Ett nytt år har kört igång också för Sveriges genusforskarförbund (SGF). Vi vill särskilt tacka vår förra ordförande Paulina de los Reyes för hennes viktiga arbete för förbundet. Paulina har på många sätt vidgat föreningens arbete och intensitet till att bli ett än viktigare förbund för genusforskare i samhället. Vi tackar också Tanja Joelsson för hennes klara kompass för föreningens arbete och för hennes viktiga insats med SGF:s hemsida och sociala medier.
Under det kommande året kommer SGF att fortsätta vårt arbete med att stärka genusforskares villkor. Förra året genomförde styrelsen en enkät bland SGF:s medlemmar om erfarenhet av utsatthet, hot och trakasserier bland genusfors- kare. Resultaten pekar på att det finns all anledning att fortsätta att undersöka genusforskares och andra kritiska forskares utsatthet och att skapa medvetenhet inte bara bland ansvariga politiker och universitets- och högskoleledningar, utan också hos allmänheten. Utsatthet, hot och trakasserier undergräver möjligheterna till kritisk feministisk forskning av stor samhällelig betydelse.
Vi kommer under året att just lyfta fram och diskutera genusforskares bety- delse i samhället. Vår roll är särskilt angelägen i tider då exempelvis arbetet för jämställdhet ifrågasätts, rasismen fördjupas, islamofobin breder ut sig och vill- koren försämras för dem som inte lever i enlighet med en stark funktionsnorm. Debatterna och argumenten blir allt mer polariserade och inte alltid underbyggda med tillförlitliga fakta.
SGF ska fortsätta att vara en aktiv röst i forskningspolitiken, både nationellt och internationellt. Det handlar om att gemensamt, och tillsammans med andra forskare med kritiska perspektiv, bevaka och utveckla villkoren för hur vi ska kunna utföra vårt kritiska arbete. Att arbeta tvärdisciplinärt är centralt för genus- forskningen och det är viktigt att odla denna kompetens och verka för att sprida den. Att genusforskare samtidigt återfinns i alla forskningsområden och arbetar med en oändlig mängd frågor och perspektiv är viktigare än någonsin både för de enskilda disciplinernas betydelse som för genusforskningens kunskapsutveck-
ling och samhällsroll. SGF kommer att värna denna spänningsfyllda mångfald. Ökad kommunikation om vad SGF gör kommer att prägla det nya året. Vi kom- mer att informera om vårt arbete under året via medlemsbrev, på Facebook och i denna krönika som ledamöterna i styrelsen kommer att turas om att skriva. Vi vill också uppmana våra medlemmar att löpande höra av sig med information om situationen för genusforskare, forskningspolitiska frågor och andra synpunkter och inspel.
Lena Martinsson, ordförande och Charlotte Holgersson, vice ordförande Sveriges genusforskarförbund
medverkande
Lena Abrahamsson
är professor i industriell produktionsmiljö och prodekan vid teknisk fakultet, Luleå tekniska universitet. I Att återställa ordningen (2000, 2009) och “Gender and The Modern Organization” (2014) analyserade hon industriföretags implementerings- arbete med nya organisationsformer. Hon är vice ordförande för FORTE, ledamot i Arbetsmiljöverkets insynsråd och ledamot i AFA:s granskningskommitté för arbetsmiljöområdet. Hon var ledamot i Delegation för jämställdhet i arbetslivet (2012-2015) och (med Lena Gonäs) redaktör för Jämställt arbete? (SOU 2014:30).
sofia Elwér
är medicine doktor i folkhälsovetenskap och arbetar som jämställdhetsstrateg på folkhälsoenheten vid Västerbottens läns landsting. I avhandlingen Gender equality
and health experiences. Workplace patterns in Northern Sweden studerade hon relationer
mellan jämställdhet på arbetsplatser och de anställdas hälsoupplevelser. Hon har bland annat publicerat (tillsammans med Anne Hammarström, Klara Johansson, Ellen Annandale med flera) artikeln ”Central Gender Theoretical Concepts in Health Research” (Journal of Epidemiology and Community Health 2014).
Lisa harryson
är medicine doktor i folkhälsovetenskap och arbetar vid Sociologiska institutio- nen, Umeå universitet. I sin avhandling ” ’An Equal Share That’s My Medicine’ Work, Gender Relations and Mental Illness in a Swedish Context” studerade Lisa genusrelationer på arbetsplatser och i hemmet i förhållande till psykisk (o) hälsa bland kvinnor och män. Lisa har tillsammans med Åsa-Maja Augustsson nyligen publicerat artikeln ”Det oändliga moderskapet: Föräldrars upplevelser av föräldraledighet och hälsa i en könad kontext” (Tidskrift för genusvetenskap).
Birgitta Jordansson
disputerade i historia 1998 och är verksam som forskare och lärare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon har bland annat
medverkat i projektet Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på
2000-talet. Hennes forskning rör främst genus och jämställdhet med fokus på
akademin som organisation. Hon är en av grundarna av Sweden India Gender Network (SIGN) och arbetar på en antologi om work-life balance i jämförande perspektiv.
Linda Lane
disputerade i ekonomisk historia 2004 och är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Hon har tidigare bland annat medverkat i ett projekt om kvinnor, arbetsliv och livskvalitet i Europa –
Project Quality. Hennes forskning rör främst genus och jämställdhet med särskilt
fokus på work-life balance. Hon är medlem i Sweden India Gender Network
(SIGN) och arbetar på en antologi om work-life balance i jämförande perspektiv.
sofia Lindström
är doktor i kultur och samhälle från Tema Q, Linköpings Universitet. Hon dispu- terade hösten 2016 på en avhandling med namnet (Un)bearable freedom – exploring
the becoming of the artist in education, work and family life. Hon intresserar sig för
konstnärlig utbildning, kulturella och konstnärliga arbetsvillkor, konstnärsrol- len i relation till familjelivet, strategier för att hantera osäkra och exploaterande arbetsvillkor och den så kallade kulturella och kreativa ekonomin.
Anna Lundberg
är docent vid Tema Genus, Linköpings universitet och forskar på området feministiska studier av kultur och politik. Hon har bland annat publicerat texter om barn- och ungdomsteater och om genusvetenskap och feminism i högre utbildning, oftast ur ett intersektionellt perspektiv. Tillsammans med Ann Werner är hon redaktör för Nationella sekretariatet för genusforsknings skriftserie om genusvetenskap.
Anna malmquist
är legitimerad psykolog och filosofie doktor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. I hennes forskning ligger fokus på familjers vardagsliv, där interaktion mellan familjemedlemmar och familjernas möten med samhällets institutioner belyses. I huvudsak rör hennes forskning samkönade pars familjer. Anna Malmquist disputerade 2015 på avhandlingen Pride and prejudice:
Lesbian families in contemporary Sweden. År 2016 gav hon ut boken Lesbiska små- barnsföräldrar: Utmaningar i en tid av möjligheter på Makadam förlag.
martina o’hanlon
är legitimerad psykolog och arbetar på Barnhälsovårdsenheten i Östergötland. Barnhälsovårdsenheten är en resurs till barnavårdscentralen (BVC) och Martina arbetar konsultativt mot BVC-mottagningar i Östergötland. I det kliniska arbetet träffar hon både föräldrar och små barn. Vidare arbetar Martina med utveck- lingsarbete och håller föreläsningar för andra yrkesgrupper. Studien om ensam- stående tidsbegränsat anställda mödrar som ligger till grund för artikeln i detta nummer genomfördes som hennes examensarbete från psykologprogrammet vid Linköpings universitet.
Anna Pralica
är legitimerad psykolog och arbetar inom elevhälsan i Norrköpings kommun. Med avstamp i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv handlar arbetet om att tillföra psykologisk kompetens till skolpersonal, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Detta görs främst via handledning och konsultation, men Anna bedriver även utvecklingsarbete och fortbildning. Studien om ensamstående tidsbegränsat anställda mödrar, som ligger till grund för artikeln i detta nummer, genomfördes som hennes examensarbete från psykologprogrammet vid Linköpings universitet.
Lisa ringblom
är doktorand i arbetsvetenskap på forskningsämnet genus och teknik vid Luleå tekniska universitet. Avhandlingsarbetets empiriska avstamp tas i den svenska gruvnäringen, med ett särskilt intresse för hur dess mansdominerade arbetsorga- nisationer konstruerar och förstår kön, arbete, klass och plats. Detta såväl på den formella organisationsnivån som genom att studera informella normer, strukturer och kulturer på arbetsplatsnivå. Hon har en kandidatexamen i genusvetenskap och en magisterexamen i statsvetenskap från Lunds universitet.
matilda torstensson Wulff
är doktorand vid Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Hennes avhandling, med arbetstiteln De ensamma och kärleken: Kreativitet, författarroll
och heteronormativ tvåsamhet i utvald nordisk litteratur, behandlar synen på kreativ
genialitet, författarroller och en heteronormativt konstruerad konflikt mellan kärlek och konst i samtida nordisk litteratur. Empirin består av skönlitterära verk författade av Lena Andersson, Karl Ove Knausgård, Henrik Tikkanen och Märta Tikkanen, och av artiklar från debatten om Kulturmannen i svensk press 2014–2015.