (e) och replikat (n). Variansen för interaktionen mellan Tid och Område(Bassäng) beräknas genom att subtrahera MS för Tid*Strata(Område, Bassäng) från MS för Tid*Område(Bassäng), vilket sedan divideras med nivåerna för Strata (d), Lokal (e) och replikat (n). Variansen för interaktionen mellan Tid och Strata(Område, Bassäng) beräknas genom att subtrahera MS för Tid*Lokal(Strata, Område, Bassäng) från MS för Tid*Strata(Område, Bassäng), vilket sedan divideras med nivåerna för Lokal (e) och replikat (n). Variansen för interaktionen mellan Tid och Lokal(Strata, Område, Bassäng) beräknas genom att subtrahera MS för residualen från MS för
Tid*Lokal(Strata, Område, Bassäng) och sedan dividera detta med nivåerna för replikat (n). Dessa beräkningar är visade i tabell 2.17.
32
Tabell 2.17 Specifik uträkning av varianskomponenter för BHQ för djupa mjukbottnar Västerhavet
Källa df Beräkning av komponent
Tid a-1 S2T = (MST – MSTO(B)) / bcden
Bassäng b-1 S2B = (MSB - MSO(B)) / acden
Område (Bassäng) b(c-1) S2O(B) = (MSO(B) - MSS(O,B)) / aden
Strata (Område, Bassäng) bc(d-1) S2S(O,B) = (MSS(O,B) - MSL(S,O,B)) / aen
Lokal (Strata, Område, Bassäng) bcd(e-1) S2L(S,O,B) = (MSL(S,O,B) - Residual / an
Tid * Bassäng (a-1)(b-1) S2TB = (MSTB - MSTO(B)) / cden
Tid * Område (Bassäng) (a-1)(b(c-1)) S2TO(B) = (MSTO(B) - MSTS(O,B)) / den
Tid * Strata (Område, Bassäng) (a-1)(bc(d-1)) S2TS(O,B) = (MSTS(O,B) - MSTL(S,O,B)) / en Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) (a-1)(bcd(e-1)) S2TL(S,O,B) = (MSTL(S,O,B) - Residual / n
Residual abcde(n-1) S2R = MSResidual
Resultat av variansskattning för BHQ för djupa mjukbottnar Västerhavet Resultaten av variansskattningarna visade att skillnaderna i BHQ uppmätt för djupa mjukbottnar i Västerhavet till den största delen förklarades av
skillnaderna mellan olika områden (S2
O(B)), där varianskomponent för
Område(Bassäng) var flera gånger större än de andra faktorerna (tabell 2.18). Näst efter område förklarades mest variation av interaktionen mellan tid och lokal (S2
TL(S,O,B)), residualen (S2
R) samt skillnader mellan lokaler (S2 L(S,O,B)). Skillnader mellan olika år (S2
T) var dock i sig försumbar, i likhet med resterande interaktioner och skillnader mellan bassänger (S2
B). Skillnader mellan olika djupstrata (S2
S(O,B)), visade sig dock ha ett något högre förklaringsvärde.
Tabell 2.18 Resultat av uträkning av varianskomponenter för BHQ för djupa mjukbottnar Västerhavet
Källa df Varians
Tid 2 -0.023
Bassäng 1 0.191
Område (Bassäng) 4 7.240
Strata (Område, Bassäng) 12 0.486
Lokal (Strata, Område, Bassäng) 54 0.967
Tid * Bassäng 2 0.046
Tid * Område (Bassäng) 8 -0.054
Tid * Strata (Område, Bassäng) 24 0.110
Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) 108 2.606
Residual 648 1.849
33