Fokusgruppsintervju med livsmedelsproducenter

Här beskrivs utfallet av den fokusgruppsintervju med fyra livsmedelsproducenter som är aktiva i olika delar av Jämtlands län. Deras verksamheter är spridda inom bärodling och förädling, växtodling och köttproduktion med olika inriktningar. Intervjun genomfördes semistrukturerat med öppna diskussioner över en kopp kaffe med tilltugg. Gruppdiskussionerna var muntra och många anekdoter och gamla minnen delades mellan respondenterna.

Gruppdiskussionen började med att jag berättade om arbetet med fäbodvallsrestaureringen i Fugelsta. Grundfrågan som fokusgruppen fick svara på var om de själva hade genomfört några egna utvecklingsprojekt. Diskussionen var en skanning av läget för att ta reda på om bonden i pilotstudien var ensam om att tänka och agera på egen hand för att uppnå en förändring i sin lokala omgivning.

Gruppen av respondenter till fokusgruppsintervjun valdes ut eftersom de tillsammans hade erfarenhet av att försöka starta upp en ny försäljningskanal för

sina egna produkter. De var i grunden entreprenöriella då de såg ett problem med sina egna affärer och försökte aktivt att organisera sig för att lösa det problemet. I den bemärkelsen är de entreprenörer i traditionell bemärkelse då de såg den nya försäljningskanalen som en ekonomisk möjlighet. Av den anledningen var de en intressant grupp att fråga om de också genomför samhällnyttiga aktiviteter utöver stödfinansierade åtaganden samtidigt som de är lantbrukare och mathantverkare.

En diskussion inom denna grupp kunde också ge en fingervisning om lantbrukaren i pilotfallet var relativt ensam om att välja att agera eller om det var vanligare att dessa utvecklingsprojekt förekom. Genom att göra en fokusgruppsdiskussion kunde respondenterna fritt beskriva och diskutera bakomliggande motiv till varför de valt att göra som de gjort och vilka konsekvenser det har fått.

Utvecklingsinspiratörer

Flera respondenter hade sett en positiv utveckling av ökat intresse och engagemang från grannar efter att de hade påbörjat sina egna utvecklingsprojekt. Följande citat beskriver utvecklingen.

”Ja det har smittat av sig, många har börjat renovera husen som stått längsefter ... Det har påverkat stämningen i hela bygden att vi håller på. Ja det tror jag att det har gjort. För så fort vi har börjat o gjort någonting någonstans, då har de kommit på att; ja vi kanske skulle ta och göra det också..” (Björn)

”När jag flyttade dit så gjorde jag en blomsterträdgård och jag kombinerade färger och

former. Det har smittat av sig i hela byn, för att de har börjat plantera väldigt mycket mer nu… Det var så markant de första åren.” (Tina)

Att fungera som en inspirationskälla för andra lokala företagare såg flera respondenter som en viktig del av sin uppgift att driva sina företag på landsbygden.

Motiv och drivkrafter

Precis som lantbrukaren i pilotfallet fanns flera exempel inom referensgruppen, där de berättade om egna utvecklingsprojekt som de hade haft eller gjort. Synen på de egna projekten kan beskrivas med följande citat:

”Ja jag tror att det är många som gör det för att förbättra saker och ting. Även om det kanske inte är bättre för en själv. Sitter man som entreprenör så har man liksom själva förbättringskänslan så djupt rotad så jag tror man gör det i vilket fall.” (Björn)

Som ovanstående citat speglar så var attityden till att ta tag i olika projekt positiv i gruppen. Alla hade inte genomfört egna projekt tidigare men alla var positiva till utvecklingsprojekten och beskrev att de såg möjligheter i olika situationer även om de inte alltid själva hade möjligheten att förbättra dessa. Några andra respondenter uttryckte sig på det här viset:

”Det räcker väl att man kör igenom något samhälle som ser för jäkligt ut så. Här skulle man ha gjort det och det och det…" (Per)

"Men det är väl för att vi är entreprenörer också. Vi ser möjligheter i allting! ” (Tina)

Samverkan och bygdens utveckling

Lokal utveckling och lokalt entreprenörskap återkom med flera olika projekt inom respondentgruppen. En aspekt som uppfattades som viktig beskrivs med följande citat:

”Om någon visar att det går så finns det någon annan som ser det och tänker att det är

möjligt, även om det gäller en annan bransch.” (Örjan)

I större format på utvecklingsprojekt som respondenterna i gruppen var involverade i beskrevs olika EU-projekt och bland annat en ekonomisk förening som jobbade med att utveckla en biogasanläggning för fordonsgas. Materialet till anläggningen skulle komma från övergivna åkermarker i området. Det var en gemensam utvecklingssatsning för att de tillsammans ska kunna bygga något i större skala än vad var och en kan åstadkomma på egen hand. För att nå dit har de formaliserat sitt nätverk av likasinnade entreprenörer och skapat en ekonomisk förening som jobbar aktivt med det utstakade projektet. Här såg de att de övergivna åkrarna var en utvecklingspotential till att möjliggöra att en del av den lokala fordonsparken kunde vara fossilfri i framtiden.

Livskvalitet och det öppna landskapet

”Jag tror ju att hur omgivningen ser ut har en jädra betydelse, för det går att utveckla andra aspekter av livskvalitet, som byfester och gemenskap och allt det. Men det dör ju om man inte har en omgivning som är ganska öppen, ljus och ser prydlig ut.” (Björn)

Detta citat fångar in essensen av den positiva attityd till det öppna landskapets betydelse för bygdens fortlevnad och utveckling som diskuterades i gruppen. Vikten av att arbetet med det öppna landskapet ägde rum var alla i gruppen överens om. Det fanns även exempel på hur nyöppnande av igenvuxna åkrar till viss del hade stoppat utflyttning från vad som tidigare uppfattades som

”nedläggningsbygd”. När landskapet återgick till att bli odlat upplevdes också en ökning av företagandet i denna bygd.

”Det finns ganska många småföretag här nu… företag som kommit igång sedan vi började.

Det tror jag är en effekt. Har det vuxit tuvtåtar och ris överallt tror jag aldrig att de företagen har haft en chans att etablera sig." (Björn)

Arbetet med öppna landskap kan även ha en annan funktion. Det kan ge en bättre förståelse för vad en lantbrukare håller på med och vilken skillnad ett aktivt lantbruk gör för det öppna landskapet. Att hålla ordning och snygga till i omgivningen sågs också som en möjlighet att skapa ett mervärde för lantbrukarnas egna varor.

”Det är ju det att man sprider ett budskap, desto större förståelse får kunden för hur viktigt

det är att ta rätt vara i butiken." (Björn)

Idag kan det upplevas vara ett långt steg för en konsument att koppla varan i butiken till dess påverkan på det öppna landskapet. Det öppna landskapet uppges ha en betydelse för livskvaliten med att bo på landsbygden men det finns fler aspekter som spelar in för att människor ska välja att bosätta sig eller bo kvar konstaterar respondenterna, exempel på detta är att det ska finnas bra kommunikationer, närhet till affär, idrottsmöjligheter för barn.