Fokusgruppen utfördes under mars i Ågesta folkhögskolas lokaler i Älvsjö. Vi satt runt ett bord i ett av skolans klassrum.
Syftet och motivationen för att hålla fokusgruppen var att samla in fler krav och åsikter från personer med AST. Ågesta folkhögskola är en skola för elever med Aspergers syndrom och
deltagarna var elever som gick deras informatörslinje, samtliga med AST-diagnos. Eftersom AST är en av två målgrupper för projektet är det viktigt att inkludera och säkerställa att deras behov av tillgänglighet tillfredsställs. Personer med AST hade visserligen deltagit under tidigare
användartester (och en person under fokusgrupp 1) men att få deras åsikter via en
fokusgruppsintervju skulle kunna ge en förbättrad insikt och stabilare grund inför andra iterationen av användartester.
8.1 Utförande
Medverkande i fokusgruppen var jag, min kollega Per, fyra elever från Ågesta folkhögskola samt en assistent från skolan, också med diagnos. Personerna representerade diagnoserna:
• Dyslexi: 1st • Asperger: 5st • ADHD: 1st
Agendan för fokusgruppen var liknande den vid första fokusgruppstillfället: • Presentation av oss och projektet.
• Generella frågor nätsurfning, mobilanvändning, mail och nyhetsbrev.
• Specifika frågor kring tillgänglighet och tillgängliga hjälpmedel för tillgänglighet. • Visa prototypen för mottagare och diskutera den.
Under intervjun ställde Per frågor till gruppen, som sedan fick diskutera dem sinsemellan. I de fall någon av deltagarna inte varit delaktig på ett tag ställdes en fråga direkt till personen först för att se till att alla deltagare var aktiva i diskussionen. Under tiden satt jag och antecknade det som sades och sköt in frågor då något var oklart eller något extra intressant sades. Avslutningsvis visades prototypen på en tv-skärm i klassrummet och frågor ställdes till gruppen om deras åsikter kring funktionerna och prototypen som helhet.
Som ersättning för tiden och som tack för att de deltog fick de 100kr var då de inte ville ha biobiljetter (de hade fått många sedan tidigare).
Samma frågor som vid första fokusgruppstillfället användes, se bilaga B.
8.2 Resultat
De viktigaste resultaten från fokusgruppen redovisas sammanfattat med tillhörande citat. Precis som i den första fokusgruppen så behandlas personuppgifterna av deltagarna anonymt.
Simon Österman Examensarbete 8. Fokusgrupp 2 Samtliga deltagare i fokusgruppen påpekade vikten av att inte konfronteras av en alltför stor mängd text på en gång när exempelvis en webbsida öppnas. Gällande nyhetsbrev tyckte de att det ofta blir ett enda långt block med text och att brevet istället borde vara indelat i sektioner. På så sätt slipper man läsa igenom allt. Det påpekades att innehållsförteckning kan vara bra samt att varje stycke även bör ha en ingress.
Radavstånd
Alla i fokusgruppen var överens om att möjligheten att justera radavstånd var en viktig funktion. Preferenserna kring vilket radavstånd som bör användas skiljde sig dock mycket. Nedan följer några citat från personerna i fokusgruppen kring radavstånd.
”När det flyter ihop så är det svårt att hålla sig till rätt rad. Är det för stort så fastnar man också på det, man kommer av sig.”
”Jag gillar mycket space. Jag läser verkligen ord för ord.” Breddningsfunktionen
Till skillnad från tidigare förstod samtliga i fokusgruppen hur breddningsfunktionen fungerade. Flera av deltagarna skulle dessutom ha velat använda funktionen.
”Ej bra om texten fylls ut från kant till kant” 8.2.2 Hjälpmedel/funktioner
Video
Videoalternativ var något som uppskattades mycket av personerna i den här fokusgruppen. Det påpekades dock att det är viktigt att man själv aktivt väljer att starta videon så att den inte går igång automatiskt när nyhetsbrevet öppnas.
Textfärg och bakgrundsfärg
Det diskuterades mycket kring färginställningsfunktionerna och färger generellt. Överlag verkade det vara problematiskt med användande av många olika färger, starka färger och färger som
representerar specifika saker så som rött – varning. Att kunna byta till önskad färg i paletten ansågs positivt och alla var överens om att det är en viktig möjlighet att få välja färg fritt.
Bilder istället för text
Det diskuterades huruvida man kunde ersätta text med bilder, alternativt komplettera med så kallade piktogram. Detta var dock inte särskilt efterfrågat av fokusgruppen.
Synonymfunktionen
Deltagarna i fokusgruppen tyckte att synonymfunktionen kunde vara ett bra hjälpmedel. Några sade även att de skulle använda den om den fanns tillgänglig. Till fokusgruppen hade en ”fade”-funktion lagts till som när man aktiverar synonymerna grafiskt visade vid vilka ord synonymer finns kopplat. ”Oj, där hoppade dem upp redan från början. Bra, då vet man vart man kan göra. Lite störigt men samtidigt så vet jag vad jag tittar efter.”
”Förklarande och logiskt och rätt bekvämt för ögonen med fade:en.” Visa bara text
Alla höll med om att det bör finnas en funktion som tar bort bilder i nyhetsbrev.
”Det beror på dagsform och vilka typer av bilder det är. Ibland kan de vara störande och då vill man ta bort dem.”
Simon Österman Examensarbete 8. Fokusgrupp 2 8.2.3 Grafisk design och tydlighet
Fokusgruppsdeltagarna ansåg att många hemsidor är otydliga och ”plottriga”. Det är viktigt att ha en logisk indelning av webbsidor och undvika distraktionsmoment så som ”karuseller”. Man ska heller inte överanvända bilder utan hålla det enkelt och tydligt. Även kommunikationen behöver vara tydlig, exempelvis ska understruken text användas för länkar. Används understrykning i andra sammanhang som för att betona ett visst ord kan missförstånd uppstå. Samma egenskaper gäller för nyhetsbrev. För vissa var det också viktigt att ha en viss kontrast i brevet.
8.3 Diskussion
Deltagarna i fokusgruppen var överlag positiva till funktionerna. Förståelsen för funktionerna och hur de var tänkta att användas orsakade inga problem. Det enda som påpekades var funktionen för att expandera texten då den tidigare gömts. När användaren trycker på ”Läs mer” så behövde det förtydligas var man ska fortsätta i texten. Att lägga till ”Läs mer” på en ny rad vid en punkt som avslutar en mening istället för att klippa mitt i en mening är en möjlig lösning på problemet. Sedan kan fortsättningen komma på nästa rad.
I övrigt framkom inte några nya krav på verktyget och de flesta av funktionerna ses därmed som stabila då de fått ytterligare validering. De kommer dessutom att testas ytterligare en gång under nästa iteration.
Simon Österman Examensarbete 9. Iteration 2: Nya prototyper