Resultaten från analysen av migrationsflödena till och från Ringdansen har re- dan antytt att den försämrade situationen i andra bostadsområden, främst de- lar av Hageby, inte har varit resultatet av utträngning av särskilt svaga grupper av boende från Ringdansen till dessa områden. Under de två första perioderna var stannare och utflyttare ungefär likvärdiga i socioekonomiskt hänseende, och under den sista perioden var utflyttarna till och med mer välbeställda än stannarna. En analys av flyttningsströmmarnas rikting kan ytterligare belysa detta. I vilken utsträckning har utflyttarna från Ringdansen bosatt sig i de
Figur 9 visar en karta över var i Norrköping utflyttare från Ringdansen bosatt sig. Storleken på cirklarna illustrerar det totala antalet utflyttare, med- an storleken på segmenten visar utflyttningen per period. Utflyttningen till Hageby har mycket riktigt varit omfattande, men det är inte främst de delar av stadsdelen som haft den mest negativa utvecklingen (norra, västra och centrala delarna) som tagit emot flest utflyttare. Störst har utflyttningen varit till områ- det som ligger närmast norr om Ringdansen och som omfattar södra Hageby och Atriumområdet (som formellt tillhör stadsdelen Navestad). Detta om-
råde har inte drabbats i samma utsträckning som andra områden i Hageby. En annan anledning till försämringen i delar av Hageby kan förstås vara att dessa områden förlorat sina mer välbeställda invånare till Ringdansen i och med omvandlingen. I Figur 0 visas en motsvarande karta för inflyttningen, alltså i vilka områden i Norrköping som inflyttarna till Ringdansen bodde före flytten. Kartan antyder dock att denna förklaring verkar än mer osannolik. Dels var inflyttningen totalt sett mycket mindre, dels var inflyttarna ganska jämnt spridda över stora delar av staden före flytten till Ringdansen. Det störs- ta flödet gick även här från området närmast norr om Ringdansen.
Indelningen i SAMS-områden stämmer tyvärr dåligt överens med
stadsdelsindelningen. Det gäller inte bara gränsdragningen mellan Hageby och Navestad utan även gränsdragningen österut mellan Hageby och Smedby.
Figur 9. Destinationer för utflyttare från Ringdansen under de tre perioderna.
Källa: Karta av författaren. Kartobjekt från SCB (SAMS-indelningen) och GSD Röda kartan, Lantmäteriverket 997 (övrigt). Publiceras med tillstånd.
Figur 10. Tidigare bostadsområde för inflyttare till Ringdansen under de tre perioderna.
Källa: Karta av författaren. Kartobjekt från SCB (SAMS-indelningen) och GSD Röda kartan, Lantmäteriverket 997 (övrigt). Publiceras med tillstånd.
Det finns dock ytterligare en möjlig orsak till försämringen i delar av Hageby, nämligen det fenomen som diskuterades tidigare i rapporten under beteck- ningen exkluderande utträngning. Det skulle här alltså betyda att hushåll som annars skulle ha flyttat till Ringdansen, men som efter omvandlingen inte längre har möjlighet att bosätta sig där, istället har hamnat i Hageby.
Ett sätt att pröva effekterna av primär (och sekundär) utträngning res- pektive exkluderande utträngning, är att jämföra effekterna av inflyttning till Hageby från Ringdansen med effekterna av inflyttning till Hageby från andra områden (inklusive andra kommuner och länder). I Tabell 6 görs en sådan
jämförelse. Den första kolumnen visar socioekonomiska indikatorer för be- folkningen i Hageby (hela stadsdelen) för år 008. I den andra kolumnen visas motsvarande siffror, men inflyttare från Ringdansen har här exkluderats från beräkningsunderlaget, detta för att visa hur situationen hade sett ut i Hageby om det inte hade varit för inflyttningen från Ringdansen. I tredje kolumnen är det istället inflyttare från andra områden som exkluderats.
Siffrorna visar på en marginell effekt av inflyttning från Ringdansen. Ett huvudskäl är att det rör sig om ett litet antal personer, knappt 300. Det betyder i sig att effekterna inte rimligen kan bli så stora. Men det är också så att inflytt- ningen från Ringdansen inte enbart varit negativ för Hageby. Utan inflyttning från Ringdansen hade exempelvis den genomsnittliga förvärvsinkomsten varit något lägre i Hageby år 008. Men de stora negativa effekterna kommer istäl- let från inflyttning från annat håll. Mer än varannan Hagebybo bodde faktiskt varken i Hageby eller i Ringdansen före omvandlingen. Om det inte varit för denna inflyttning hade situationen sett avsevärt bättre ut i Hageby, åtminstone när det gäller sysselsättning, bidragsberoende och inkomstnivåer.
Försämringen i delar av Hageby beror alltså inte främst på direkt utträng- ning av svaga hushåll från Ringdansen till grannstadsdelen. Det som istället verkar ha hänt är att omvandlingen av Ringdansen har inneburit att områ- det lämnat över positionen som ”sista tillflyktsort” till de hyresrättsdomi- nerade delarna av Hageby (och i viss mån bostadsområden i andra stadsde- lar). Omvandlingen av Ringdansen innebar att antalet bostäder reducerades kraftigt, samtidigt som boendekostnaderna generellt sett steg. Sammantaget har det inneburit att grupper med små valmöjligheter på bostadsmarknaden – grupper som före 998 tenderade att hamna i Ringdansen – numera i stor utsträckning bosätter sig i Hageby istället.
Tabell 6. Effekterna av inflyttning från Ringdansen respektive från andra områden på den socioekonomiska situationen i stadsdelen Hageby 2008. Siffrorna avser personer som var 20–64 år 2008.
Alla invånare Exklusive inflyttare från Ringdansen Exklusive andra inflyttare
N 5716 5425 2820
% lågutbildade 34,0 33,6 34,9
% sysselsatta 53,3 53,4 59,8
% med socialbidrag 26,8 26,8 18,5
Förvärvsinkomst (median) 94 400 94 200 140 500
Disponibel inkomst (median) 149 250 150 200 162 500
Slutsatser
När vi slutar följa Ringdansen, och Norrköping, i denna rapport har det gått ungefär fyra år sedan renoveringen av området avslutades. För att verkligen fånga de långsiktiga effekterna av omvandlingen behöver man förmodligen följa processen ytterligare några år. Så här långt går det i alla fall att konstatera att omvandlingen av Ringdansen verkar ha resulterat i en avsevärd förbättring av områdets socioekonomiska profil. I kontrast till vad som har konstaterats i tidigare forskning av liknande områdesomvandlingar är detta dock inte främst ett resultat av utträngning av Ringdansens svagaste hushåll. Det har istället åstadkommits genom en kombination av inflyttning av mer resursstarka hus- håll och förbättringar hos redan boende i området
Omvandlingen har också inneburit att Ringdansen har avancerat ett par steg i den lokala områdesrangordningen, från dess position i den absoluta bot- ten till runt tredje-fjärde från botten, beroende på vilken indikator som an- vänds. I relativa termer har dock inte särskilt mycket hänt. Gapet mellan den socioekonomiska situationen i Ringdansen och den i kommunen som helhet är fortsatt stort. Det som har hänt är därför inte egentligen att Ringdansen relativa läge förbättrats, utan att Ringdansen har fått sällskap i botten av andra bostadsområden i staden. Sett ur det perspektivet verkar alltså omvandlingen av Ringdansen varit bra ur segregationssynpunkt, i och med att den har resul- terat i en spridning av stadens mest utsatta hushåll över ett större geografiskt område.
Flertalet av de områden som nu befinner sig i botten på områdeshiera- kin ligger, som redan konstaterats, i grannstadsdelen Hageby, och det är de hyresrättsdominerade delarna av stadsdelen som drabbats. Försämringen där är resultatet av en process som har stora likheter med det som gentrifieringsfors- kare kallar för exkluderande utträngning. Förändringarna i Ringdansen, särskilt minskningen av antalet lägenheter och ökade boendekostnader, har orsakat en omdirigering av flyttningsströmmarna i staden. De hushåll som har minst valmöjligheter, såsom nyanlända flyktingar och hushåll med sociala problem, tenderade tidigare att få bostad i Ringdansen. Numera är det andra områden i staden som tagit över denna roll som regulator på bostadsmarknaden, främst då de hyresdominerade delarna av Hageby.
Men varför Hageby? Tyvärr har jag inget riktigt bra svar på det. Tidigare forskning har visat att det ofta är angränsande områden som drabbas negativt,
men det kan då i regel förklaras med att svaga hushåll som blir utträngda i sam- band med en omvandlingsprocess gärna bosätter sig nära sitt gamla område. Det stämmer också att många av dem som lämnade Ringdansen i samband med omvandlingen av området flyttade till näraliggande områden, här främst Atriumhusen närmast norr om Ringdansen. De som flyttat dit utgjorde dock inte en särskilt svag grupp i socioekonomiskt hänseende, och Atriumområdet har heller inte drabbats särskilt hårt.
En annan faktor som kan spela in är förstås situationen i de drabbade de- larna av Hageby före omvandlingen. Dessa områden befann sig alla nära bot- ten på områdeshierarkin i början av 990-talet. Detsamma gäller dock för flera andra områden i staden som inte påverkats negativt. Det är tydligt att detta är en fråga som kräver mer forskning för att kunna besvaras.
Den studie som presenterats här illustrerar tydligt behovet av system- tänkande när det gäller att förstå befolkningsdynamiska processer i bostads- områden och städer. Det går inte att förstå utvecklingen i ett enskilt bostads- område enbart genom att studera förhållandena i området. Utvecklingen i en- skilda områden är alltid beroende av vad som sker i andra delar av staden, och i omgivningen i övrigt. Nyckeln till förståelse ligger i att identifiera den roll, eller funktion, som området har i staden som befolkningsdynamiskt system, och där är migrationsflödenas sammansättning och riktning av avgörande be- tydelse. Det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan olika bostadsområden i staden, särskilt mellan områden som har, eller kan ha, samma funktion i systemet. De så kallat utsatta bostadsområdena fyller en viktig funktion i det befolkningsdynamiska systemet i det att de kan erbjuda boende åt grupper med en svag position på arbets- och/eller bostadsmarknaden. En avgörande fråga i samband med omvandlingsprojekt i utsatta områden är därför var dessa grupper hamnar efter omvandlingen. Det bestämmer i stor utsträckning om resultatet av omvandlingen blir en återgång till det gamla mönstret, en omsor- tering av bostadsområdeshierarkin, eller en verklig minskning av den socioeko- nomiska segregationen i staden.
Referenser
Andersson, E. (00) Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens be-
tydelse för socioekonomisk karriär, Geografiska regionstudier nr. 44,
Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Andersson, R. (006) ‘Breaking Segregation’ – Rhetorical Construct of
Effective Policy? The Case of the Metropolitan Development Initiative in Sweden, Urban Studies, vol. 43, s. 78–799.
Andersson, R. (009) Boendesegregation och grannskapseffekter, i Graninger, G. & Knuthammar, C. (red.) Samhällsbyggande och integration. Frågor
om assimilation, mångfald och boende, Vadstena: Stiftelsen Vadstena
forum för samhällsbyggande.
Andersson, R. & Bråmå, Å. (004) Selective Migration in Swedish Distressed Neighbourhoods: Can Area-based Urban Policies Counteract
Segregation Processes? Housing Studies, Vol. 9, s. 57–539. Andersson, R., Bråmå, Å. & Holmqvist, E. (00) Counteracting
Segregation: Swedish Policies and Experiences, Housing Studies, vol. 5, s. 37–56.
Andersson, R & Musterd, S. (005) Area-based policies: A critical appraisal,
Tijdshcrift voor Economische en Sociale Geografie, vol. 96, s. 377–389.
Atkinson, R. (00) Does Gentrification Help or Harm Urban Neighbourhoods?
An Assessment of the Evidence-Base in the Context of the New Urban Agenda, Bristol: ESRC Centre for Neighbourhood Research.
Bailey, N. & Livingston, M. (008) Selective Migration and Neighbourhood Deprivation: Evidence from 00 Census Migration Data for England and Scotland, Urban Studies, vol. 45, s. 943–96.
Bergsten, Z. (00) Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och
grannskapseffekter. En analys av visioner och effekter av blandat boende,
Geografiska regionstudier nr. 85, Uppsala: Kulturgeografiska institu- tionen, Uppsala universitet..
Blackman, T. (006) Placing health: Neighbourhood renewal, health improve-
ment and complexity, Bristol: Policy Press.
Bråmå, Å (006) Studies in the Dynamics of Residential Segregation,
Geografiska regionstudier nr. 67, Uppsala: Kulturgeografiska institu- tionen, Uppsala universitet.
Bråmå, Å. (0) The effects of neighbourhood regeneration on the neigh- bourhood hierarchy of the city – A case study in Sweden, i van Ham M., Manley D., Bailey N., Simpson L. & Maclennan D. (red.)
Understanding Neighbourhood Dynamics, Dordrecht: Springer.
Bråmå, Å. & Andersson, R. (005) Who leaves Sweden’s large housing estates?, i van Kempen, R., Dekker, K. Hall, S. och Tosics, I. (red.)
Restructuring large housing estates in Europe, s. 69–9, Bristol: The
Policy Press.
Byrne, D. (998) Complexity theory and the social sciences. An introduction, London: Routledge.
Davidson, M. & Lees, L. (00) New-Built Gentrification: Its Histories, Trajectories, and Critical Geographies, Population, Space and Place, vol. 6, s. 395–4.
Friedrichs, Jürgen (99) Middle-class leakage in large new housing estates: empirical findings and policy implications, Journal of Architectural and
Planning Research, vol. 8, s. 87–95.
Hall, P. (997) Regeneration Policies for Peripheral Housing Estates: Inward- and Outward-looking Approaches, Urban Studies, vol. 34, s. 873–890. Integrationsverket (00) På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärde-
ringen av storstadssatsningen, Norrköping: Integrationsverket.
Kearns, A. & Mason, P. (007) Mixed Tenure Communities and Neighbourhood Quality, Housing Studies, vol. , s. 66–69. Lees, L. (008) Gentrification and Social Mixing: Towards an Inclusive
Urban Renaissance?, Urban Studies, vol. 45, s. 449–470.
Lees, L., Slater, T. & Wyly, E. (008) Gentrification, New York: Routledge. Lövgren, S. (00) Att skapa ett framtidens folk. Governmentality och mil-
jödiskurs i modern svensk bostadspolitik: miljonprogramsområdet
Navestad, Linköping Studies in Arts and Sciences, nr. 59, Linköping:
Institutionen för tema, Linköpings universitet.
McGregor, A. & McConnachie, M. (995) Social Exclusion, Urban Regeneration and Economic Reintegration, Urban Studies, vol. 3, s. 587–600.
Marcuse, P. (986) Abandonment, Gentrification and Displacement: The Linkages in New York City, Lees, L., Slater, T. & Wyly, E. (red., 00)
The Gentrification Reader, s. 333–347, London: Routledge.
Musterd, S. & Andersson, R. (005) Housing Mix, Social Mix and Social Opportunities, Urban Affairs Review, vol. 40, s. 76–790.
Musterd, S. & Ostendorf, W. (005) On physical determinism and displace- ment effects, i van Kempen, R., Dekker, K. Hall, S. och Tosics, I.
Restructuring large housing estates in Europe, s. 49–68, Bristol: The
Ross, C. E., Reynolds, J. R. & Geis, K. J. (000) The Contingent Meaning of Neighbourhood Stability for Residents’ Psychological Well-Being,
American Sociological Review, vol. 65, s. 58–597.
Slater, T. (009) Missing Marcuse: On gentrification and displacement, City, vol. 3, s. 9–3.
Sundlöf, P. (008) Segregation och karriärposition. En studie av bostadsom-
givningens betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen, Geografiska regionstudier nr. 78, Uppsala:
Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Walks, R. A. & Maaranen, R. (008) Gentrification, social mix, and social polarization: Testing the linkages in large Canadian cities, Urban