Kvinnor och barns hälsa Essä Individuell 8/1 Reflektion på essä i diskussionsforum Individuell 15/1 Medicinsk teknik 1 (1,5 hp) Obs! Webbduggor måste vara godkända innan
färdighetsträning:
Ja
- Webbdugga Webbdugga blodtryck, puls, andning Individuell Öppen v 36-37 11/9 Webbdugga injektioner, venprov Individuell Öppen v 36-37 11/9
- Färdighetsträning Basal HLR Individuell
Blodtryck, puls, andning Basgrupp
Injektioner, venprov Basgrupp
- Praktiskt prov Examination injektioner, venprov Individuell 26/11-30/11 Examination blodtryck, puls, andning Par/individuell 27/11-1/12
Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning)
Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline
Tomt = se schema
Portfolio
Visirub Individuell 8/9
Skriftlig individuell tentamen (1,5 hp) Tentamen i skrivsal, se skriftlig individuell sluttentamen i Studiehandledningen
Individuell 11/1
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU;1,5 hp)
Dag 1 Närvaro Individuell Dag 2 Närvaro Individuell Dag 3 Närvaro Individuell
VFU-inlämningsuppgift Individuell 15/12 Dag 4 Närvaro Individuell
Loggbok (inscannad, ifylld) Individuell 15/1
VFU-seminarium Grupp Vårdvetenskap 1 (3 hp)
Etik 1 Inlämningsuppgift Halv basgrupp 11/9 Ja
Vetenskaplig metod 1
- Artikelgranskning Inlämningsuppgift artikelgranskning Halv basgrupp 4/12
Seminarium artikelgranskning Basgrupp
- Läslogg Vetenskapsteori för nybörjare Individuell 22/12
Professionsutveckling 1
- IPL: det goda mötet Gruppuppgift med seminarium Grupp OBS! v 45 alt v 47 - Medicinhistoriska museet i Uppsala Guidning i sjuksköterskans historia Grupp 1/12 alt 2/12
- Läslogg Sjuksköterskans kärnkompetenser Individuell 22/12 Medicinsk rätt 1 Webbdugga Individuell Öppen v 48-50 11/12
PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING Ingår i flera provkoder/moment, se Tabell 1
Introduktion
Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Studenten kan välja
”portfölj” i menyn, och får du upp alla samlade uppgifter.
Syfte
Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång.
Uppgift
Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment, samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer:
Skriftlig
Muntlig
Grupp
Klinisk färdighetsträning
VFU
Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp, och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter.
Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej inlämnad”.
Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet.
Examination
Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften, samt uppgift kopplad till portföljen i de moment där det anges.
Kursmål som examineras
”Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens”
Ansvarig för momentet
FARMAKOLOGI 1
Ingår i flera utgångspunkter samt VFU
Syfte
Syftet med introduktionen till farmakologi är att erhålla basala kunskaper för hur läkemedel utövar sina effekter genom att aktivera eller hindra olika målmolekyler (receptorer) i kroppen.
Vidare ska du, lära dig syftet med att använda olika läkemedelsformer och
administrationsvägar. Du ska förstå sjuksköterskans roll och ansvar i läkemedelshantering och du ska självständigt kunna utföra korrekta uträkningar av läkemedelsdoser för tabletter och injektioner (läkemedelsräkning).
Syftet med introduktionen till farmakologi är också att utifrån erhållna kunskaper från anatomi och fysiologi dels förstå viktiga principer för hur läkemedel påverkar det perifera nervsystemet och vilka effekter detta får, dels förstå hur våra vanligaste receptfria läkemedel fungerar. Du skall med hjälp av FASS kunna hitta information om receptfria läkemedels indikation och verkningsmekanism.
Innehåll
Introduktion till farmakologi, farmakodynamik och läkemedelshantering (Videokonferens)
Introduktion till läkemedelsräkning (inspelad föreläsning)
Läkemedel som påverkar perifera nervsystemet (Videokonferens)
Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel? (Videokonferens)
Instuderingsuppgifter i läkemedelshantering, baserat på webbkurs via FASS.se
Dugga i läkemedelsräkning Examination
Momentet examineras med webbdugga i läkemedelsräkning. För att bli godkänd på duggan krävs att samtliga uppgifter löses på korrekt sätt. Kursmålet examineras även i Skriftlig individuell tentamen.
Kursmål som examineras
”Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och
biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning”
samt delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur
Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Läkemedelshäftet ”Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel?”, se Studentportalen
FASS – fass.se
PBL-SEMINARIER/BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER Introduktion
Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod.
Utgångspunkter kallas ofta ”patientfall”. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på samma sätt varje gång. Undantag är utgångspunkten i Nutrition. Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt.
Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap.
Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje
kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur som rekommenderas.
Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna
Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live, eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten så att ni når målet.
Uppföljning av utgångspunkterna
Uppföljning av patientfallet sker i examinerande seminarieform. Till uppföljningen av utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen examineras tillsammans med den egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen, t.ex. skriftlig tentamen.
Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen.
Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur.
Examination
För godkänd närvaro krävs: deltagit i basgrupp med utgångspunkter med hjälp av problemlösningsprocessen samt aktivt deltagit i uppföljande diskussioner om respektive utgångspunkt (uppföljning).
Kursmål som examineras
Litteratur
Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang & Kapitel 20. Psykisk ohälsa.
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.).
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14. Livsstil och hälsa)
Relevant webbmaterial, se länksamlingar
Utgångspunkt- Vårdhygien
Syftet är att du skall tillägna dig kunskap i vårdhygien samt kunna tillämpa hygieniska principer för att kunna undvika smittspridning i omvårdnadssituationer. Du ska kunna konkretisera vilka olika smittvägar som förekommer. Du skall förstå vad desinfektion, sterilisering, ren rutin och steril rutin innebär och hur avfall och livsmedel hanteras.
Du ska kunna redogöra för anatomi och fysiologi i samband med övre luftvägsinfektion, urinvägsinfektion (UVI) och gastroenterit, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar.
Patientfall
Du arbetar som sjuksköterska på ett kommunalt vårdboende. I dag kommer du tillbaka från din semester. Flera vikarier som saknar vårdutbildning har arbetat på boendet då ordinarie personal haft semester.
Under natten har två ur personalen drabbats av magsjuka. Två äldre män på boendet, Bertil och Karl, drabbades för två dygn sedan av gastroenterit. De har både haft diarré och kräkts.
Bertils dotter Barbro är just nu och hälsar på Bertil. Han börjar må lite bättre. Barbro kommer ut ur hans rum och säger att hon ska gå och hämta kaffe till sig och Bertil i det allmänna köket. Hon frågar också om hon kan låna er personaltoalett.
Signe har under gårdagen fått symtom på UVI. Ytterligare fyra kvinnor på boendet har drabbats av UVI under de senaste dagarna, vilket är ovanligt många under denna begränsade tidsperiod. Samtliga drabbade kvinnor får alltid hjälp av personal med nedre toalett.
Din kollega kommer fram till dig. Han ser blek och trött ut, och du förbereder dig på ytterligare ett fall av magsjuka hos personal. Men när han börjar prata hör du att han är hes och hostig och han låter täppt i näsan.
Seminarium
Patientfallet i vårdhygien följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen.
Vid seminariet får du svara på frågor och delta i diskussion som du vill, men du kan även tilldelas vissa frågor. Kan du inte svara på/diskutera tilldelad fråga, kan du få en annan. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren.
Utgångspunkt- Migrän, stress och nedstämdhet
Syftet med kursmomentet psykisk hälsa är att du i ett livscykelperspektiv ska kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom. Du ska tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet.
Patientfall
Sofia är en 23-årig stråkmusiker som har sökt på vårdcentralen för sin huvudvärk. Sofia berättar att huvudvärken som finns på en sida av huvudet oftast kommer när hon är ledig och detta har blivit värre under den senaste månaden. Det framkommer att Sofia inte har en fast tjänst och känner sig tvingad att ta alla jobb hon kan få. Hon har en bra inkomst men en stor del av lönen går till att betala av ett banklån som Sofia tog när hon köpte sin lägenhet. Hennes tankar upptas nu av oro för att inte kunna betala av lånet. Sofias flickvän sedan ett par år tillbaka, lämnade henne för en månad sedan då hon tröttnade på att endast få höra om alla tänkbara tråkigheter. Flickvännen upplevde också att Sofia nu var förändrad och bara ville vara hemma på kvällar och helger och inte alls var lika intresserad av att umgås med vänner som tidigare.
Sofia vill nu veta om hon är sjuk och i så fall vilken sjukdom hon har. Vid ett besök på närakuten en sen kväll, när smärtan var värre än någonsin, blev hon rekommenderad att prova Treo® eller Ipren®. Hon känner sig trött hela tiden, men har ändå svårt att sova.
Seminarium
Patientfallet i migrän, stress och nedstämdhet följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen.
Vid seminariet delas ni in i grupper om fyra, där basgrupperna blandas. Ni får först tid att tillsammans i tvärgruppen gå igenom vad ni kommit fram till vid arbetet med patientfallet.
Sedan får varje tvärgrupp via lottning ett delområde av patientfallet att titta på särskilt och sedan redovisa för resten av gruppen vid en gemensam redovisning/diskussion.
Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren.
Utgångspunkt- Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma
Syftet med momentet är att du ska förstå sambandet mellan folksjukdomar och livsstil, samt kunna ge förslag på livsstilsförändringar. Du ska kunna redogöra för riskfaktorer, orsaker och patofysiologi, samt behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet.
Patientfall
Anders, 48 år, har märkt att han ofta får lätt huvudvärk, speciellt när det är mycket på arbetet.
För övrigt mår han bra trots en del övervikt och stressigt arbete som revisor. Han röker och har försökt sluta men inte lyckats. Nu röker han ca 10 cigaretter per dag. När det är stressigt på arbetet kan det bli fler. Ibland är det svårt att varva ned på kvällarna och han tycker det går bättre om han tar lite whisky. Han är medveten om att det ibland blir lite mer än han borde dricka. I yngre år var Anders mycket idrottsintresserad och motionerade flera gånger i veckan.
De senaste 10 åren har arbetet tagit all kraft och han och hans fru tar ibland promenader på helgen men mer blir det inte. Han har ett stillasittande arbete men försöker röra på sig någon gång per timme. Anders bor i villa och har en trädgård som kräver en hel del fysiskt arbete, speciellt på sommaren. Han cyklar till sitt arbete inne i centrum vilket tar 20 minuter en väg.
Vid ett läkarbesök på vårdcentralen, i samband med en knäskada, nämner Anders sin huvudvärk för läkaren. Läkaren mäter blodtrycket på Anders och det visar sig vara högt, 170/100. Läkaren vill att Anders ska mäta blodtrycket fler gånger hos distriktssköterskan innan medicinering påbörjas. Eftersom livsstilsfaktorer påverkar blodtrycket, förutom normalt åldrande, frågar läkaren Anders om hans levnadsvanor.
Anders fru, Anna, är några år äldre än sin man. Hon jobbar som designer, och har en boutique i centrum. Trädgårdsarbete är hennes stora hobby, men förra året var våren jobbig, hon var trött, kände av en förkylning som aldrig bröt ut, och det kliade lite i ögonen.
Nu har vårvärmen äntligen kommit, och Anna ser fram emot den skönaste och arbetsammaste tiden i trädgården. Men i går kväll återkom hennes ögonbesvär med full kraft. Hon kliar ögonen och de är svullna och röda. Näsan rinner och exploderar i enorma nysningar. Det kliar i öron och hals, så som det numera gör när hon äter äpplen och en del annan mat. Det känns också tungt att andas, och det piper och väser lite i luftvägarna. På nyheterna pratar man om det värsta pollenåret på länge.
Seminarium
Patientfallet om hypertoni, allergi och överkänslighet/astma följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Dagordningen för uppföljningsseminariet planeras tillsammans av de basgrupper som delar seminarium.
Uppföljningsmetoden kan vara i enlighet med traditionell PBL-metodik eller inspireras av tidigare utgångspunkters uppföljningsmodeller. Seminariet leds av ordförande, utsedd av studentgruppen.
PSYKISK OHÄLSA
Ingår i utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet Introduktion
Kursmomentet psykisk hälsa tar sin utgångspunkt i hälsobegreppet. Vad som påverkar psykisk hälsa, vad man kan göra för att bevara psykisk hälsa, vad som kan leda till psykisk ohälsa, och vilka evidensbaserade åtgärder som kan vara relevanta.
Syfte
Syftet med kursmomentet psykisk hälsa:
- att i ett livscykelperspektiv kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom
- att kunna förhindra utveckling av psykisk ohälsa
- att tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder
Innehåll
Begrepp: Stress och sårbarhetsmodellen, Autonoma nervsystemet, KASAM, Livscykelperspektiv, Livsstilsfaktorer av betydelse för psykisk hälsa, Stress, Oro, Nedstämdhet, Depression och Ångest, Stigmatisering, Subtilt och beskäftigt tvång Uppgift
- Introduktionsföreläsning Psykisk hälsa - Utgångspunkten: Migrän, stress, nedstämdhet
- Webbföreläsning: Lagar och författningar specifika för psykiatrisk vård Examination
Uppföljning av utgångspunkten Migrän, stress och nedstämdhet Tentamensfrågor på Individuell skriftlig tentamen
Kursmål som examineras
Delar av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelsperspektiv”; ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till
omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade
omvårdnadsåtgärder”
Litteratur
Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2. & 20)
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.).
Lund: Studentlitteratur. (14)
Ansvarig för momentet
Caisa Öster: caisa.oster@neuro.uu.se
Matilda Iversen Arhén: mathilda.iversen.ahren@akademiska.se
FOLKHÄLSOARBETE Introduktion
Sjuksköterskans folkhälsoarbete kan beskrivas som två riktningar, att förebygga sjukdom och att främja hälsa.
I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ges
rekommendationer om metoder och åtgärder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor.
Hälsofrämjande arbete utgjorde temat vid WHO:s världskonferens i Ottawa 1986. Med hälsofrämjande arbete menas den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt handlar om att skapa samhällerliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det för de grupper i samhället som är mest utsatta. Folkhälsoarbete utgår från de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och människors
levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver aktiva insatser från flera samhällsaktörer.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, målområde 6 har betydelse för den långsiktiga
hälsoutvecklingen i vårt samhälle. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård är ett sätt att arbeta för hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Syfte
Syftet med uppgiften är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå, tillämpa och analysera metoder och strategier vid folkhälsoarbete på samhälls- grupp och individnivå.
Undervisningsform
Litteraturstudier samt Webbföreläsningar i Studentportalen/Webbsidor/Länksamling- Folkhälsoarbete – Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Studiebesök och grupparbete.
Uppgift Studiebesök
Besök Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema).
Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) med 4 delmoment Del 1.
Sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet. Målet för omvårdnad är att stärka patientens hälsa. Hälsobegreppet har förändrats över tid och kan ses utifrån olika perspektiv. Beskriv två viktiga perspektiv på hälsa och resonera kring vad det kan får för konsekvenser i omvårdnadsarbetet.
Del 2.
WHO- deklarationerna har spelat en viktig roll för utvecklingen av befolknings- och samhällsinriktat hälsoarbete i världen. Ge en kort presentation av WHO- konferensernas deklarationer. Lyft fram några viktiga delar från WHO- deklarationerna som ni anser har haft stor betydelse för den globala hälsan. Om ni fick bestämma, vad anser ni behöver göras ytterligare för att förbättra den globala hälsan?
Del 3.
Ge en kort presentation av folkhälsoarbetets utveckling i Sverige från prevention och promotion ur ett historiskt perspektiv. Vilka folkhälsoproblem kommer ni att se i framtiden och hur tycker ni att vi ska arbeta med dessa problem?
Del 4.
Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill
Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill