En bromskloss på bostadsmarknaden är den bristande rörligheten. Genom ökad rörlighet kan ett stort antal bostäder tillgängliggöras på kort sikt. Alltför många uppger att de bor kvar i för stora hus på grund av flyttskatternas utformning. Kristdemokraterna vill att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider. Förslaget skulle innebära att en stor del av den bristande rörlig- heten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt genom att staten fortfarande får in skatteintäkterna, dock något senare. Den ökade kostnad med förslaget som ändå uppstår för statskassan kompenserar vi för i vårt budgetalternativ.
14 Försvaret behöver stärkas
Kristdemokraterna eftersträvar en trygg och värdig tillvaro för alla människor. Förmågan att möta såväl inre som yttre hot utgör två grundläggande uppgifter för det
offentliga. Vi är en del av världssamfundet och beroende av fungerande förbindelser med resten av världen. Miljö och klimatförändringar, demografi, energiberoenden, kärnvapenspridning, terrorism, bristande respekt för mänskliga rättigheter och
internationell organiserad brottslighet är globala företeelser som påverkar vår säkerhet. Vi måste vara beredda att, efter vår förmåga, bidra till en säkrare och tryggare värld. Försvarets huvuduppgift är att värna människors liv, värdighet och frihet.
Den svenska försvarsförmågan måste anpassas till den alltmer oroliga omvärld vi lever i. Kristdemokraterna ingick till en början i Försvarsöverenskommelsen som ingicks mellan Kristdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och den dåvarande rödgröna regeringen. Den var ett gott första steg, men på sikt behöver ytterligare
åtgärder och mer resurser skjutas till. När Försvarsöverenskommelsens partier samlades på nytt saknades de ambitionerna hos regeringen. I stället för att leverera den höjning av anslagen som försvaret behöver, var beskedet från regeringen att man inte kunde tänka sig annat än att leverera i underkant. Därför valde Kristdemokraterna att lämna
försvarsöverenskommelsen. Vi gjorde detta därför att vi ser ett antal problem som inte kan åtgärdas inom den ram som de andra partierna nu kommit överens om. Vi vill lägga 7 897 miljoner mer än övergångsregeringen 2019–2021 på försvaret och samhällets krisberedskap. 2019 satsar vi 1 105 miljoner mer, för att sedan trappa upp det till 2 680 miljoner 2020 och 4 124 miljoner 2021.
Personalförsörjningen är en nyckelkomponent i att stärka förmågan. Den framtida försvarsmaktsstrukturen måste säkerställa att det finns goda möjligheter att utveckla personalens kompetens. De viktigaste faktorerna i detta avseende är att möjligheterna att öva med förband säkerställs och att officersutbildningen tydligt tar sikte på att utveckla en officers kärnkompetens – att leda väpnad strid eller därmed förknippad verksamhet. Dessa faktorer är viktiga för att få den rekryterade personalen att stanna inom organisa- tionen.
Utöver att förvalta och utveckla befintlig verksamhet måste vi samtidigt lyfta
blicken och påbörja arbetet med att se över på vilka nya fronter vi måste kunna försvara oss. Nya hot som ett traditionellt försvar inte rår på har uppstått, så kallade hybridhot. Inom denna kategori ingår ett antal metoder för att destabilisera opinioner i andra länder, att utan vapenmakt skada system och infrastruktur. För att lyckas mota dessa hot behöver den svenska förmågan mot cyberhot stärkas mot idag. Därför föreslår vi en ny myndighet som får i uppgift att bidra till och sprida forskning kring
informationskrigföring och propaganda. Satsningen uppgår till 40 miljoner kronor 2019. Försvarsmaktens förmåga att lösa nationella uppgifter – att försvara Sverige – har förbättrats. Försvaret måste ha förmåga att försvara hela Sverige och ha särskild kapacitet som säkerställer ett fullgott försvar av strategiskt viktiga platser som
exempelvis Gotland och Stockholm. Marinen bör förstärkas så att den kan säkerställa skydd av importsjöfart och mottagande av utländsk hjälp i anslutning till västkusten samtidigt som den kan genomföra sjöstrid på ostkusten. Därför genomför vi nu
ytterligare förstärkningar av Försvarsmakten i vår budget. Flygstridskrafterna förstärks och ges förmåga att kraftsamla. Hemvärnets och frivilligorganisationernas roll stärks i sitt viktiga arbete för ett brett och välfungerande försvar.
Frivilligorganisationerna är viktiga för den lokala förankringen och rekryteringen till Försvarsmakten. Frivilliga försvarsorganisationer utgör en viktig resurs såväl för
totalförsvaret som för krisberedskapen. Dessa organisationer tillhandahåller nödvändig förmåga och kompetens. Frivilligorganisationernas möjlighet att bidra till totalförsvaret
och därmed samhällets krisberedskap ska utvecklas och ekonomiskt långsiktigt säkerställas.
Det är väsentligt att den påbörjade planeringen för det civila försvaret nu fortskrider skyndsamt. Det civila försvaret bör inom ramen för befintliga resurser prioritera
uppgiften att planera stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap. Det civila försvaret utgörs av verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det avser skydd av befolkningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga samhällets stöd till Försvarsmakten. Det samlade totalförsvaret ställer därför krav på ett brett engagemang och förankring i samhället.
För Kristdemokraterna är vår försvarssatsning på 7 miljarder över tre år mer än övergångsregeringens ett viktigt första steg för ett starkare försvar som ändamålsenligt kan försvara Sveriges gränser. Den satsningen kommer behöva öka också över tid. Ett långsiktigt mål är att försvarsutgifterna uppgår till 2 procent av BNP. Inte minst Rysslands ökande aggressivitet kräver förstärkningar av vårt försvar. Vi ser ett stort behov av ett antal förbättringar som måste till inom en snar framtid för att Försvars- makten ska ha resurser och möjligheter att göra det de gör bäst – försvara vår fred och frihet.
Kristdemokraternas uttalade ambition är att Sverige ska söka medlemskap i Nato för att stärka vårt internationella samarbete, säkerheten i Östersjöregionen och i världen. Detta görs bäst i allians med andra, för i försvarspolitiska sammanhang är ensam inte stark. Ökade försvarsutgifter underlättar ett medlemskap, då ett Natomedlemskap stipulerar försvarsutgifter på två procent av BNP, även om många medlemsländer inte uppnår detta.