I regeringens skrivelse ”En samordnad och långsiktig strategi för romsk
inkludering 2012-2032” beskrivs att romernas livsvillkor präglas av problematiska förhållanden(2). Hög arbetslöshet, bristande läskunnighet, fattigdom, svåra socioekonomiska förhållanden samt en utbredd diskriminering mot romer är
exempel på problem. I skrivelsen anges att Delegationen för romska frågor i sitt tidigare arbete formulerat att målet avseende romers hälsa bör vara att ”ohälsotalen bland romer inte ska vara högre än genomsnittet, romers medellivslängd ska öka och motsvara genomsnittet i riket, romers tillit till offentlig sjukvård ska öka och bemötandet av romer inom sjukvården ska vara klanderfritt” (s.55). Regeringen angav att det av riksdagen fastställda målet för folkhälsoarbetet, dvs. att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, gäller för befolkningen i stort och innefattar där igenom också romer. I samma skrivelse betonar regeringen att rätten till bästa möjliga hälsa omfattar skyldighet även för civilsamhället att aktivt underlätta samt stödja både enskilda och delar av befolkningen att kunna nyttja sina rättigheter.
I skrivelsen refereras till satsningar inom hälso- och sjukvården, bland annat jämlik vård, samt bemötande. Regeringen har de senaste åren genomfört ett antal reformer inom vård och omsorg för att förbättra kvaliteten på insatserna. Några har varit inriktade på att utveckla en mer kunskapsbaserad vård och omsorg. Det pågår även ett kontinuerligt förbättringsarbete när det gäller bemötande i vården. Regeringen hänvisar i skrivelsen till att det är kommuner och landsting som har ansvar att kommuninvånarna erbjuds den hälso- och sjukvård och sociala omsorg som hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen föreskriver, samt att ”av det följer att kommuner och landsting fortsatt bör försöka finna lokala lösningar på de oklarheter eller problem som kan uppstå i mötet mellan de romer som söker stöd och vård- och omsorgsgivaren”(s.64).
Icke-diskrimineringsprincipen, som bl.a. kommer till uttryck i
diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i fråga om hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, har utgjort en utgångspunkt i detta arbete. Inom det generella arbetet som riktar sig till alla, handlar det framför allt framöver om att säkerställa att också romers problem och behov beaktas på samma sätt som alla andras(22).
I regeringens skrivelse betonas att ett särskilt fokus vad avser romers hälsa bör läggas på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser(10). I skrivelsen hänvisas till en FN rapport från 2007 där de problem, som flera marginaliserade grupper har, när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård bland annat som en följd av diskriminering, höga kostnader eller på grund av att de tjänster som erbjuds inte beaktar kulturella hänsyn i tillräcklig grad. Regeringen har genomfört ett antal reformer med syftet att förbättra kvaliteten på de hälsofrämjande och förebyggande insatserna för romer samt möjliggöra utveckling av en mer kunskapsbaserad vård och omsorg avseende romer och menar det pågår ett
kontinuerligt förbättringsarbete i kommuner och landsting när det gäller bemötande av romer.
Propositioner och skrivelser på folkhälsoområdet
I regeringens proposition Mål för folkhälsan, beskrivs bland annat att det är viktigt att barn med ett minoritetsspråk får undervisning på sitt modersmål(3).
Inriktningen mot barns och ungdomars uppväxtvillkor ställer särskilda krav på att kompensera de barn och unga som bor i en socialt utsatt miljö. Förskolan och skolbarnsomsorgen skall bidra till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor för flickor och pojkar med olika bakgrund och skapa mötesplatser för barn med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.
I skrivelsen på folkhälsoområdet 2007 togs upp under målområde 1, delaktighet och inflytande, att kunskapen om hälsotillståndet hos de cirka 500 000 människor som tillhör de nationella minoriteterna är bristfällig(4). I skrivelsen anförde
regeringen att brist på inflytande och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa. Vidare att grunden i ett demokratiskt samhälle är människors lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av
samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Regeringen ansåg det som angeläget att de nationella minoriteterna tydligare beaktas i folkhälsosammanhang. Detta ledde till det uppdrag som regeringen år 2008 gav Statens folkhälsoinstitut, det vill säga att kartlägga hälsosituationen bland de nationella minoriteterna samt lämna förslag på hur folkhälsoarbetet kan bedrivas för att främja hälsan och förebygga ohälsan bland minoriteterna(6). Uppdraget redovisades år 2010 och då med förslag som sedan legat till grund för nya åtgärder.
I regeringens proposition ”En folkhälsopolitik med människan i centrum”(17) beskrivs att politik kan påverka hälsan i befolkningen på många olika sätt till exempel genom ett minskat utanförskap på arbetsmarknaden, en god arbetsmiljö med möjlighet till stimulans och utveckling, en väl fungerande skola som skapar kapabla och ansvarstagande unga människor, en god och trygg social omsorg, insatser mot diskriminering, en samhällsplanering som främjar förutsättningarna för en god hälsa, en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård samt insatser inom miljöområdet, speciellt inom luftvårds- och kemikalieområdet, är alla exempel på samhälleliga förutsättningar som har stor betydelse för folkhälsans utveckling.
I skrivelsen hänvisas till Folkhälsoinstitutet rapport från år 2010 som redovisar läget när gäller hälsosituationen bland de nationella minoriteterna i Sverige: judar, romer, samer – som också är urfolk i Sverige – sverigefinnar och tornedalingar(6).
I rapporten konstaterades att det finns en rad utmaningar när det gäller
hälsosituationen bland nationella minoriteter och sambandet mellan diskriminering och hälsa lyfts liksom brist på kunskap om nationella minoriteters hälsosituation och kultur.
I denna skrivelse lyftes också sambandet mellan diskriminering och hälsa med referens till det vid tidpunkten nyligen genomförda uppdraget som
Folkhälsoinstitutet hade haft med att kartlägga hälsosituationen bland de nationella minoriteterna i Sverige. I rapporten framkom att det finns en rad utmaningar när det gäller hälsosituationen bland nationella minoriteter, samt brist på kunskap om nationella minoriteters hälsosituation och kultur. I rapporten identifierades ett antal möjliga hälsoförbättrande insatser på olika nivåer i samhället.
I samma skrivelse som ovan betonade regeringen att rätten till bästa möjliga hälsa omfattar skyldighet för civilsamhället att aktivt underlätta samt stödja både enskilda och delar av befolkningen att kunna nyttja sina rättigheter och samspela med enskilda människors egna initiativ att förbättra sin hälsa. I skrivelsen togs upp att en analys hade gjorts år 2012, omkring vilken omfattning idrottens organisation och verksamhet på alla nivåer medverkar till att uppfylla syftet med statsbidraget att människor med annan kulturell och etnisk bakgrund ska bli mer delaktiga i idrotten(23).