• No results found

Fokusgruppens resultat 

In document Etikettdesign som förmedlar smak (Page 37-44)

5 Validering 5.1 Urval

5.3  Fokusgruppens resultat 

Till valideringen så skapades tre enkäter, två bilder samt fyra frågor som du kan se under bilaga 4. Svaren på enkäterna kan ses i bilaga 5.

Figur 2. Förklaring.

Ovan i figur 2 ses förklaringen för diagrammen i de kommande styckena och nedan presenteras resultatet av valideringen.

5.3.1 Del 1 

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

Hur mycket testpersonerna tyckte att de tre vinerna smakade av en viss smaknot.

Figur 3. Smaktest del 1: Les Pious Côtes du Rhône

 

Figur 4.Smaktest del 1: Chateau Pineraie Malbec

Enligt Systembolaget (2017) är skogsbär en blandning av röda och mörka bär, närmare bestämt hallon, björnbär, blåbär och lingon. Så trots att Chateau Pineraie Malbec inte sägs innehålla smaken av skogsbär innehåller den de enskilda smaknoterna blåbär och hallon vilket gör att även skogsbär markerats som rätt i diagrammet för att få ett rättvist resultat.

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

Figur 5. Smaktest del 1: Beaujolais Royal.

Trots att Beaujolais Royal enbart hade smak-noterna skogsbär och örter så har även noterna björnbär, hallon och blåbär markerats som rätt i diagrammet. Detta då skogsbär enligt Systembolaget (2017) var en blandning mellan hallon, björnbär, blåbär och lingon.

Hur mycket testpersonerna tyckte om smaken på de tre vinerna

Figur 6. Vinets smak.

Genomsnittet för Les Pious Côtes du Rhône var 2 av 5. Genomsnittet för Chateau Pineraie Malbec var 2,6 av 5.

Genomsnittet för Beaujolais Royal var 3 av 5 vilket gjorde detta till vinet som föredrogs utefter enbart smaken.

Vilket vin de hade köpt enbart utifrån smaken

Tre av testpersonerna svarade att det hade köpt vinet Beaujolais Royal. En testperson valde Pious Côtes du Rhône och en person valde Chateau Pineraie Malbec.

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

5.3.2 Del 2 

I del 2 fick testpersonerna enbart svara utifrån de tre etikettförslagen.

Vad testpersonerna tyckte om etiketterna

Figur 7. Testpersonernas åsikter om etiketterna. Text över hela​ fick genomsnittet 3,8 av 5.

Noter i form av varumärkesnamn​ fick det genomsnittliga betyget 3,6 av 5.

Text utskuren​ fick genomsnittet 3,6 av 5.

Text över hela ​föredrogs marginellt lika mycket jämfört med de två andra etiketterna. Dock är skillnaden liten vilket tyder på att alla var lika omtyckta.

 

Vilken etikett de hade valt enbart utifrån etiketten

Två testpersoner valde ​Text över hela​. Två testpersoner valde ​Text utskuren​.

En testperson valde ​Noter i form av varumärkesnamn.

 

Hur etiketterna förmedlar de fyra värdeorden

Figur 8. Hur Text över hela förmedlar

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

Figur 10. Hur Text utskuren förmedlar värdeorden.

Enligt figur 8-10 ovan så kommunicerade​ Text utskuren​ generellt värdeorden bäst, följt av

Noter i form av varumärkesnamn​ och till sist​ Text över hela​.

5.3.3 Del 3 

I del 3 fick testpersonerna både se etiketten samt smaka vinet och sedan svara på ett antal frågor.

Hur mycket testpersonerna tyckte att de tre vinerna smakade av en viss smaknot, efter att de sett etiketten

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

 

 

Figur 12. Smaktest del 3: Les Pious Côtes du Rhône

 

Figur 13. Smaktest del 3: Beaujolais Royal.

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

Vilket vin testpersonerna skulle välja i butik efter att både ha sett etiketten och smakat på vinet

Två personer valde ​Text över hela​ med vinet Chateau Pineraie Malbec. Två personer valde ​Text utskuren ​med vinet Beaujolais Royal.

En person valde​ Noter i form av varumärkesnamn​ med vinet Les Pious Côtes du Rhône.

 

Anledningen till att ovanstående vin valdes

Av ovanstående sa fyra av fem personer att den främsta anledningen till att de valde som de gjorde på grund av vinet smak. En person svarade att den främsta anledningen var på grund av etikettens utformning.

5.3.4 Del 4 

I del 4 genomfördes en fokusgruppsintervju och relevanta insikter har sammanfattats nedan. Smaken var den huvudsakliga anledningen till att de valde ett visst vin. När de sedan skulle motivera varför de föredrog den etikett de gjorde så svarade testpersonerna såhär:

Hållbart utskuret

“Den kändes mest nyskapande.” “Fin.” “Estetisk tilltalande.” “Den ser ekologisk ut vilket uppskattas när man köper vin.” “Gillar strukturen i pappret, kontrasterna och teckensnittet.”

Noterna i form av varumärkesnamn

“Den är enkel.” “Den vita bakgrunden i kontrast med det röda är fint.” “Den kändes minimalistisk.” “Fint teckensnitt.” “Tilltalade mest.”

Text över hela

“Den var estetiskt tilltalande.” “Snygg.” “Olik andra viner.” “Väldigt modern.” “Mycket typografibaserad.” “Texten i fokus.” “Gillar att rödvin står i rött samt att det står vad den smakar på flaskan. Det är ingenting man ser först. Först tror man bara att det är en massa text men sen aha! smakerna!” “Väldigt mycket smaker.”

När de sedan skulle svara på om de uppfattade smakerna annorlunda efter att de sett etiketterna så visste de inte men trodde förmodligen. De trodde även att antalet olika viner de provat på rad kan ha ändrat deras uppfattning av smaken.

Som svar på frågan “Återges smaken i utformningen?” sa de:

“Jättesvårt att säga, jag tyckte bara att det smakade vin.” “Var även svårt att avgöra hur noter i varumärkesnamn skulle smaka då det inte stod.” “Vet inte hur skogsbär smakar.” “Stor skillnad om man har det till mat eller inte.” “Vinet till etiketten ​Text över hela ​smakar

ITN

TQGD10 Petra Gregersen petgr034

 

6 Analys 

In document Etikettdesign som förmedlar smak (Page 37-44)

Related documents