LSS är den största frihets- och delaktighetsreformen för människor med funktions- nedsättningar som någonsin genomförts i vårt land, och kanske i världen. Reformen drevs igenom av en borgerlig regering och är något vi fortsatt måste värna och vårda. Det handlar om rättigheter och det är angeläget att hålla fast vid att hanteringen av lagarna ska vara rättssäker. Den avsatta rödgröna regeringen har under flera år sakta men säkert ägnat sig åt ett slags smygavveckling av reformen. Regeringen gav exempelvis Försäkringskassan direktiv i regleringsbrevet 2016 att minska antalet timmar inom den statliga assistansersättningen och tillsatte en utredning med
huvudsyfte att minska kostnaden för assistansen. Samtidigt har regeringen varit passiv när ny rättstillämpning fått stora negativa konsekvenser. Av Försäkringskassans egna analyser framgår att antalet brukare inom assistansersättningen började gå ned i november 2015 och sedan dess har fortsatt minska trots att den demografiska utvecklingen inte ger för handen att en sådan minskning är väntad. Enligt senaste tillgängliga uppgifter hade antalet assistansberättigade fram till september 2018 minskat med 1 711 personer.
En förklaring till detta är att under de senaste två åren har antalet personer som nybeviljas assistansersättning drastiskt minskat och det fortsätter att minska. Enbart 16 procent av de som ansökte under första halvåret 2017 fick sin ansökan beviljad, jämfört
med närmare 43 procent 2014. Den striktare rättspraxis som Försäkringskassan nu tillämpar har delvis införts långt efter att åberopade domar fallit. Det kan inte tolkas på annat sätt än att myndigheten vidtar åtgärder för att leva upp till regeringens direktiv. Även kommunernas beslut om insatser enligt LSS tycks ha påverkats av den nya rättstillämpningen. I oktober 2015 hade 4 300 personer kommunalt beviljad assistans. I oktober 2017 var siffran 4 900. En ökning med ca 600 personer. Men under samma tid förlorade 1 126 personer sin statliga assistansersättning. Siffrorna antyder att drygt 500 personer som tidigare hade statlig assistansersättning helt har förlorat sin assistans.
Rent konkret har den nya rättstillämpningen medfört att exempelvis andning och att få i sig näring inte längre räknas som ett grundläggande behov. Att personer med mycket omfattande stödbehov inte längre får det stöd enligt LSS som var avsikten när lagen infördes 1994 måste åtgärdas omgående. Det är för oss uppenbart att det krävs ändring i lagstiftningen för att stoppa den kraftiga inskränkning som regeringen låtit pågå.
Förutom att allt fler nekas ersättning eller får sin ersättning begränsad så har uppräkningen av schablonen för timersättningen successivt under alltför lång tid
urholkats. Även om det från början fanns underlag som gav stöd för att under en period ha en lägre uppräkning av schablonersättningen så är det svårt att se hur det som från början var en tillfällig justering kan fortgå utan att få allvarliga konsekvenser. När löneutvecklingen enligt de nyligen tecknade avtalen mellan parterna ligger på 2,2 procent och regeringens uppräkning enbart är 1,5 procent så innebär det att ersättningen inte täcker de ökade kostnader som finns för assistenter.
Kristdemokraterna föreslår en höjning av schablonen med 2,2 procent och därutöver en förstärkning vilket innebär totalt drygt 1,6 miljarder kronor under 2019, 2,1 miljarder kronor under 2020 och 2,7 miljarder kronor under 2021 utöver övergångsbudgeten. Vi avsätter därmed totalt 6,5 miljarder kronor mer än i övergångsregeringens budget- proposition för att stärka LSS under 2019–2021.
10 Att åldras i trygghet och värdighet
Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för Kristdemokraterna. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Var och en ska ses som en person med eget och unikt värde med skilda intressen och bakgrunder. God vård, ett behovsanpassat boende och
självbestämmande över vardagen är en självklarhet – hela livet.
Fler och fler äldre som själva upplever att de har behov av särskild vård och omsorg blir idag nekade boende på ett så kallat särskilt boende. Biståndsbedömningarna har blivit hårdare och då anses de för friska. I vissa kommuner finns det helt enkelt inte tillräckligt många platser i särskilt boende. Istället erbjuds mer omfattande hemtjänst i det egna hemmet.
Ensamhet och isolering i det egna hemmet, efter att livskamraten har drabbats av demenssjukdom eller har gått bort, leder inte sällan till en depression. För att bryta ensamheten önskar många äldre flytta till ett så kallat trygghetsboende. Där finns det
möjlighet till social gemenskap och inte sällan finns det personal under dagtid som kan stödja de boende med enklare sysslor. Boende på trygghetsboende vittnar om minskad psykisk ohälsa, en känsla av gemensamhet och höjd livskvalitet. Dessvärre är det en brist på trygghetsboenden i flera kommuner. Dessutom blir boendekostnaden ofta högre i ett trygghetsboende än i det egna hemmet. Många äldre, och framför allt de med svagast ekonomi, är därför hänvisade till fortsatt ensamhet.
Kristdemokraterna gör nu en stor satsning på de äldre. Vi presterar kraftfulla reformer för att förbättra pensionärernas ekonomi och de äldres möjligheter på arbetsmarknaden. Därtill föreslår vi en rad reformer som syftar till att öka de äldres valfrihet och makt att påverka sin egen vardag, ökad kvalitet inom äldreomsorg,
förbättrad personalkontinuitet inom hemtjänsten samt att garantera plats på ett anpassat boende.
Tabell 6 Kristdemokraternas seniorpolitiska förslag
2019 2020 2021
Avskaffad skillnad i beskattning pension och lön 4 170 8 300 8 600
Höjd BTP 2 200 2 200 2 200
Höjt hyrestak BTP 800 900 900
Äldreboendemiljard 1 000 1 000 1 000
Personalgaranti inom hemtjänsten 800 800 800
Äldreboendegaranti, investeringsstöd 550 550 550
Geriatriskt centrum 240 150 150
Återinfört omvårdnadslyft 200 200 200
Värdighetsgaranti 150 150 150
Nationell demensplan 100 100 100
Utbildning chefer äldreomsorg 50 50 50
Måltidslyft 100 100 100 Äldresamtal 160 160 160 Hemsjukvård äldre 1 200 700 700 Äldrelyftet 30 30 30 Motverka ensamhet 20 20 20 Sammanlagt 11 770 15 410 15 710