6 Alkoholmonopolet och fri rörlighet av varor
6.5 Folkhälsan som undantagsgrund
6.5.1 Alkoholkonsumtionen
Som nämnts i inledningen var Sverige länge ett land där alkoholkonsumtionen var hög, så hög att svenskarna under 1800-talet höll på att dricka sig till döds.145
Det är därför inte anmärkningsvärt att den svenska alkoholpolitiken varit inskränkande och strikt. I syfte att begränsa alkoholkonsumtionen har man tilltagit olika medel varav de viktigaste varit detaljhandelsmonopolet och en hög skatt på alkoholvaror.146 Alkoholpolitiken har i den bemärkelsen varit mycket framgångsrik. Faktum är att den svenska befolkningen dricker minst alkohol i hela Europa. Ungefär 9 liter sprit per person och år dricks i Sverige.147 En siffra som kan jämföras med övriga Europas på drygt 12 liter per person och år.148 Att begränsa alkoholens skadeverkningar med tanke på folkhälsan är en sådan undantagsgrund i art 36 som kan berättiga ett annars olagligt förfarande i enlighet med art 34. Det krävs dock att inskränkningen står i proportion till det mål som
145 Se avsnitt 2.1.
146 Prop. 2007/08:119 s. 13.
147 Konkurrensverkets rapport till Europeiska kommissionen juni 2013 s. 25. 148 WHO, Global status report of alcohol and health 2014 s. 239.
den önskar uppnå och att det inte finns mindre ingripande medel att tillgå. Frågan är om det finns mindre ingripande medel att tillgå men som ger samma resultat? 6.5.2 Proportionerligt?
Man måste diskutera huruvida Sverige kan använda folkhälsan som undantagsgrund trots de ändrade förutsättningarna som nu föreligger. Måste inte undantagsgrunden ses i sitt sammanhang och hela tiden omprövas? Det är förklarligt att ett land vill använda sig av ett sådant rättfärdigande om det finns stora problem med alkoholkonsumtion i landet. Men för ett land som har den lägsta alkoholkonsumtionen i hela Europa, är det då berättigat att ropa ut folkhälsan som syfte? Givetvis är det så att den låga alkoholkonsumtionen är en effekt av det svenska alkoholmonopolet, men knappast den enda förklaringen till detsamma. Synen på alkohol har förändrats, människor är medvetna och upplysta om dess skadeverkningar och vi ser rekordlåga siffror på alkoholanvändning bland ungdomar.149 Är det inte dags att den svenska befolkningen själva skall få ta ansvar för sina val?
Frågan om proportionalitet diskuterades av GA Elmer i Franzén. Elmer ansåg inte att Sverige kunde grunda sitt undantag på folkhälsoskäl då det finns mindre ingripande åtgärder att tillgå för att uppfylla samma syfte.
6.5.3 En tillståndspliktig verksamhet
Elmer föreslog i Franzén ett system med fristående detaljhandelsförsäljare, ett system som kan liknas med det som växt fram efter Apoteksmonopolets avskaffande. Ett system med fristående detaljhandlare skulle innebära att marknaden öppnas upp för fler aktörer, det skulle innebära att leverantörer har fler avtalsparter och det skulle innebära ett ökat marknadstillträde för varor och ökade möjligheter för konsumenter att förvärva dessa.
Kan man dock med säkerhet säga att systemet skulle ge ett lika gott skydd för folkhälsan? Naturligtvis inte. Det är svårt att förutspå hur det hela skulle utfalla då det aldrig prövats. Man skulle i sådana fall behöva kräva lika hårda ålderskontroller som förekommer idag, och införa licenskrav för detaljisterna med sanktionsmöjligheter om försäljningsrätten missbrukas. Men att släppa marknaden fri till fler detaljhandlare, som fristående får göra inköp av varor, med ett system om licenstvång skulle i mycket stor utsträckning bidra till större möjligheter till marknadstillträde för varor och för konsumenter att förvärva dessa. Det skulle innebära att leverantörer har många fler avtalspartners och en större möjlighet för varor att nå ut på landsbygden då exempelvis en ICA- handlare kan ansöka om licens att få sälja alkoholvaror i sin butik. Ett system med tillståndspliktiga detaljhandlare skulle vidare innebära att ett konkurrensklimat som skulle bidra till lägre priser på alkoholvaror. Idag har Sverige de högsta priserna på alkohol i hela Europa. Att släppa marknaden friare skulle dock kunna bidra till att alkoholkonsumtionen ökar. Somliga menar att det borde vara upp till var och en att bestämma över sin konsumtion medan andra anser att staten borde ta ett ansvar för att minska alkoholkonsumtionen. Om man applicerar det senare tankesättet blir det dock även nära till hands att diskutera huruvida staten bör införa restriktioner gällande tobak, socker och fett. Borde staten även reglera sådana varor genom högre skatt och begränsat utbud?
Systembolaget är ett för staten mycket kärt barn. Vi har haft samma system med ett detaljhandelsmonopol så länge vi kan minnas och den svenska befolkningen har inrättat sig i ledet. De allra flesta anser nog att Systembolaget duger gott, att det inte alls är så krångligt att nå alkoholvaror och att en reform vore onödig. På senare tid har även EU-domstolen i större utsträckning beaktat den nationella identiteten vid bedömning om ett förfarande stått i strid med EU- rätten.
6.5.4 Den nationella identiteten
I art 4.2 FEU föreskrivs det att Unionen skall respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret.
I ett Europa som blivit allt mer kritiska gentemot maktfördelningen i EU är den nationella identiteten något som åberopats för att komma undan vissa regleringar. Man kan diskutera huruvida Systembolaget och den svenska alkoholpolitiken utgör en sådan betydelsefull roll att den skulle kunna sägas vara en del av den nationella identiteten.150
Den nationella identiteten skulle eventuellt kunna sätta stopp för ett fullt genomslag av EU-rätten i svensk lag. Sverige skulle exempelvis inför ett avgörande i EU-domstolen kunna hävda att den svenska alkoholpolitiken med alkoholmonopolet får anses vara så starkt förankrad i svensk rätt att Sverige inte skall behöva avskaffa monopolet.